Hjärtligt välkomna!

Energi- och klimatstrategiskt arbetet på Länsstyrelsen i Jönköping Andreas Olsson (100 %), Energi- och klimatstrateg Andreas.olsson@lansstyrelen.se Tfn 036-39 51 57 Stefan Lundvall (40 %), Miljöstrateg (samordnande) Stefan.lundvall@lansstyrelsen.se Tfn 036-39 50 70 Eva Hallström, Energi- och klimatstrateg Tjänstledig 100 % tom 2012-12-31

Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. Klimatpropositionen 2009 FOTO: Plattform/Johner

Varför en färdplan för klimatet? 2-graders-målet Cancun-överenskommelsen: långsiktiga strategier EU:s färdplan 2011 Klimatpropositionen 2009 FOTO: Mike segar/SCANPIX

Regeringsuppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan Utsläppens framtida utveckling till 2050 Med dagens styrmedel Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås Analys av styrmedelsförändringar, sektorsvis och övergripande Olika sätt att se på nollutsläpp kopplat till sänka Bevaka läget i internationella förhandlingar och EU-policy Konsekvensbedömning

Frågor som länen väntas besvara inom regeringsuppdraget Identifiera möjliga åtgärder som når visionen! Vilka hinder finns för samhälls- omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser? FOTO: håkan hjort/Johner

A cost-efficient pathway towards 2050 80% domestic reduction in 2050 is feasible with currently available technologies, with behavioural change only induced through prices If all economic sectors contribute to a varying degree & pace. Efficient pathway: -25% in 2020, -40% in 2030, -60% in 2040

Våra beslut idag har effekt om 40 år FOTO: HANS GEIJER/JOHNER. IBL Bildbyrå. LENNART AF PETERsens

Svenska scenarier visar att visionen är möjlig att nå …och på flera olika sätt Det finns ett flertal sätt att uppnå visionen Takten i utsläppsminskningarna måste öka markant jämfört med 1990–2020 Scenarierna bör tas med en ”nypa salt” för de begränsas av nuvarande normer, bedömningar om teknikutveckling osv.

Alla svenska scenarier pekar på … behoven av energieffektivisering möjligheterna till fordon som använder el- och/eller förnybara drivmedel koldioxidavskiljning och –lagring (CCS) Några tar upp att avgörande faktorer är konsumtionsmönster tillgången på bioenergi samhällsplanering elnät

Hur ser omvärlden ut 2050? Vi tänker oss att Sverige år 2050 är med i en global klimatöverens- kommelse eller att EU ensamt tar ett klimatansvar Energipriserna stiger mer om EU tar eget klimatansvar. Vid globalt avtal stabiliseras de ungefär på dagens nivå. Vi ska lösa våra klimatåtaganden utan att öka utsläppen i andra länder. FOTO: ISTOCKPHOTO

Visionen om inga netto-utsläpp av växthusgaser Länens uppdrag är att hitta åtgärder som når så nära noll som möjligt Naturvårdsverket kommer att räkna dels på att hela utsläppsreduktionen görs i Sverige dels att utnyttja internationell utsläppshandel Naturvårdsverket kommer att räkna på olika alternativ för kolsänkan Sammantaget blir det en analys av inga netto-utsläpp

Transportsektorns utmaningar inklusive arbetsmaskiner Klimatmål Färdplan – EU:s vitbok för transporter Transportpolitikens mål Bidra till nationellt klimatmål – klimatneutralt till 2050 Fossiloberoende fordonsflotta 2030 – inte bara drivmedel, kräver även energieffektivisering och transportsnålt samhälle Oljan en ändlig resurs Transportsektorn är idag helt beroende av olja Beroendet av olja gör transportsektorn mycket sårbar Tekniken räcker inte Gäller såväl färdplan och EU;s vitbok för transporter, som den svenska transportpolitikens mål Ett transportsnålt samhälle är nödvändigt Transportsnålt samhälle bidrar även till andra mål

Transportsnålt samhälle enligt Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Täta, gröna och funktionsblandade städer Förändrat resande Minskad biltrafik (-20 procent till 2030) Fördubblat resande med gång och cykel Fördubblat resande med kollektivtrafik Resfria alternativ Minskad tillväxt i flyg Förändrade transporter av gods Nolltillväxt i godstransporter på väg Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg Förbättrad logistik Förändrade konsumtions- och produktionsmönster

Energitillförsel Finns det olja, torv, naturgas kvar i länet? Utmaning: EU:s färdplan visar på nollutsläpp från el- och fjärrvärme år 2050 Finns det olja, torv, naturgas kvar i länet? Hur kan dessa ersättas med förnybar energi? Biokraftvärme med CCS ger negativa utsläpp? Hur kan produktion och distribution effektiviseras? Hur kan spillvärme nyttiggöras? Behöver elnäten förändras? Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

Bostäder och service UTMANING: 50% lägre energianvändning per kvm år 2050 för att nå miljömålet God bebyggd miljö Varje byggnad har en eller högst två chanser att renoveras energieffektivt till 2050 Hur kan småhus, flerbostadshus och lokaler få energieffektivare klimatskal och uppvärmning? Hur kan ventilationen effektiviseras och värmeåtervinning utnyttjas? Hur kan hushållsel och verksamhetsel effektiviseras? Hur kan lokalisering av bostäder och service förändras så att bilberoendet minskar?” Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

Jordbruk UTMANING: EU:s färdplan visar att metan och lustgas-utsläppen kan minska med nästan 50% till 2050. Att vända trenden där ökat välstånd ger ökad andel köttkonsumtion har betydelse för lägre utsläpp. FOTO: hans l bonnevier/Johner

Jordbruk Störst åtgärdspotential i jordbruket finns för: Gårdsbaserad stallgödselrötning till biogas, Förbättrad stallgödselhantering, Konstgödselspridning på rätt sätt som medför bättre utnyttjande och minskad total användning, Bättre utfodring för högre fodereffektivitet, Ökad animalieproduktivitet Är detta de effektivaste åtgärderna? Vilka hinder finns idag för att de ska genomföras? Vilka beslut tas 2012–2020 som påverkar utsläppen 2050?

Kommuner Med sin närhet till medborgarna har kommuner en viktig roll att spela. Vad kan kommunen göra i sin myndighetsroll – vilka åtgärder och aktörer kan påverkas? Vad kan kommunen göra i sin egen verksamhet? Vilka beslut tas 2011–2020 som påverkar utsläppen 2050? Nybyggande och renovering fastigheter? Cykelvägar/bilvägar/järnvägar? Lokalisering av näringsverksamhet? Underlättar översiktsplanen för ett klimatvänligt beteende?

Näringsliv Hur kan vi spara pengar och miljö genom energieffektivisering? På vilka områden kan vi skapa grön tillväxt och affärsmöjligheter? Överflytting av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg Resfria alternativ Energieffektiva lokaler FOTO: MIKAEL SVENSSON/Johner

Vilka hinder finns för samhällsomställningen? Exempel kan vara: Byggherren bygger, men betalar inte framtida energiräkning Osäkerhet om ny teknik, framtida energipriser och utsläppsrättspriser ger ”underinvestering” i klimatsmart teknik För få bekväma alternativ finns till bilen som transportmedel i vår kommun.

Identifiera behov av styrmedelsförändringar (pilotlän)! Befintliga styrmedel som behöver ändras eller förstärkas för att undanröja de hinder som finns för att åtgärderna ska kunna genomföras? Kan gälla nationella, internationella styrmedel eller lokal styrning t ex genom planering eller tillstånd. Beslutsrutiner som behöver ändras? Nya styrmedel?