Fritidshemsutveckling - en kvalitetshöjning för alla?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vår vision för Segevångsskolan bygger på att vi tror att alla kan lyckas. Segevångsskolan ska vara en skola där alla är trygga, delaktiga, ansvarskännande.
Advertisements

Resultat Det som framkom i mätningarna var att aktiviteter som är omtyckta (bl.a. musik, gymnastik) av boende gör att fler stannar kvar i salongen och.
Så här jobbar vi på smaragden
Kamratstödjar konferens 5/ Dagen startade för kamratstödjarna när de anlände till Munkedals folkets hus. Kamratstödjarna blev incheckade och fick.
Unga och arbetslöshet En sammanfattning av publikationer sedan 2003 Susanne Zander Utredare Ungdomsstyrelsen.
Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Ljungby grupp 1 - Jenny Granrot – sjuksköterska Ljungby kommun
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Trygghetsmätningen 2011 Borås
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Markör Marknad och Kommunikation AB 2009
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Källbystugans kvalitetsarbete
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Pilotskolan Strömslund •Vi vill få ett ökat föräldraengagemang! –Genom att ge en beskrivning av styrelsens arbete samt klassombudens roll –För att få ett.
Intranät – inte för alla?
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan Läråret 12/13
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Vårmöte 2014 NU-sjukvården NÄL.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
för att synliggöra fritidshemspedagogiken?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Nolltolerans Haga/Katrinelund. Haga Tittade på Hagas egen trygghetsenkät (görs två ggr/år) där det gick att utläsa att eleverna vet vem de ska vända sig.
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Bemötande. Varför denna lärfråga? Hypotes: Vi trodde att vårt bemötande påverkar elevers ansvarstagande för sin skolsituation.
Elevenkät Volgsjö skola År Höstterminen 2008.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Kunskapande för framtiden - att ELEVEN ser sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess SIGTUNABOXEN
Humlans förskola öppnades någon gång på 70 talet. Fyra avdelningar som hette: Granen, Enen, Tallen och Kotten. Det har varit fritids, späd och syskon avdelningar.
Skolutveckling via digitala medier
Delaktighet.
Lärande i arbetslivet. kombinerar ett individuellt och ett organisatoriskt perspektiv syftar till att utveckla en individuell förmåga att ta kontroll.
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Välkomna till Edboskolan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
PBS så här långt Föreställningskarta
Skola F-3 Intraprenad 20 anställda 130 barn.
En arena för lek och kompisskap
M EDIA C ENTER N ORRBOTTEN. Vår verksamhet ska stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och underlätta deras arbete för att uppnå målen.
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Samarbetet Försäkringskassan – Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Tvåpartsfinsam 2014 och 2015.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Bra planering skapar trygghet
Nämndplan 2015.
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö UG
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Framtidskartläggning
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Samverkan – att komplettera skolan Hur dokumenterar vi?
Samordningsförbundet
För föräldrar till barn 6-12 år
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

Fritidshemsutveckling - en kvalitetshöjning för alla? av Stina Sikström och Rickard Erlingsson www.skola.umea.se/hornefors

Inledning_____ Stor skola med en fritidsgrupp på 140 inskrivna barn och 8 personal Har haft olika arbetssätt genom åren från åldersblandat med samlad skoldag till dagens ”rena” klasser och halvklasser Vår kompetens försvann och vi blev som Calander säger ”hjälplärare”. Stort behov av förändring. Svårt att få till planeringar mellan yrkesgrupperna och vi tappade kommunikation om barnen. Utbytet av tjänster går mest åt ett håll – vi hjälper skolan www.skola.umea.se/hornefors

Förstudie_____ Vi genomförde en förstudie på 3 skolor. Vår skola i Hörnfors samt på Sörmjöle skola och Tomtebogård Sörmjöle för att det är en liten skola som måste samarbeta och Tomtebogård för att vi visste att samarbetade mycket mellan fritids och skola Det som var de största problemet med samarbetet på alla skolorna var att det är olika avtal mellan lärare och fritidspedagoger Det framkom även att på Sörmjöle skola och Tomtebogård var fritids mer involverade i utvecklingssamtalen och de hade mer planeringstid med lärarna www.skola.umea.se/hornefors

Syfte_____ Hur kan vi förbättra samarbetet mellan lärare och fritidspersonal? Identifiera problemområden och arbeta med dem Vi såg många vinster med att förbättra samarbetet såsom att stärka barnens utveckling både socialt och kunskapsmässigt www.skola.umea.se/hornefors

Litteratur_____ Monika Hansen – ”Yrkeskulturer i möte” Fritidspedagogens problem är främst utökade och förändrade arbetsuppgifter medan lärarnas problem är övergången från ensam- till lagarbete Fritidspedagogen svaga ”kod” vs lärarens starka ”kod” Finn Calander – ”Från fritidspedagog till hjälplärare” Läraren den dominerande i mötet Fritidspedagogen ändras till att bli ”skollik” Anita Söderlund – ”Barn i skola och fritidshem : en studie kring samverkan ” Inget samband mellan barns utveckling och pedagogernas samarbete Barns uppväxtvillkor viktigast för utvecklingen www.skola.umea.se/hornefors

Metod_____ Samtalade med rektor i ett tidigt skede vad vi ville med arbetet och möjligheter Utformade en enkät som blev grunden för vår förstudie Samtal på Sörmjöle skola och Tomtebogård för att plocka upp idéer om samarbetsformer Diskussioner och möten med personal på vår skola för att arbeta fram ett nytt samarbetssätt Uppföljande enkät för att se om det blivit någon förändring www.skola.umea.se/hornefors

Resultat_____ Den uppföljande enkäten uppvisade positiva resultat. Upplevelsen av samarbetet mellan fritids och skolpersonalen hade höjt från 4.71 till 5.00 Samtliga hade nu planeringstid tillsammans från att tidigare hade varit 1 av 7 Tydligare med att en fritidspedagog arbetade mot en årskurs Andra vinster som uppstått var att man med gemensam planeringstid kunde utbyta mer erfarenheter mellan varandra lärare och fritidspersonal Barnen såg tydligare vilka personal som arbetade nära dem och tryggheten blev större www.skola.umea.se/hornefors

Diskussion_____ Skolutveckling är ett eget ansvar och alla måste ta sitt ansvar och bidra Avtalen ett problemområde men det går att arbeta med det när det görs omprioriteringar och omstruktureringar i verksamheten Planeringstid tillsammans viktigt för alla och framförallt för att kunna utveckla verksamheten Rektors roll viktig för framtida skolutveckling men även styrning uppifrån är viktigt Vi har höjt vår status på vår skola och känner att vi har kommit en bit på vägen i vårt arbete men det finns ännu mycket att göra… www.skola.umea.se/hornefors

Kan det vara några nackdelar med att samarbeta för mycket mellan skola och fritids? www.skola.umea.se/hornefors