Anpassning till ett förändrat klimat Vad vi kan behöva göra i Kristianstads kommun Michael Dahlman C4 Teknik, Kristianstads kommun Foto: Patrik Olofsson /N Måttligt högvatten vintern 2007

I Kristianstad har vi varit duktiga på att minska utsläppen av växthusgaser LIP/KLIMP beviljat alla sökta omgångar. Totalt ca 1000 Mkr i investeringar, varav 200 Mkr i bidrag. Utsläpp/invånare ca 3,9 ton/år GWh uppgraderad fordonsgas Nästan alla kommunala fastigheter konverterade bort från olja. Klimatkansli. Sveriges bästa klimatkommun Försäljning av biogas

Vi arbetar med skyddsåtgärder (vallar, prognossystem) mot översvämning av Kristianstad från Helge å Utan vallar vid BHF Kristianstad Hammarsjön

Med vallar vid BHF Investering ca 200 Mkr. 80 % bidrag från Räddningsverket av bidragsberättigade kostnader Kristianstad Hammarsjön

Vi arbetar också med riskkartering samt anpassning av den fysiska planeringen till stigande havsnivåer utmed den låglänta Åhuskusten. Risknivå ca +3 meter. Zon med erosionsrisk ca 50 meter från nuvarande strandlinje. Strandfodring önskvärt – ett försök har genomförts: Åhus Hanöbukten

Vi måste nu börja anpassa oss till att klimatet förändras Trots ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser är stoppsträckan lång och utsläpp har redan skett under lång tid. Klimatförändringarna har redan börjat. Vi måste därför ställa in oss på att klimatet förändras och börja anpassa samhället därefter. Kostnaderna blir betydligt lägre om åtgärderna sker i samband med den ordinarie utvecklingen av samhället. Tidsperspektivet är upp till 100 år.

Kristianstads kommun har en klimatstrategi för som nu revideras. I den nya strategin har en plan för klimatanpassning lagts till. Klimatstrategi för Kristianstads kommun EnergiplanAvfallsplan Transport- strategi Jordbruks- strategi Klimat- kommunikations- strategi Klimat- anpassningsplan

Kommunerna spelar en avgörande roll i klimatanpassningen Kommunerna: driver verksamheter som påverkas av ett förändrat klimat, t ex skolor, vård och omsorg, ansvarar för en stor del av infrastrukturen i samhället, t ex gator, vattenproduktion och avloppsrening som kan påverkas av ett ändrat klimat, har ofta andra kommunägda verksamheter som måste börja anpassas, t ex bostäder, el- och värmeverk, kollektivtrafik, hamnar och flygplatser, ansvarar för den fysiska planeringen som är avgörande för att det framtida samhället ska byggas med anpassning till det förändrade klimatet, ansvarar i de flesta fall för krishantering och räddningstjänst inom kommunen, har ofta ett omfattande planeringsunderlag med karteringar och lokalkännedom som underlättar genomförandet av klimatanpassning, är för de flesta den närmaste nivån i samhällsstrukturen som medborgarna förhåller sig till.

Program för klimatanpassning Strukturen: Lokala/regionala scenarier för klimatförändringar: det handlar nu inte om vår planet eller vår världsdel, utan i första hand om vår egen kommun. Konkreta exempel på tänkbara förändringar – positiva/negativa – och relevans för just vår kommun. Huvudpunkter: vad namngivna förvaltningar bör tänka på och tidshorisont för detta. Vi kan/måste ta ansvar för vår verksamhet, precis som vanligt.

Mätresultat: under samtliga år , utom 1996, har årsmedeltemperaturen i Skåne varit högre än den senaste s k klimatnormalen Källa: SMHI År 2008 blev avvikelsen +1,6

SMHI har tagit fram regionala klimatscenarier för bland annat sydvästra och sydöstra Götaland För temperatur och nederbörd har SMHI i dec 2008 redovisat särskilda scenarier för varje län inkl Skåne Bra!

Årsmedeltemperaturen i Skåne beräknas stiga med mellan 4,1 och 5,2 grader till år 2100.

Från 2050 beräknas värmeböljor (dygnstemperatur över 20 grader) bli vanligare och i slutet av seklet inträffa varje år. Ökningen blir något större i SÖ Götaland.

