Mediernas historia och samtid

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Källkritik.
Advertisements

Referat En sammanfattning.
- att överföra budskap, påverka, mm
OH-mallen Upphovsrätt i skolan – en presentation från Kolla källan
MASSMEDIA Lagar och Regler.
Mål och betygskriterier
Rapportskrivning – rep.
Massmedia och reklam.
MASSMEDIERNA omkring oss
Massmedia och reklam.
Kommunikation och media Föreläsning 1
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
källkritik, referenser, akademisk hederlighet
Källkritik på Internet
Demokrati och hur Sverige styrs
Politiken måste ha ett innehåll, de utvalda ska tycka något.
Hur lagar kommer till. Kap1
1. Uppgiften presenteras
Bedömningskriterier för studentrapporter
Lektion 4: Hur förändras språket och varför?
Demokrati (=folkstyre)
Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria.
Den svenska författningen
1 Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. 2 MÅL 2 3 Begrepp Aktör: en användare som interagerar med webbplatsen. I diagrammet till höger finns två aktörer:
Demokrati och diktatur
Hur blir man klok på universitetet?
Dagens schema: Gå igenom dagens schema
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Diskutera öppna frågor – dela tankar  Dagens tre frågor som ska besvaras:
Upplägget av delkursen massmedia:
Kommunikation och media Föreläsning 13 VT05 Leif Dahlberg.
En guide för arbeten i SO
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Förklara kommande examination (20/3)  Dagens fråga som ska besvaras:
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Dagens fråga som ska besvaras: Hur ser lagstiftning och etiska regler.
Välkomna till Medie- och kommunikationsvetenskap 2013! a) Vad är MKV? Varför intressant? Vad använda till? b) MKV organisationsmässigt, personal c) Kursinnehåll.
KÄLLKRITIK & INFORMATIONSSÖKNING
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Massmedia.
1 L U N D U N I V E R S I T Y Examensarbete 19/ Civilingenjörsprogrammen för bioteknik och kemiteknik.
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Massmedia och reklam.
Formellt, skarpt och snyggt
Massmedia.
Tryck- och Yttrandefrihet
Att återge och sammanfatta vad någon sagt eller skrivit
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
(Skriv överenskommelsens namn här) ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ Slutrapport (…och lägg gärna en bild här, exempelvis kommunloggan) En överenskommelse inom Västra Götalandsregionen.
Media TidningarTVRadioInternet. Medias uppgifter Att ge information Att ge information Att förklara Att förklara Att granska Att granska Att underhålla.
KURRE Gräv där du står Klass 4B, Parkskolan, Vara.
Massmedia regleras av två grundlagar 1.Tryckfrihetsförordningen (TF) Alla svenska medborgare har rätt att ge ut tryckta skrifter UTAN myndighetskontroll.
Massmedia. Vad är massmedia? Olika medel för att sprida information, t ex:  Tidningar  Tv/radio  Reklam  Internet.
Övning Tid: 30 minuter + hemuppgift
Hur trovärdiga är ungas nyhetflöden?
Massmedia.
Välkommen till svenska 1
Etiska regler för press, radio och tv
6. Hur påverkas politikerna?
Kan Internet förstärka demokratin?
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
MASSMEDIA.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas
Måndag den 22 januari 2018.
Måndag den 5 februari 2018.
Geografi / samhällskunskap
Ett samarbetsprojekt mellan
Våra medier.
Reklam eller redaktionellt budskap?
Presentationens avskrift:

Mediernas historia och samtid

Vad är medier? Ett medium, flera (mass)medier ”Medias fel att politiker blir hotade” ”Det är viktigt att ha en god relation till ”media”

Kommunikation En sändare förmedlar ett innehåll i en kanal till en mottagare med ett visst resultat Medier = kanaler som används av olika aktörer för att förmedla ett innehåll

Medier av olika grader Medier av första graden Medier av andra graden Medier av tredje graden

Kommunikationsbegrepp Reproduktion   Separation   Interaktion

Kommunikationskulturer Muntlig kultur år ? – 1000 Skriftkultur år 1000-1400 Tryckt kultur år 1450-1900 Audiovisuell kultur år1900-2000 Multimediekultur år 2000 - ?

Kommunikationskulturer Muntlig kultur år ? - 1000

Skriftkultur år 1000-1400

Tryckt kultur år 1450-1900

Audiovisuell kultur år 1900-2000

Multimediekultur år 2000 - ?

