Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen Jan Eksvärd, LRF Jan.eksvard@lrf.se

Innehåll Synpunkter på rapporten Import Generationsmålet och Miljökvalitetsmålen Stad - land frågan Exempel på lösningar

Synpunkter på rapporten Bra att fakta redovisas! Svenska produkter, klimatcertifiering, säsongsval och närproducerat ger lägre utsläpp Koldioxid ger 80 % av växthuseffekten Tidsperspektivet Födoämnen bör jämföras ätfärdiga Vi saknar nötköttet och andra svenska frukter i menyn Undersök vad som kan produceras nära

Globala trender för mänskliga utsläpp, CO2 e

Andel (%) svenskt av konsumtionen 2012 Lamm 35 Nöt 52 Gris 68 Fågel 66 Ägg 93 Mjölk 100 Syrade produkter 77 Smör 65 Ost 55 Spannmål >100 Äpplen 20 Frukt totalt 5 Potatis 80 Lök 70 Grönsaker 50 ? Morötter 90 Tomater 15

Skuggarealer för svensk livsmedelskonsumtion? Import av kött ca 45 % 800 000 ha Import av foderprotein ca 70 150 000 ? Import av potatis, frukt, grönt ca 50 ? 150 000 ? Övrigt ? Summa mer än 1 miljon ha Sverige har gott om vatten Använder inte tillgänglig jordbruksareal

Konsekvensen av att inte odla svensk åker Stort transportberoende Låg beredskap Export av miljöpåverkan Åker och öppet landskap växer igen Minskad biologisk mångfald Miljömål nås inte Samspelet mellan stad och land fungerar inte Mark behöver odlas, djur födas upp, råvaror förädlas, växtnäring återföras, förnybar energi levereras, Anpassa till ändrat klimat Fungerande samspel ger nya jobb och levande bygder

Generationsmålet- Jordbruket nödvändigt för alla punkter Ekosystemen har återhämtat sig Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan Kretsloppen är resurseffektiva och fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv Konsumtionen orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt – inte exportera miljöproblem

Miljökvalitetsmålen – jordbruket påverkar 11 av 16 Begränsad klimatpåverkan - + Frisk luft - + Giftfri miljö - Ingen övergödning - + Levande sjöar och vattendrag - + Grundvatten av god kvalitet - Hav i balans samt levande kust och skärgård - + Myllrande våtmarker - + Ett rikt odlingslandskap - + God bebyggd miljö - + Ett rikt växt- och djurliv - +

Hur går det? Det är inte möjligt att nå målet om rikt odlingslandskap till år 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. Arealen jordbruksmark minskar. Nedläggning eller exploatering Många arter och naturtyper är hotade. För få betesdjur som håller gräsmarker öppna. Brist på småbiotoper

Mäta och redovisa hållbar utveckling I produktionen t.ex. Skuggareal Proteineffektivitet, energieffektivitet Kväveeffektivitet i jordbruk respektive i samhället Användning av ej hållbart vatten I konsumtionen t.ex. Hälsosamma mängder av olika födoämnen Klimatpåverkan, transport- och energibehov Svinn Beredskap

Exempel på lösningar Effektiviseringar i hela matkedjan Biogasproduktion, binda kol i mark Klimatmärkning Bättre knyta samman stad och land Anpassa produktion till efterfrågan. Öka svensk produktion av kött, frukt och grönt Areal och vatten finns och kommer att finnas Nya produktionsmetoder. Robotar, GPS-styrning, fler grödor varje år. Agroforestry – mer träd på betesmark och efter vattendrag Kött, biomassa - byggmaterial, öppet landskap, biologisk mångfald, jobb Matgrisar, mathästar, matkaniner, fiskodling, proteingrödor Måttlighet i ätandet, minska svinn, prova nya rätter mm Mäta bidrag till hållbar utveckling på företagsnivå och på menyn

Att komma ihåg för en hållbar utveckling Bra att frågan bearbetas i rapporten Behövs mer data om den lagade maten Import ökar miljöpåverkan Betande djur behövs för mångfald och landskap Beredskapsfrågan Stad och land behöver knytas samman Bra villkor för företag på landet Bra villkor för folk som bor och verkar på landet Styra med de offentliga inköpen