Penningpolitik Bo Sjö

The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och med 1 år – Tbills, (SSKV) (Staten) – Certificates of deposits (CD, banker) – Commercial papers (företag, Sv staten utomlands) – Eurodollar marknaden – Repurchase agrements (Repos, och omvänd repa)

Internbank marknaden Banker måste hålla en viss mängd reserver varje dag. Varje dag görs en balansräkning som visar på + eller minus ifråga om reserver. De som har underskott behöver låna, de med överskott lånar ut till de andra. Efter att bankerna har handlat med varandra har banksystemet (enskilda banker) ett över eller underskott som placeras i Centralbanken I Sverige råder konstant överskott i systemet. Överskotten placeras i Riksbanken till en ränta, kallad styrräntan. Styrräntan blir normbildande för internbankmarknaden och därmed för alla korta räntor. Via ”the terms structure of interest rates” påverkas sedan alla räntor på längre löptider.

Riksbanken Håller marknaden i ett konstant överskott Tidigare typ pre-1990 hålls systemet i underskott, banksystemet tvingades varje dag låna i Riksbanken till en straffränta. Riksbanken (som alla CB) gör prognoser över likviditets behovet över de närmaste 4 dagarna och använder repor och omvända repor till att jämna ut över och underskott.

Penningpolitik? Grunden är pengars neutralitet Kvantitetsekvationen M*V=P*Y M = (P*Y)/V V är en konstant ekvation av räntan på kort statstobligationer M kan inte påverka Y på långsikt utan bara P, Dvs. mängden M ger P givet y, och  P =  M -  Y

Penningpolitik På kort sikt är priser trögrörliga vilket gör det möjligt för CB att genom  M påverka  Y. Centralbanker har ofta duala mål. Dels skall man hålla inflationen låg och samtidigt stabilisera resursutnyttjandet i ekonomin kring full sysselsättning (y-bar). Dvs (y-y_bar). Om inte full sysselsättning råder uppstår en konflikt pga att  M -> P(förväntningar)

Instrument Centralbanker kan jobba med öppna marknad interventioner, reservkrav. De kan sätt mål för penningmängdens tillväxt osv. På lång sikt sätter de mål för hur mkt den monetära basen skall växa, dvs. låt den följa  M så att  Y + inflationsmålet upprätts hålls.

Inflation och M Även om P styrs av M på långsikt, så sker det genom inflationsförväntningar. Löner o priser sätt på basis om förväntningar om vart inflationen går. För att styra inflationen effektivt måste man styra förväntningarna. Det gör Riksbanken genom att vara 1) självständigt gentemot riksdag och regering, 2) var tydlig och förutsägbar i politik och 3) grundar politiken på inflationsförväntningarna.

Praktisk räntepolitik Riksbanken studerar inflationsförväntningar, främst genom the yield curve, på månaders sikt. Går förväntningarna över inflationsmålet så höjer man styrräntan. Detta pressar i praktiken ned ökningstakten i penningmängden, det dyrare att låna osv, förväntningar går tillbaka till målet. Omvänt förväntningarna ligger under, man ökar styrräntan. Riksbanken har ett rörligt mål, 2% +/- 1 procent Runt detta tar man hänsyn till (y-y_bar), dvs sysselsättningen. Man gör prognoser på konjunkturen och lägger upp en räntebana för styrräntan som blir offentlig. För att styra förväntningarna är man öppen och redovisar även hur Riksbanksfullmäktige röstar. Kritik I: Man har hållet inflationen för lågt inom intervallet. Relevant? På kort sikt finns ett samband arbetslöshet-inflation, men inte på lång sikt. Kritik II: Man ligger 0.6% under i snitt i sina prognoser!