Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri Social fobi Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri
SOCIAL FOBI SOCIALT ÅNGESTSYNDROM - EN STARK OCH ÖVERDRIVEN RÄDSLA OM HUR MAN SKA UPPFATTAS AV ANDRA MÄNNISKOR MAN UNDVIKER ATT HAMNA I ÅNGESTFRAMKALLANDE SITUATIONER ELLER, OM DET INTE GÅR ATT KOMMA UNDAN, GENOMLIDER SITUATIONEN UNDER PLÅGSAM ÅNGEST RÄDSLAN PÅVERKAR OCH BEGRÄNSAR LIVET KÄNNBART KÄRNSYMPTOMEN ÄR EN SKRÄCK FÖR ATT BLI GRANSKAD OCH GÖRA BORT SIG ELLER PÅ NÅGOT SÄTT BLI AVSLÖJAD OCH FÖRÖDMJUKAD I SOCIALA SITUATIONER
SOCIAL FOBI KRAVEN MAN HAR PÅ SIG SJÄLV ÄR OFTA ANNORLUNDA ÄN DE FÖRVÄNTNINGAR MAN HAR PÅ ANDRA – ETT SLAGS SOCIAL PERFEKTIONISM ÖVERSEENDE MED OCH FULL FÖRSTÅELSE FÖR ANDRA MEN SVÅRT ATT ACCEPTERA SINA EGNA “SVAGHETER”
FÖREKOMST OCH ORSAKER UPPÅT 15% AV BEFOLKNINGEN HAR ÅNGEST OCH FOBI I SOCIALA SITUATIONER DET DRABBAR BÅDE KVINNOR OCH MÄN, MEN ÄR NÅGOT VANLIGARE HOS KVINNOR I TONÅRSGRUPPEN ÄR FÖREKOMSTEN CA 8% DEN FÖREKOMMER HOS BARN OCKSÅ, DIAGNOSEN KAN STÄLLAS SÅ TIDIGT SOM VID 8 ÅRS ÅLDERN
FÖRKLARINGSMODELLER GENETISKA FAKTORER MILJÖFAKTORER BLYGHET NEUROBIOLOGISK SÅRBARHET BETEENDEINHIBITION INLÄRNINGSPSYKOLOGI (NEGATIVA ERFARENHETER) KOGNITIV PSYKOLOGISK MODELL
SOCIAL FOBI ÅNGETSSJUKDOM ORO RÄDSLA ÅNGEST PANIK S A K B
STIMULI GENERALISERAD SOCIAL FOBI ICKE GENERALISERAD SOCIAL FOBI
STIMULI SITUATIONER: - INLEDA ELLER UNDERHÅLLA EN KONVERSATION - TALA INFÖR PUBLIK - ATT ÄTA MED ANDRA ELLER PÅ EN RESTAURANG - DEJTA - TALA INFÖR PERSONER I HÖG STÄLLNING - DELTA I GRUPPER - DELTA I FEST - GÅ PÅ OFFENTLIGA TOALETTER
AUTOMATISKA TANKAR TANKEMÄSSIG REAKTION - DE TYCKER JAG ÄR KONSTIG - DE SER ATT JAG ÄR NERVÖS ALLA SKRATTAR ÅT MIG
TANKEFÄLLOR NEGATIV SPÅDOM ”DET JAG SÄGER PÅ MÖTET KOMMER ATT LÅTA DUMT” ”JAG KOMMER GÖRA BORT MIG OM JAG GÅR PÅ FESTEN” ”DE KOMMER ATT SE ATT JAG HAR ÅNGEST” ”JAG KOMMER ATT TAPPA KONTROLLEN” ”JAG KOMMER ATT SÄNKA STÄMNINGEN FÖR ALLA”
TANKEFÄLLOR ETIKETTERING ”JAG ÄR DUM” ”JAG ÄR OMOGEN OCH BARNSLIG” ”JAG ÄR LÖJLIG” ”JAG ÄR FUL, JAG SER HELT DEFORMERAD UT I ANSIKTET” ”ANDRA ÄR SÄKRA, SMARTA, LUGNA OCH KRITISKA”
TANKEFÄLLOR DISKVALIFICERING ALLT-ELLER-INTET TÄNKANDE FÖRHASTADE SLUTSATSER
SYMPTOM KÄNSLOMÄSSIGA - NERVOSITET ,ORO - RÄDSLA - PINSAMHET - ILSKA
SYMPTOM HJÄRTKLAPPNING YRSEL SVETTNINGAR RODNAD ANDNINGSSVÅRIGHETER FYSIOLOGISKA HJÄRTKLAPPNING YRSEL SVETTNINGAR RODNAD ANDNINGSSVÅRIGHETER MUNTORRHET ILLAMÅENDE SVIMNNINGSKÄNSLA HANDDARRIGHET