Uppvärmningsbehovet beräknas minska med cirka 40 % (30 % i SÖ Götaland). Kylningsbehov beräknas å andra sidan öka från 3 till graddagar under slutet av seklet (något mer i SÖ Götaland).

Dagens 100-årsflöden i Helge å inträffar mycket oftare och dessutom stiger havsnivåerna. Högre havsnivå dämmer Helge å. Vi får högvatten oftare. Klimat- och sårbarhetsutredningen Beräkning av framtida havsnivåer vid Åhuskusten (uppdrag från Kristianstads kommun till SMHI)

Trots att vattenföringen vintertid blir större beräknas den maximala vattenföringen (BHF) minska något pga mindre med snö och tjäle. Det blir lägre vattenföring sommartid. Bevattning från vattendrag blir då ännu svårare. Det ger en övergång till bevattning med grundvatten – och ökat tryck på våra grundvattenresurser. Helge å vid Torsebro, analys av Elforsk/SMHI

Den extrema nederbörden beräknas öka. Ökningen har redan börjat. I SÖ Götaland blir ökningen mindre.

Årsnederbörden beräknas öka något, med upp till 15 % till år 2100.

Vegetationsperiodens längd beräknas öka med cirka 60 dagar (med 100 dagar i SÖ Götaland).

Sammanfattningsvis visar scenarierna att i Kristianstads kommun är följande förändringar troliga till slutet av seklet: Betydligt varmare, upp till cirka 5 grader högre årsmedeltemperatur. Värmeböljor blir betydligt vanligare. Kraftigt minskat uppvärmningsbehov, cirka % minskning, men samtidigt ett ökat kylningsbehov. Något ökad årsnederbörd, med en redan inledd ökning av extrem nederbörd under enstaka dygn eller hela veckor. En betydligt längre vegetationsperiod, 2-3 månader längre. Betydligt mindre med snö och is. 100-årsflöden mycket oftare, stigande havsnivåer.

Tänkbara konsekvenser och åtgärder, område för område, strukturerat så här: Klimat- och sårbarhetsutredningens bedömning Relevans för Kristianstads kommun Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser Åtgärder Vad bör vi göra i Kristianstad?

Värme- och kylbehov Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning.” Relevans för Kristianstads kommun: Värmebehovet beräknas minska med %. Kommunen har en stor mängd lokaler där uppvärmningsbehovet kommer att minska, samtidigt som man också för en stor del av dessa är i särskilt behov av kylning, främst lokaler för vård och omsorg. Även äldre/sjuka som bor hemma kan under värmeböljor behöva kommunalt stöd för kylning eller transporteras till kylda lokaler. Positiva konsekvenser  Uppvärmningsbehovet och -kostnaderna kommer att minska.  Möjlighet att bygga ut fjärrvärmen till fler fastigheter, med samma produktion vid fjärrvärmecentralerna som idag.  Möjlighet att bygga ut fjärrkyla. Negativa konsekvenser  Kylbehovet och – kostnaderna kommer att öka.  Minskad försäljning av fjärrvärme per fastighet. Åtgärder  Förberedelse för fler och varmare värmeböljor, främst i lokaler för vård och omsorg. Konventionell eldriven kyla skulle öka elanvändningen kraftigt, därför bör andra åtgärder prioriteras som beskuggning, markiser, orientering av byggnader, placering av fönsterytor o dyl. Nuvarande trend med stora glasytor bör anpassas till de ändrade klimatförhållandena.  Planering för transport av äldre och svaga till svala lokaler vid kraftiga värmeböljor.  Utbyggnad av fjärrkyla i tätorter.  Planering för användning av frikyla från yt- och grundvatten där detta inte innebär andra konflikter.  Anpassning av alla detaljplaner och bygglov inför ett varmare klimat, samtidigt som elanvändningen för kylning inte bör öka.

Dricksvattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred.” Relevans för Kristianstads kommun: I kommunen sker all dricksvattenförsörjning med grundvatten. Råvattenkvaliteten till dricksvattnet och livsmedelsindustrin bedöms därför inte påverkas så länge inte ytvatten måste användas. Redan idag ökar dock efterfrågan på grundvatten i Sverige på grund av brunifieringen av ytvatten, ökat behov av bevattning samt anläggandet av energibrunnar för både värme och kyla, vilket gör att konkurrensen om grundvattnet på Kristianstadsslätten kan öka. Positiva konsekvenser  Minskade problem med tjälförskjutningar som skadar ledningsnäten. Negativa konsekvenser  Risk för ökad tillväxt av mikroorganismer i långa ledningar som värms upp mer under varmare somrar.  Risk för ökade skador på vattenledningar pga erosion och högt grundvatten.  Risk för ökad konkurrens om grundvattentillgångarna med åtföljande risker för bland annat ändrad grundvattenkvalitet. Åtgärder  Vid om- och utbyggnad av dricksvattennäten ska risken för skador pga högt grundvatten och markförskjutningar beaktas.  Ökad kontroll av vattenkvaliteten i långa ledningsnät sommartid.  Utvecklad förvaltning av grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten, bland annat genom Grundvattenrådet.

Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker.” Relevans för Kristianstads kommun: En stor del av dagvattensystemet är inte dimensionerat ens för dagens extrema nederbörd, vilket inte heller är ett krav eller ekonomiskt rimligt. Ett stort antal felkopplingar (t ex avledning av takvatten till avlopp) försvårar problemen. Situationen är liknande i de flesta kommuner. I vissa kommuner har dock påbörjats en omställning till en mer robust planering av bebyggelse, höjdsättning, grönytor och dagvattenhantering som minskar riskerna för skador vid extrema regn. Denna omställning behöver också inledas i Kristianstads kommun. Positiva konsekvenser  Ändrad dagvattenhantering kan leda till bättre och vackrare hantering av dagvattnet. Negativa konsekvenser  Ökad risk för källaröversvämningar, inträngning av vatten från översvämmade markytor, skador på byggnader, teknik och annan infrastruktur. Åtgärder  Regn- och dagvattenhanteringen måste planeras i en helhet med början vid respektive fastighet, respektive kvarter och vidare till grönytor, översvämningsytor, diken, dagvattenledningar och recipient. Dagvattenpolicyn bör efterlevas och utvecklas för framtida planering och successiv ombyggnad av befintliga problemområden ur dagvattensynpunkt.

Vägar Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger och förvaltar ett stort antal gator, vägar och broar. Problemen med erosion och liknande blir troligen generellt värre på landsbygden där vägarna är statliga eller enskilda. Problemen med översvämning och liknande kan bli stora främst i tätorterna med mer hårdgjorda ytor och övervägande kommunala gator. Kommunen har givetvis ett intresse av att samtliga vägar fungerar även om ansvaret är delat. Positiva konsekvenser  Minde problem med tjälskador.  Minskat behov av halkbekämpning.  Minskat underhåll av betongbroar. Negativa konsekvenser  Ökad risk för förrädisk halka pga pendling kring nollstrecket.  Ökat slitage från dubbdäck pga mer barkmark.  Ökad risk för erosion när diken och vägtrummor inte räcker till.  Ökad risk för bortspolning av vägbankar.  Ökad risk för att tunnlar och lågpunkter fylls med vatten. Åtgärder  Inventering av vägtrummor och mindre broar.  Höjning av broar med fri höjd <0,5 m över högsta högvatten.  Inventering av vägbankar känsliga för vattenerosion.  Anläggande av erosionsskydd.  Ökning av dimensionering och anpassat materialval vid nyanläggning av vägar.  Anpassning av avvattningen av vägar till ökad nederbörd.  Ändring och omprövning av dikningsföretag.  Uppdimensionering av pumpar alt beredskap för avstängning av tunnlar och andra låglänta vägsträckor.  Omprövning i samverkan med Vägverket.

Sjöfart Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten.” Relevans för Kristianstads kommun: Åhus hamn är av stor betydelse för kommunen och företag i regionen. Kommunen är majoritetsägare. Innanför hamnen finns den kommunala fritidsbåthamnen. Det finns också några mindre, enskilda hamnar vid Landön och Tosteberga. Även Gropahålet används av fritidsbåtar. Positiva konsekvenser  Högre generellt vattenstånd ger mindre risk för grundstötning.  Risken för isläggning minskar. Negativa konsekvenser  Mycket höga tillfälliga vattenstånd gör att hamnverksamheten upphör, fartygen får inte ligga förtöjda, kajerna översvämmas. Stora delar av hamnområdet ligger under 2 meter.  Eventuellt ökande vindar, mer stormar vintertid och ingen is som dämpar. Åtgärder  Inventera känsliga anläggningars höjdsättning i Åhus hamn.  Sårbarhetsanalys utförs av Åhus hamn.

