Utveckling av instrument för att bedöma indikation för multimodal rehabilitering samt följa resultat av multimodal rehabilitering i primärvård 2012-05-31.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Advertisements

Symtom från halsryggen
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.
Regionala Vårdriktlinjer
E-hälsa och invånartjänster
Primärvårdens arbete med psykisk sjukdom och ohälsa
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Vad säger kravboken VG PV?
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Rehabiliteringsgarantin- uppföljning och utvärdering Malmö
Rehabiliteringsgarantin
Utbildning Äldre och läkemedel
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Psykisk hälsa barn och ungdom Modellområden –
WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off Birgitta Grahn Docent, forskningsledare.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Utvärdering och nya instrument ChASE
Samverkan kring utveckling och tillämpning av välfärdsteknologi Inga-Lill Felizia PUFF-enheten
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Leg.dietist Anna-Karin Sjöberg Vård och Omsorgsförvaltningen Tel ,
Värdeanalys av koloncancerprocessen – sid 1 Kalmar
Psykolog utan gränser, september 2013
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Multimodal rehabilitering
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Bakgrund Reducera och förhindra sjukskrivningar Krav uppifrån Avsaknad av strukturerat arbetssätt Hårt belastade specialister i allmänmedicin.
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden I Värmeland - ja där.
Gävleborg/Hudiksvall
Årsrapport 2013 RMPG Rehabilitering och smärta. Aktiva grupper 2014 Ryggmärgsskador FoU Smärta.
Regionalt cancercentrum syd
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
Sjukskrivning och rehabilitering
Lena Björk - Processledare Primärvården i Fyrbodal Arbetet med sjukskrivning och rehabilitering Nationella överenskommelser.
1 Välkomna! Praktiska detaljer Resultat Skånerapporten, BackUpp Ingemar P Uppföljningsverktyg – Ulf Revisioner och avvikelser – Anja Forskningsprojekt.
Svenska Palliativregistret
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel
Socialdepartementet Fokus för dagen Vårdvalsreformens innebörd Kriterier för användning av stimulansmedel – 360 miljoner kronor 2012 – 2014 Vårdvalsinformation.
DIVISION Närsjukvård. DIVISION Närsjukvård DIVISION Närsjukvård.
BCFPI - Brief Child and Family Phone Interview
Resultat grundkrav och prestationer 2015 PRIO-nätverket
Årsrapport 2015 RMPG rehabilitering och smärta. Permanenta arbetsgrupper Arbetsgrupp smärta och multimodal rehabilitering (MMR) Arbetsgrupp ryggmärgsskaderehabilitering.
DIVISION Närsjukvård Smärtrehabilitering – HÖK för långvarig smärta Inledning: Smärtenhet kontra smärtrehabilitering. Vem gör vad? Prevelans och utvecklande.
Rehabiliteringsgarantin
HÄLSOSTADEN Ängelholm Carl-Johan Robertz Förvaltningschef
Överenskommelse mellan staten och SKL
Snabbare patientflöden och fler tillgängliga läkartider med hjälp av triagering i Primärvården. Bakgrund: Blir allt svårare att erbjuda våra patienter.
Vecka 1-3 Vecka 4-6 Vecka 7……….. 12
Avdelningen för vård och omsorg
Tidiga insatser för att förebygga och förkorta sjukskrivningar
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Systematisk användning av validerade formulär för självskattning
SVOM 1 juni 2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Håkan Gadd.
Ny Remissrutin till BUP
En tjänst för ökad tillgänglighet
Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ)
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Sammanfattning.
Presentationens avskrift:

Utveckling av instrument för att bedöma indikation för multimodal rehabilitering samt följa resultat av multimodal rehabilitering i primärvård

Västerbotten Östergötland 840 km

Rehabiliteringsgarantin inom smärtområdet God evidens för multimodal rehabilitering vid kroniska smärtor (SBU 2006, 2010) Enorma samhälleliga kostnader Arbetslinjen Betydligt fler patienter med kronisk smärta ska erbjudas multimodal rehabilitering Statliga stimulansmedel Årliga överenskommelser mellan SKL och Socialdepartementet

Behov av att följa resultat av multimodal rehabilitering (MMR)… I avtalen med HSN from 2012 I överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin mellan SKL och Soc.Dep Den specialiserade smärtvården Primärvård/närsjukvård”NRS-light” Forskningsmedel från SKL Forskningsmedel från Rehsam (samarbetsprojekt med Västerbotten) Läge: Pilotstudier pågår

Indikationerna för multimodal rehabilitering (MMR)? I primärvård (MMR1) eller i specialistnivå (MMR2)? MMR programmens innehåll? Kompetens hos team och personal? I.I överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin mellan SKL och Soc.Dep from 2012 II.Forskningsmedel från Rehsam (samarbetsprojekt med Västerbotten)

Datorbaserat stöd för indikation och selektion till MMR Läkare Har patienten svår smärta? Röda flaggor uteslutits? Farmakologisk behandling optimerad? Genomgått unimodal icke- farmakologisk behandling? Klinisk värdering Motiverad patient? Patienten fått information om MMR MMR1 MMR2 (svårare psykologisk belastning) Patient + dator Screening av gula flaggor (Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire) Ytterligare utredning Hospital Anxiety and Depression Scale Pain Catastrophizing Scale Fear-avoidance Beliefs Questionnaire (Patienten matar in sina svar på dator/webben- förslag på tolkning till läkare ) Behov av pilotstudier i Östergötland