- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Stöd till implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdoms-förebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Målområde 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Regeringens bedömning: Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården I patient och anhörigkontakter bör förebyggande och hälsofrämjande aspekter systematiskt integreras

Hälso- och sjukvårdslagen 2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram

Inom vilka områden finns riktlinjer? Demens Depression och ångest Diabetes Stroke Hjärtsjukvård Missbruk och beroende Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Astma och KOL Schizofreni  Lungcancer Sjukdomsförebyggande metoder Tandvård Rörelseorganens sjukdomar

Varför riktlinjer för sjukdoms-förebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor

Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma.

Organisation av riktlinjearbetet Projektledningsgrupp Fyra faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikator- grupp

Risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Riskbruk av alkohol Kraftigt förhöjd risk Ohälsosamma matvanor Otillräcklig fysisk aktivitet Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk

Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker

Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Innehåll och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid

Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter

Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd

Kvalificerat rådgivande samtal Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Åtgärd Rökning Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor

De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa (låg kostnad/QALY). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder  

Riktlinjeprocessen VETENSKAPLIGT UNDERLAG PRIORITERINGS- ARBETE PRELIMINÄR VERSION UPP- DATERING REGIONALA SEMINARIER SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP

Kommuner och landsting ansvariga för implementering Ta ställning till ambitionsnivå för införandet och tidsplan för att uppnå rekommendationerna Säkerställa organisation för implementering Anpassa styrsystem (beställnings-, ersättnings- och uppföljningssystem) Ta fram vårdprogram eller motsvarande Förankra ett nytt arbetssätt hos chefer och medarbetare Säkerställa att personalen har lämplig kompetens Följa upp genomslaget för det nya arbetssättet, resultat och patientnöjdhet

Regeringsuppdraget Sprida kännedom om riktlinjerna Stödja metodutveckling Skapa en interaktiv utbildning med hjälp av IT-lösningar Uppföljning och utvärdering

Så här jobbar vi Lyssnar på landsting, vårdgivare och professioner - Referensgrupp - Kontaktpersoner - Professionerna Sätter fokus på sjukdomsförebyggande - Deltar i konferenser, riksstämman m.m. - För ut frågorna i media

forts... Stödjer professionernas medverkan i att implementera riktlinjerna Samverkar för att undvika dubbelarbete med SKL, HFS-nätverket, FHI, m.fl. Stödjer uppföljning och utvärdering bl.a. genom KVÅ-koder Stödjer metodutveckling och kunskapsutveckling Stödjer kompetensutveckling av personalen i hälso- och sjukvården