Kusterosion Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta.” Relevans för Kristianstads kommun: Hela kommunens kust utmed Hanöbukten bedöms vara erosionskänslig, men de största riskerna finns för den sandiga kusten från Fårabäck och ner till kommungränsen i söder. Erfarenheterna hittills är att erosionen främst drabbar sträckan vid Östra Sand och vid Äspet, men detta kan ändras framöver. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser  Erosionen kan leda till smalare sandstränder vilket försämrar både rekreationsvärdet och skyddet av bakomliggande sanddyner. På vissa sträckor är strandnära bebyggelse hotad av en ökad erosion. Åtgärder  Övervakning av strandlinjer och bottennivåer för att följa långsiktiga förändringar.  Planering för skydd av vissa stränder och strandnära dyner, främst genom påfyllnad med sand.  Restriktioner mot bebyggelse och infrastruktur utmed erosionshotade sträckor.

Översvämning av strandnära bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framförallt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta.” Relevans för Kristianstads kommun: De maximala flödena beräknas minska pga mindre med snö och tjäle. 100-årsflödena beräknas däremot återkomma betydligt oftare i framtiden i kommunen pga ökad nederbörd, men rimligen bör byggnationen i stort vara anpassad för detta. Den stigande havsnivån i Östersjön kan vara ett direkt hot mot låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, vilket utretts i samband med kustplaneringen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser  ”Vanliga” översvämningar kan bli betydligt vanligare utmed vattendrag, diken och sjöar, vilket kan leda till lokala krav på skyddsåtgärder. En skyddsåtgärd på en plats kan dock leda till försämringar på andra platser. Ett exempel är kraven på reglering av Möckeln från närboende vilket kan leda till minskad buffringsförmåga i Helgeå-systemet och därmed ökade risker nedströms.  Den stigande havsnivån i Östersjön ökar risken för skador på låglänt bebyggelse utmed Hanöbukten, även indirekt via stigande grundvattennivåer utmed kusten och uppdämning av Helge å. Åtgärder  Kommunen behöver bevaka ökade anspråk på invallning och reglering av diken, vattendrag och sjöar i samband med att ”vanliga” översvämningar blir allt vanligare, så att inte vissa områden skyddas på bekostnad av att andra områden kan drabbas än värre.  Planering av låglänt bebyggelse utmed kusten måste ta hänsyn till risken för stigande havs- och grundvattennivåer, i enlighet med de förslag som finns i programmet för kusten.  Inventering och eventuella åtgärder för låglänt bebyggelse och infrastruktur utmed Åhuskusten.

Byggnadskonstruktioner Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka.” Relevans för Kristianstads kommun: Stora delar av kommunen har bebyggelse på låglänta och plana ytor där god avrinning och dränering kan vara svår att åstadkomma. Även i områden med väldränerade jordar kan grundvattenytan ligga nära marknivån. Byggnadskonstruktioner måste framöver anpassas till ökad risk för vatteninträngning från grundvatten, ledningar och markytan särskilt i känsliga områden. Det finns många enskilda avlopp i kommunen som bygger på infiltration, de kan framöver fungera sämre av samma skäl. Bebyggelse bör framöver planeras inte bara för god värmeekonomi, utan också för en god och resurssnål kylekonomi. Positiva konsekvenser  Värmebehovet minskar.  God isolering och andra byggnadskonstruktioner kan även vara effektiva för att minska kylbehovet. Negativa konsekvenser  Ökad nederbörd och fuktigt klimat kan förvärra byggproblem som redan idag är alltför vanliga.  Ökad risk för skador och dålig avloppsrening pga högre grundvattennivåer.  Ökat behov av kyla som kan leda till kraftigt ökad elanvändning. Åtgärder  Detaljplaner och bygglovshantering måste även beakta riskerna för ökad nederbörd, fukt, översvämningar och värmeböljor.  Vid bebyggelse behöver finnas plats för exempelvis avledning av ytvatten och skuggande träd.  Energirådgivningen bör även omfatta energisnåla lösningar för ett ökat kylbehov.

Skogsbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen äger en hel del skog. Cirka 40 % (?) av kommunens yta utgörs av skogsmark och är därför en viktig del av näringslivet och som rekreation. Granskog kan framöver få svårare att hävda sig och en omställning till tall och lövskog kan vara befogad. Det ökade humusläckaget från skog är ett problem för vattendragen i kommunen. Positiva konsekvenser  Ökad tillväxt för skogen. Negativa konsekvenser  Ökad risk för skador från insekter, svamp och storm.  Problem att sköta skogen pga blötare skogsmark och ringa tjäle.  Ökat utläckage av humus från skogsmark. Åtgärder  Omställning från granskog.  Anläggande av humusfällor i anslutning till skogsdiken.

Jordbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet för nya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren.” Relevans för Kristianstads kommun: Jordbruket och livsmedelsindustrin är av stor betydelse för kommunen. En anpassning till klimatförändringarna kan ge ökade möjligheter och produktivitet. Den i svensk måttstock höga användningen av bekämpningsmedel i Skåne kan komma att öka. Ökat behov av bevattning på Kristianstadsslätten kan leda till ökad konkurrens om vattentillgångarna och negativa effekter. Stort antal dikningsföretag som behöver anpassas till nya klimatförhållanden. Positiva konsekvenser  Bättre förutsättningar för jordbruksproduktion och nya grödor. Negativa konsekvenser  Bevattningsbehovet ökar.  Risk för ökad användning av bekämpningsmedel.  Många dikningsföretag är gamla och behöver mer skötsel eller ombyggnad. Åtgärder  Ökad planering av vattenresurserna, inklusive styrning av bevattningsuttagen till mindre riskabla vattentillgångar som Helge å och isälvsavlagringarna. Ökat behov av samordnade bevattningsanläggningar.  Ökad rådgivning och stöd till dikningsföretag så de kan hantera ändrade klimatförhållanden exempelvis med översvämningsytor, ökad beskuggning av öppna diken.

Turism och friluftsliv Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna.” Relevans för Kristianstads kommun: Kommunen har stora möjligheter att utveckla turismen och fritidsnäringen i och med att det varmare klimatet ger ”bättre” förhållanden i Norden men ”sämre” i exempelvis Sydeuropa. Turism- och besöksnäringen behöver anpassas till de ändrade förutsättningarna. Om inte vattenkvaliteten försämras i Hanöbukten (t ex genom ökade algblomningar) kan ökade vattentemperaturer kanske till och med ge ett mer attraktivt badvatten. I ett område med goda vattentillgångar som Kristianstad kan turismens konkurrensförmåga förstärkas ytterligare under förutsättning att vattentillgångarna förvaltas väl. Vinteraktiviteter som skidåkning i Vångabacken har troligen ingen framtid. Naturvärdena kan eventuellt förändras till det sämre vilket kan försämra möjligheterna för sådan turism. Positiva konsekvenser  Ett något varmare klimat och torrare somrar är troligen i de flesta aspekter positivt för turism- och besöksnäringen i kommunen. Negativa konsekvenser  Vattenkvaliteten i både sötvatten och Östersjön kan eventuellt försämras.  De unika naturvärdena i Kristianstad kan eventuellt försämras vilket minskar attraktiviteten för sådan turism. Åtgärder  Omsorg om de naturtillgångar (vatten, natur, odling) som är gynnsamma för framtida turism och friluftsliv.  Utveckla turism och friluftsliv efter nya möjligheter som ett ändrat klimat medför.

Sötvattenmiljön Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen.” Relevans för Kristianstads kommun: Brunfärgning av vattendrag som Helge å och Holjeån kan försämra vattenkvaliteten och förändra biologin, inklusive sjöarna Hammarsjön och Ivösjön. Positiva konsekvenser  En ökad utbyggnad av våtmarker kan, rätt utformat, gynna den biologiska mångfalden. Negativa konsekvenser  Ökade översvämningar och ökat näringsläckage kan öka eutrofiering och igenslamning i sjöar och vattendrag. Mer kvicksilver kan frigöras. Algblomningar i sötvatten kan öka.  Ökad brunfärgning ger sämre ljusförhållanden och ökad syretäring i sötvattenmiljöer.  Minskad is kan öka igenväxning med vass.  Stigande havsnivåer kan minska bredden på värdefulla strandängar. Åtgärder  Ökade åtgärder mot erosion och fosforläckage.  Utbyggnad av våtmarker.

