PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PTS Bredbandskartläggning
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Kartläggning av mas m.fl Åsa Borén enheten för uppföljning avdelningen för statistik och utvärdering.
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Novus Boende i Västra Götaland om frivilligt arbete November 2010 Västra Götaland Arne Modig 2046.
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Hygiensjuksköterska på SMI
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Bensår i Skaraborg Alexandra Forsgren, Rose-Marie Johansson, Ingvor Fransson & Olle Nelzén Bensårscentrum - Hudkliniken och Kärlkirurgiska enheten Skaraborgs.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Medborgarnas uppfattningar om den regionala demokratin Erfarenheter från Västra Götaland och Skåne Norrbottenskonferens 23 september.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Nedre UVI inom slutenvården
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Angela Bång Johan Herlitz Karin Winge Birgitta S Wireklint Rapport 3 1:e mars 2010 LINDRA studien LINDRA studien.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
TEMO AB Gun Pettersson Peter Blid T Hushållens bild av Dalarna Telefonundersökning till allmänheten.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Största arbetsgivare efter antalet anställda i Västra Götaland år 2006
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Befolkningsstruktur i Västa Götaland år 1968 och 2004 Källa: SCB
Strama Skåne Antibiotika till skåningar Uppföljning Jolanta Wågström
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Otto Cars, Strama: Inledning
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
1 Anneli Juhlin FP
Information gemensam rutin SVPL
Västra Götalandsregionen
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting.
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Nationella indikatorer
PPS 2003 Punktprevalensstudien 2003 PPS Syfte Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker.
BIP eller Silikon-kateter i elektiv vård randomiserad, enkel-blind studie Karin Stenzelius.
Akademiska sjukhuset.
VRISS i Norrbotten – slutkonferens
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Övervikt och fetma i Sverige
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Kartläggning av infektioner och antibiotikabehandling i särskilda boenden STRAMA Upp Åsa Eklund Inger Tverin Per Hartvig Staffan Sylvan.
Delårsrapport mars och helårsprognos Delår mars och prognos 2013.
Säker vård i Skåne Tema vårdrelaterade infektioner Ingrid Mattiasson.
Patientsäkerhetskultur mätning Våren 2011 Västra Götalandsregionen.
Strama Skåne Vägen till 250 målet i Skåne Statistik över antibiotika Emma Olsson
Jämställt Västra Götaland
Ljungskile 27 april 2016.
Vad är Svenska HALT? Den här presentationen ger en introduktion till Svenska HALT-mätningen.
Presentationens avskrift:

PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004

Västra Götalandsregionen: 1,5 miljoner invånare (17% av rikets befolkning) 49 kommuner fördelade på fem sjukvårdsområden Skaraborg 15 Södra Bohuslän 7 Göteborgs stad NU-sjukvården 16 Södra Älvsborg 10

Hygiensjukskötersketjänster med speciellt uppdrag riktat mot kommunerna finns i varje sjukvårdsområde. Hygiensjuksköterskorna är stationerade på de vård/infektionshygieniska avdelningarna i respektive sjukvårdsområde. Regionalt nätverk för utbyte av erfarenheter är etablerat.

Bakgrund: Särskilda boenden har bedömts vara en riskmiljö för uppkomst, selektion och spridning av antibiotikaresistenta bakterier samt vårdrelaterade infektioner. Ransjö U Största resistenshoten finns i långtidsvården. Intervju. Läkartidningen 1996;93:2836-9 Tammelin A, Hellström C Angeläget att minska infektionsrisken i särskilda boenden. Läkartidningen 2003;100:3757-9 Lonér B, Petterson C, Cars H, Ovhed I. Sjukhem en riskmiljö för antibiotikaresistens. Läkartidningen 2000;97:1251-4

Syfte: Att kartlägga antibiotikabehandling, infektioner, förekomst av venkatetrar, odlingsfrekvens, urininkontinens, KAD-användning och förekomst av sår som kräver omläggning.

Studien föregicks av bred förankring och information:

Personliga möten med MASar och sjuksköterskor i alla kommuner

Projektmedel beviljade från nationella STRAMA-gruppen

17477 vårdtagare (bortfall 4%) Medelålder 85 år 68 % kvinnor 7% korttidsplats

5% behandlades med antibiotika

Antibiotikagrupper

Antibiotikabehandling av olika infektioner, procent Urinvägs- infektion Hud-eller mjukdelsinf Luftvägs- infektioner Penicilliner 23 69 Sulfonamider och trimetoprim 36 Fluorokinoloner 26 5 Tetracykliner 47 Cefalosporiner 9 13 Nitrofurantoin 8 Linkosamider Övriga och ej angivna 7 17

8 procent av alla vårdtagare hade omläggningskrävande sår. Lokalisation Fot 480 34 procent Underben 306 22 procent Höft-sätes-korsbens- region 260 19 procent Annan lokalisation 244 17 procent Kombination av lokaler 113 8 procent

Hög andel vårdtagare med fotsår behandlades med antibiotika mot hud-mjukdelsinfektion. Alla sår + antibiotika 22 % Fotsår + antibiotika 28 % Bensår + antibiotika Höft/sätes/korsbensår + antibiotika 20 % Kombination av lokaler + antibiotika 24 % Annan lokal + antibiotika 12 %

Odlingsfrekvens före antibiotikabehandling 34% (spridning 26-45%)

67 % använde blöja på grund av urinläckage 8 % hade KAD ( kronisk i 91 %). Venkatetrar och gastriska sonder förekom i mycket liten omfattning < 1 %.

Vad har hänt med materialet?? Återrapportering till de olika kommunerna – Underlag för förbättringsarbete Rapportering till lokala STRAMA-grupper – Underlag för förbättringsarbete Presentationer på konferenser och möten för olika professioner Presentation för socialstyrelsen Läkartidningen 2006;103:3080-3

Studieansvariga: Kerstin Lindroth hygiensjuksköterska Lisbeth Karlsson, överläkare 1 Anette Persson, hygiensjuksköterska Sören Elowson, överläkare 2 Marie Eriksson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare 3 Margaretha van Raalte, hygiensjuksköterska Mette Schewenius, hygiensjuksköterska Peter Ulleryd, överläkare 4 Enheterna för vårdhygien i Borås 1, Skövde 2, Uddevalla 3 och Göteborg 4.