Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rose-Marie Nylander Utredare, Enheten för kunskapsöversikter
Advertisements

Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Försvunnet kommatecken – patient fick för hög dos
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Årsuppföljning LSO.
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Läkemedelsbehandling
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Utbildning Äldre och läkemedel
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Tillsammans för världens säkraste vård
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Systematiskt kvalitetsarbete
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Vårdinformation och informationsöverföring
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
Samarbete med Försäkringskassan
Palliativ vård och samordning
Trombosprofylax vid förmaksflimmer:
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Information från KU-Råd och Analysgruppen Margareta Ehnebom Chefläkare
Utbildning Äldre och läkemedel
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
COSMIC läkemedelsmodul
Gemensamt dialogmöte med utvalda vårdcentraler gällande förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre Gunnar Dahlberg och Margareta Ehnebom.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Läkemedelsgenomgångar – (nya) riktlinjer i Stockholm
LÄR-UT Bättre läkemedelsanvändning för äldre
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Expertstöd på apotek – kompletterar vårdkedjan
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Utbildning Äldre och läkemedel
Systematiskt kvalitetsarbete
Samordnad utveckling för god och nära vård
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende Vibecke Waldow ST läkare i allmänmedicin VC Kroksbäck, Malmö Norska Psykiatri Internmedicin Ewa Rekman Apoteket Farmaci Nationelt Ansvarlig Läkemedelsgenomgånger.

Starten: Kollega i pensjon Bellevuegården 49 beboere ST-läkare 2x2 timer avsatt i veckan. Privat boende Dårliga rutiner (papirjournal uleselig, nye ssk, utydelige rutiner) Jag hann aldri vidare än akuta ärende, var ssk presenterade agenda Jag ville skaffa mig översikt!! Arbeidsform

Vibecke Waldow, SFAMs Kvalitetsdag 091001 Läkemedelsgenomgång definition: ”En apotekare, eller motsvarande kompetens, med speciell utbildning inom klinisk farmaci går igenom samtliga läkemedel kopplat till sjukdom och aktuellt hälsotillstånd för att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Apotekaren ger förslag på åtgärder till ansvarig läkare, som beslutar vilka åtgärder som ska genomföras. Läkemedelsgenomgångar sker tillsammans med vårdteamet och på vårdens uppdrag” Läkemedlesrelaterade problem: Läkemedel med oklar indikation Utebliven eller dålig effekt Biverkningar Riskläkemedel Olämplig läkemedelsform Olämplig doseringsinterval och avvikande dosering Interaktioner Vibecke Waldow, SFAMs Kvalitetsdag 091001

Observation

Syfte med läkemedelsgenomgångar Kontrollera att rätt indikation förelåg Kvalitetssäkra att patienten hade rätt medicin i rätt dos för den enskilde Se till att bruket av olämpliga läkemedel reducerades. Utvärdera läkemedelsbehandlingen med avseende på effekter, antalet läkemedel, kostnader och kvalitet. Till grund låg Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för utvärdering av äldres läkemedelsbehandling. Apotekaren hade kunskap.

Material och metod 37 vårdtagare. Medelåldern 89 år. 66% kvinnor. 67% apodos. Vi träffades 8 gånger. Avsatt 2 timmar pr 6-8 patienter. Utvärdering efter 6-12 veckor. Åtgärd och bedömning dokumenterades i patientens journal.

Symptomskattning: Törst och inkontinens Undersköterska: Underbensvullnad och trånga stödstrumpor Sjuksköterskan: Motvilja mot diuretika Apotekaren: Otillfredsställande hjärtsviktsmedicin med enbart diuretika. Förslag ACE hämmare. Läkaren: Normalt kreatinin, inget hörbart blåsljud, BNP 230 och BT 160/80. Resultat: ACE hämmare. Mådde bättre, blev av med både inkontinens och underbenssvullnad. Nöjd patient. Kreatinin kontroll ua.

Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång. I tall : Fast läkemedel 10.3 – 9,3 Vid behov 3,2 – 2,1 Innsättinger 21 stk preparat. Vanligast Mirtazapin, Enalapril, Zopiklon Vi identifierade 103 läkemedelsproblem, i snitt 3,2 pr vårdtagare. Läkemedelskostnaden minskade från 9267 till 7598 kr pr vårdtagare och år.

Användning av psykofarmaka innan och efter läkemedelsgenomgången. Neuroleptika 19-6%

Vidtagna förändringar av läkemedelsordination i procent. Annat: Blodprov, icke-farmakologisk åtgärder.

Vårdtagarnas medicinska tillstånd 6-12 veckor efter läkemedelsgenomgång. 9 av 10 fall bättre eller oförändrat. 2% en vårdtagare, Heminevrin ut, reduktion Oxascand 25 til 15 mg. Innsatt Mirtazapin. Minska läkemedel utan att påverka livskvaliteten. Färre biverknader, interaktioner, administration, kostnader.

Farmakologisk kunskap Teamarbete Farmakologisk kunskap Kännedom om patienterna Systematisk Arbeidsettet Teamarbete: Kompliterer verandra. Samsyn. Engasjement. Setta agenda. Prestisjelöst. Respekt. Systematisk: Prioriteringer. Tenket. Process: Stöd och mod till att våge göra forändringar. Utbildningsvärdet: PBL Ökt kännedom till patienten; Farmakologisk kunskap: FAS – ut. Utbildningsvärdet process stöd mod

Vibecke Waldow, SFAMs Kvalitetsdag 091001 Slutsatser Läkemedelsgenomgångar var ett användbart och systematisk sätt att utvärdera pågående behandling Behandlingen med psykofarmaka var omfattande och kunde reduceras. Kostnaden för läkemedel reducerades. Läkemedelsgenomgångar med ifyllande av symptomskattning ger läkaren värdefull information om vårdtagarnas hälsotillstånd och deras bruk av läkemedel. Upplevdes som ett stimulerande arbetssätt och gav ökat samförstånd mellan yrkesgrupper. Läkemedelsgenomgångar reducerade antal läkemedel på vårdboende utan försämrat hälsotillstånd för vårdtagarna. Vibecke Waldow, SFAMs Kvalitetsdag 091001