Människors hälsa - Extremtemperaturer Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder.” Relevans för Kristianstads kommun: I de sydligaste delarna av landet kommer temperaturen under de varmaste dagarna proportionellt sett att öka mer än medeltemperaturen. Som andra kommuner kommer Kristianstad att ha en stor andel äldre människor som är särskilt sårbara för extrema temperaturer. Positiva konsekvenser  Köldrelaterade dödsfall minskar. Negativa konsekvenser  Fler värmeböljor leder till risk för ökad dödlighet, särskilt hos sårbara grupper  Färre köldknäppar kan leda till ökad överlevnad av fästingar och andra parasiter  Högre temperaturer ökar risken för att livsmedel blir otjänliga Åtgärder  Varningssystem för värmeböljor  Installation av markiser, plantering av skuggande träd o dyl vid äldreboende och stöd för sådan installation vid hemboende  Urval eller anläggande av lokaler med avkylningsmöjligheter  Ökad kontroll av kylkedjan för livsmedel.

Ändrad luftkvalitet Klimat- och sårbarhetsutredningen: ”Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar.” Relevans för Kristianstads kommun: Ökad andel lövträd i södra Sverige kan leda till ökad förekomst av pollen. Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser  Ökad förekomst av pollen som påverkar allergiker  Ökad förekomst av malörtsambrosia som är starkt allergiframkallande  Ökad fuktighet medför ökad risk för mögel och kvalster Åtgärder  Ökad uppmärksamhet på material som är känsliga för fukt

Den optimala temperaturen varierar mellan olika delar av världen beroende på platsens klimat och samhällets och befolkningens anpassning till klimatförhållandena. I Norge är den optimala temperaturen beräknad till ca 12 grader, i Finland ca 14, i London ca 20 och i Aten ca 25 grader. Värmen över stora delar av Europa sommaren 2003 fick mycket omfattande konsekvenser. Totalt i Europa beräknas mellan och fler dödsfall än normalt ha inträffat under två veckors värmebölja, och episoden drabbade främst äldre personer i städer.

Studier av hur temperatur och värmeböljor påverkar dödligheten i Storstockholm visar att risken ökar då temperaturen (dygnsmedelvärdet) stiger över 20 grader.

Tänkbara åtgärder för kommunala förvaltningar och bolag i Kristianstads kommun: En lista på tänkbara åtgärder respektive förvaltning/bolag bör överväga framöver med hänsyn till effekter av klimatförändringarna i kommunen. Flera åtgärder erfordrar en samverkan mellan olika förvaltningar och/eller med statliga instanser.

C4 Teknik, del 1: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Inventera vägtrummor, brohöjder, avvattning från vägar, erosionsrisker. Ombyggnad vid behov. Samverkan med Vägverket. Inled inom några år, åtgärder genomförs på lång sikt. Nya anläggningar dimensioneras upp direkt. Tilläggsanslag för inventering och för åtgärder utanför normalt underhåll. För nya anläggningar ingår kostnaden. Beredskap för avstängning av tunnlar, låglänta vägsträckor efter inventering. Samverkan med Vägverket. Inled inventering inom några år. Inom ram. Varningssystem för skyfall. Samverkan med RT och SMHI.Inom några år.Tilläggsanslag. Inventering av samtliga kommunala vattentäkter med avseende på ökad risk för översvämning. Åtgärder. Inom några år.Inom ram. Ökad kontroll och provtagning av långa dricksvattenledningar sommartid. Inom några år.Ingår i reviderat egenkontrollprogram. Ombyggnad av dagvattensystem och diken för ökad nederbörd. Bortkoppling av dag- och dränvatten från spillvattennäten. Samverkan med SBK. Inled inom några år, åtgärder genomförs på lång sikt. Ny anläggningar utformas enligt dagvattenpolicyn. Tilläggsanslag. Ombyggnad/nybyggnad av VA-ledningar med hänsyn till risken för skador i erosionskänslig mark. Inom några år.Inom ram. Fortsatt utveckling av Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten för en hållbar förvaltning av grundvattentillgångarna. Pågår.Bidrag från Vattenmyndigheten.