Kommunikationskulturer Reproduktion Separation Interaktion Tid Rum Muntlig kultur - - - +   Skriftkultur (-) + + - Tryckt kultur + + + -  Audiovisuell kultur + - + - (+) Multimediekultur + - (-) + (-)

Multimediekultur Från passiv mottagare till (inter)aktiv användare och medproducent  Remediering

Remediering

En mamma står vid brädspelsavdelningen tillsammans med sin son 10. Sonen (pekar på Alfapet): Kolla! Har Wordfeud kommit som brädspel nu? Haha, de vill bara tjäna pengar! En klass diskuterar litteratur med en lärarstudent. Lärarstudenten: Vilka här har läst Twilight? Tjej 16: Vadå, har de skrivit en bok om filmerna? Oh my god, vad löjligt! Bara för att folk ska börja läsa…

Fanfiction

Medier och samhälle Kapitalism – utökad marknad – dagstidningar Privata/offentliga rum – vett och etikett Fritid – läsa en bok? Nya klasser – vissa utestängs från offentlighet Maktkamp – dialog – opinion i medier Järnväg – sprida nyheter Sekularisering – bildning - ökat utbud Individualisering – osäkerhet/reflexivitet

Habermas – den borgerliga offentligheten Samhälle (Stat) Privat sfär Offentlig sfär Intimsfär Kulturell offentlighet   Social sfär Politisk offentlighet

Dagens eko Sommarpratare På spåret Upplysning Upplevelse Fakta Fiktion Offentligt Public servicemedier   UR Aktuellt Tv-teater Dagens eko Sommarpratare På spåret Upplysning Upplevelse Fakta Fiktion Dn Aftonbladet Idol CNN Desperate housewives Carl Bilds blogg Blondinbella Kalla Fakta Privat Kommersiella medier

Samhällsförändringar Globalisering Specialisering Marknadsekonomi Tid/rum ändras Medialisering Pluralisering

Medieutveckling Kommersialisering Internationalisering Ökat utbud Publikuppdelning Konvergens/digitalisering

Auktoritär medieteori (auktoritära ideologin) Medierna kontrolleras av makthavarna Censur

Teorin om de fria medierna (frihetliga ideologin) Yttrandefrihet och fri åsiktsbildning Medierna på fri marknad kritiskt granska staten/makten representera folket informationsroll Försäljning av innehåll och reklam

Teorin om de ansvarskännande medierna (sociala ansvarsideologin) Marknadsmedier tjänar ej allmänhet Ägarkoncentration Homogenisering Alla har inte samma möjlighet Krav på information Licensmedel

Massmediernas funktion i samhället Informera Kommentera skeenden i samhället Granska Främja kommunikation mellan grupper Informations-, gransknings- och forumuppgiften

Journalistik i utveckling Mer oberoende och ifrågasättande   Större likriktning Professionalisering och institutionalisering Medielogik = arbetsvillkor och tankesätt förenkling, polarisering, personifiering och dramatisering

Likriktning?

Journalistik i utveckling Från betraktare till bedömare Politikens medialisering Popularisering Infotainment

Seminarium 27/8 2013 - Offentlighetsprincip och journalistisk etik   Uppgift: Jobba två och två. Läs igenom de pressetiska reglerna och ge (minst) ett eget aktuellt exempel på en nyhet (i skriftlig form) där ni tycker att någon av dessa regler har överträtts. Ta med och visa/presentera ert exempel.

Seminarium 28/8 2013 - Uppgift: Vad är MKV?   Seminarium 28/8 2013 - Uppgift: Vad är MKV? Studenterna har i uppdrag att, två och två, leta upp forskning (tex. doktorsavhandlingar, forskningsrapporter eller bidrag i vetenskapliga tidskrifter) från de senaste tre åren (2010-2013) som innehåller studier av press, radio, tv eller Internet. Det ska vara minst tre olika böcker/artiklar med olika författare till varje. Skriv ner (ca 2 A4): - Författarnas namn och var dessa jobbar (ort, institution) - Titel på boken/kapitlet/artikeln/rapporten - Förlag och förlagsort - Ange hur ni hittade boken/artikeln (biblioteket, google, databas eller annat) - Beskriv kort innehållet, max 50 ord per bok/artikel. Exempel 1.: Boken är en intervjustudie om hur tonåringar uppfattar dokusåpor. De kommer bl.a. fram till att dokusåpor skapar igenkänning och identifikationsmöjligheter.  Detta skickas sedan via mail till Emma Burman (emma.burman@liu.se) och Christian Svensson Limsjö och ska vara dem tillhanda senast måndag 26/8, 12.00.  De som missar seminariet får på egen hand avtala en tid med Emma Burman för en individuell genomgång.

Inlämningsuppgift 1 – Offentlighetsprincip och journalistisk etik   Inlämningsuppgift 1 – Offentlighetsprincip och journalistisk etik Samtliga inlämningsuppgifter ska läggas upp på Lisam. Om studenten ännu inte fått tillgång till Lisam får uppgiften mailas in till Christian: chrsv@isak.liu.se    A) Redogör kortfattat för offentlighetsprincipen och genom vilka lagar den regleras. Resonera kring för- och nackdelar med principen. (ca 1,5 sida). B) Redogör för de huvudsakliga uppgifterna för PO, PON och Granskningsnämnden för radio och tv. Resonera kring styrkor eller svagheter med dessa instanser. (Ca 1,5 sida) Sammanlagt bör uppgiften motsvara ca 3 sidor (motsvarande ca 1000-1500 ord).

OBS! Mall för inlämningsuppgifter PM för uppsatsförfattare och opponenter