C4 Teknik, del 2: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Övervakning av grundvattennivåer främst i känsliga områden där stigande nivåer kan medföra problem för bebyggelse. Samverkan med KLK och SBK. Inom några år.Inom ramen för exploatering eller tilläggsanslag. Kontroll av järnvägsbankar i samverkan med Banverket.Initiativ får tas av Banverket. Banverket. Kontroll av om några dammar i vattendragen kan medföra risk vid ras. Inom några år.Kan statliga bidrag sökas? Genomgång av fastigheter förvaltade av C4 Teknik med avseende på hur ett ökat kylbehov kan tillgodoses/ begränsas och samtidigt hålla energianvändningen nere, särskilt fossilbaserad sådan. Åtgärdsprogram. Samverkan med OF. Inled inom några år, åtgärder genomförs på lång sikt. Tilläggsanslag. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Nya kommunala fastigheter byggs med hänsyn till att hålla kylkostnaderna nere samt att klara ett fuktigare klimat med mer skyfall. Inleds omedelbart. Ingår i kostnaden. Bevarande och plantering av träd för beskuggning och avkylning, främst i tätorterna. Inleds omedelbart. Utökad ram.

C4 Teknik, del 3: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Bevakning av anspråk på invallning och reglering av diken och vattendrag så att inte åtgärder på en plats ökar riskerna för översvämning på andra platser. Samverkan med KLK, SBK, Länsstyrelsen. Inleds omedelbart.Inom ram. Inventering av låglänt bebyggelse och infrastruktur (främst utmed kusten) som kan hotas av stigande vattennivåer. Åtgärdsprogram. Samverkan med SBK och RT. Inled inom några år, åtgärder genomförs på lång sikt. Tilläggsanslag. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Planering för ett ändrat skogsbruk på kommunal mark, t ex mindre gran, beredskap för avvattning och erosion, begränsning av humusläckage. Inleds omedelbart.Inom ram. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Övervakning av erosionsförhållandena utmed Åhuskusten.Pågår.Tilläggsanslag. Åtgärder mot erosion, främst utmed Åhuskusten, exempelvis genom förstärkning av sanddyner och stränder med sand. Har inletts.Tilläggsanslag. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Delfinansiering från fastighetsägare? Kontroll av Härlövsdeponin med avseende på ökad risk för ras, erosion och läckage på grund av ökad nederbörd, skyfall och högvatten. Inom några år.Inom ram.

Åhus hamn: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Inventera höjden för känsliga anläggningar med avseende på högvatten. Inom några år.Egen. Sårbarhetsanalys för högvatten och storm. Samverkan med RT. Inom några år.Egen. Kristianstad Airport: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Kontrollera dimensioneringen av dagvattenavledning.Inom några år.Egen. Sårbarhetsanalys för skyfall och storm. Samverkan med RT. Inom några år.Egen.

Kommunledningskontoret: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Se över alternativ kommunikation eller rutiner för känsliga verksamheter beroende av tele- eller elektronisk kommunikation i samband med elavbrott. Inom några år.Inom ram. Se över kommunens webbplats inför krislägen.Inom några år.Inom ram. Energirådgivningen utökas med råd om åtgärder för att klara kylning på ett energisnålt sätt. Inled omedelbart.Inom ram. Omprövning och anpassning av dikningsföretag där kommunen är medlem inför ändrade klimatförhållanden. Inom några år.Inom ram. Utveckling av turistnäringen inför nya möjligheter och problem på grund av ett ändrat klimat. Inom några år.Inom ram. Räddningstjänsten: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Se över sårbarheten i kommunens verksamhet inför ökad förekomst av stormar, översvämningar, ras, elavbrott, skyfall och andra väderrelaterade händelser. Inom några år.Egen. Varningssystem för värmeböljor.Inom några år.Tilläggsanslag.

Miljö- och hälsoskyddskontoret: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Ökad tillsyn av kylkedjan vid livsmedelshantering. Ökad information om livsmedelshygien inför varmare och fuktigare klimat. Inled omedelbart.Inom ram. Rådgivning till ägare av enskilda vattentäkter om skyddsåtgärder mot översvämning och inläckage av vatten. Inom några år.Inom ram. Beaktande av risken för översvämningar, ras, läckage mm i samband med tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Inled omedelbart.Inom ram. Utveckling av naturvården med hänsyn till en ändrad naturmiljö. Samverkan med C4 Teknik, KLK och Länsstyrelsen. Inom några år.Inom ram. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Planering och initiativ till åtgärder mot ökad erosion och fosforläckage på främst jordbruksmark. Inled omedelbart.Inom ram. Kommer statliga bidrag att kunna sökas? Planering för ökad anläggning av våtmarker i anslutning till skogs- och jordbruksmark. Samverkan med C4 Teknik och Länsstyrelsen. Inled omedelbart.Inom ram. Kommer statliga bidrag att kunna sökas?

Stadsbyggnadskontoret: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Beakta risken för ökad förekomst av värmeböljor vid detaljplanering och bygglov. Liksom för uppvärmning bör kylning undvikas med direktel eller fossil energiförsörjning. Inled omedelbart.Inom ram. Översikts- och detaljplanering beaktar behovet av skugga, vegetation, ändrad dagvattenhantering i ett ändrat klimat. Inled omedelbart.Inom ram. Hänsyn till ökad risk för skyfall, fukt, erosion och skred i detaljplanering och bygglov. Inled omedelbart.Inom ram. Låglänt bebyggelse och infrastruktur, främst utmed kusten, hindras eller anpassas med hänsyn till stigande havs- och grundvattennivåer. Inled omedelbart.Inom ram. Höjdinformationen förbättras till minst 0,5 meters noggrannhet åtminstone utmed kusten, utmed Helge å och övriga känsliga områden. Samverkan med Lantmäteriet. Inom några år.Tilläggsanslag under beaktande av den statliga finansieringen.

Barn- och utbildningsförvaltningen: Omsorgsförvaltningen: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Inventera lokaler med avseende på risken för höga temperaturer vid värmeböljor. Åtgärdsprogram. Inom några år.Tilläggsanslag. Se över kylkedjan för matdistribution med hänsyn till högre temperatur och värmeböljor. Inom några år.Inom ram. ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Inventera lokaler och bostäder med avseende på risken för höga temperaturer vid värmeböljor. Åtgärdsprogram. Inom några år.Tilläggsanslag. Upprätta beredskapsplan för tillfällig kylning eller flytt till svala lokaler för sårbara grupper i samband med värmeböljor. Inom några år.Inom ram. Se över kylkedjan för matdistribution med hänsyn till högre temperatur och värmeböljor. Inom några år.Inom ram.

AB Kristianstadsbyggen: C4 Energi: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Beakta behovet av skugga och kylning vid planering eller ombyggnad av bostadsområden, hus och omsorgens lokaler. Inled omedelbart.Egen. ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Planering av utbyggnad av fjärrkyla i tätorter.Inom några år.Egen. Ledningar för värme (och kyla) byggs med hänsyn till ökad risk för skador i erosionskänslig mark. Inom några år.Egen. Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen: ÅtgärderTidsperspektivFinansiering Planering för ökad förekomst av ”klimatflyktingar”.Inom något decennium. Inom ram.

Kostnadsbedömningar Preliminär bedömning av vilka sektorer som får ökade kostnader respektive ökade intäkter på grund av klimatförändringarna. Ökade kostnaderÖkade intäkter Vägar, broar, järnvägarSjöfart KylaVattenkraft LedningarUppvärmning DricksvattenSkogsbruk DagvattenJordbruk AvloppsvattenInsjöfiske ByggnadskonstruktionerTurism Översvämningar Ras och skred Kusterosion Hälsa Räddningstjänst, krisberedskap Önskvärt med stöd till kommunerna för klimatanpassningskostnader, t ex likt KLIMP -”KLAMP”?

Tack för mig! Man kan känna sig maktlös inför klimatförändringarna. Men vi tvingas nu att anpassa oss. Det finns arbetsuppgifter även på lokal nivå. I vår kommun har alla ett ansvar att bidra också till detta.