SYMPTOM BETEENDEMÄSSIGA - UNDVIKA DET OBEHAGLIGA - SITTA NÄRA EN UTGÅNG - TA KAFFEKOPPEN MED BÄGGE HÄNDERNA - VARA TYST - UNDVIKA ÖGONKONTAKT
SYMPTOM MAN OROAR SIG OFTA INFÖR EN SITUATION ELLER PLANERAD AKTIVITET, ÄR FOKUSERAD PÅ SIN EGEN REAKTION UNDER SJÄLVA SITUATIONEN OCH GRUBBLAR EFTERÅT KRING HUR DET GICK, VAD MAN SA ELLER GJORDE SKAMKÄNSLA OCH ILSKA
FÖRKLARINGSMODELL SOCIAL SITUATION NEGATIVA ANTAGANDEN UPPLEVELSE AV SOCIALT HOT SÄKERHETSBETEENDE SJÄLVFOKUSERAD UPPMÄRKSAMHET SYMPTOM
SOCIAL FOBI FÖRVÄNTANSÅNGEST UNDVIKANDE LÅNGVARIG BELASTNING SAMSJUKLIGHET - DEPRESSION - MISSBRUK - ANNAT ÅNGESTSYNDROM
DIFFERENTIALDIAGNOS DEPRESSION PANIKSYNDROM DYSMORFOFOBI AUTISMSPEKTRUM/ASPERGERS SYNDROM PARANOIDA VANFÖRESTÄLLNINGAR SELEKTIV MUTISM
BEHANDLING SOCIALTRÄNING KOGNITIV BETEENDETERAPI - ENSKILT - I GRUPP
BEHANDLING ÅNGESTDÄMPANDE MEDICIN VID BEHOV FARMAKOLOGISK BEHANDLING: BETA-BLOCKERARE - INDERAL SSRI - SERTRALIN (ZOLOFT) - PAROXETIN (SEROXAT) ÅNGESTDÄMPANDE MEDICIN VID BEHOV
TVÅNGSYNDROM TVÅNGSTANKAR TVÅNGSHANDLINGAR OCD - OBSESSIVE COMPULSIVE DISORDER
PREVALENS CA 2 % LIKA VANLIG HOS BÅDA KÖNEN HOS CA 50% BÖRJAR SJUKDOMEN INNAN 15 ÅRS ÅLDERN DET DEBUTERAR SÄLLAN EFTER 35 ÅR DET DRABBAR OFTARE FLICKOR DET BÖRJAR TIDIGARE HOS POJKAR
ORSAKER ÄRFTLIGHET MAN ÄRVER BENÄGENHETEN TVIVELSJUKAN - MAN LITAR INTE PÅ SINA EGNA SINNESINTRYCK ÖVERDRIVEN ANSVARSKÄNSLA
ORSAKER TYPISKA PERSONLIGHETSDRAG - TILLBAKADRAGENHET - PEDANTERI - HÖG MORAL-KODEX - UTPRÄGLAT KÄNSLOTÄNKANDE - HÖG AUTONOM LABILITET - INTOLERANS MOT STRESS, ÅNGEST OCH OBEHAG
ORSAKER INLÄRNINGSPSYKOLOGI FOSTRAN SOM PRÄGLAS AV: EXTREMT HÖGA KRAV (PERFEKTIONISM) KRITIK OCH/ELLER BESTRAFFNINGAR LYNNIGHET
ORSAKER MÅNGA MOBBADES I SKOLAN (SÅRBARHET) FAKTORER SOM FÖRSÄMRAR PROGNOSEN: - TIDIG DEBUT - MANLIGT KÖN - MYCKET RITUALER - MYCKET MAGISKT TÄNKANDE - AVSAKNAD AV FAMILJ OCH ARBETE
ORSAKER BIOKEMISK FÖRKLARING - SEROTONINTEORI - EN STÖRNING I ETT HÖGST KOMPLICERAT SAMPSEL I - HJÄRNAN - PANNLOBBEN INLÄRNINGSTEORI - EN KOMBINATION AV BENÄGENHET OCH FÖRSTÄRKNING AV BETEENDE SOM DÄMPAR ÅNGEST
ORSAKER ÖVERLEVNADSTEORI (EVOLUTIONSTEORI) - STRATEGIER SOM SKULLE SKYDDA OSS BLIR ALLT FÖR DOMINERANDE INFEKTIONSUTLÖST - BAKTERIER SOM ORSAKAR HALSFLUSS SKADAR SVANSKÄRNOR I HJÄRNAN
TVÅNGSTANKAR ÅTERKOMMANDE OCH IHÅLLANDE TANKAR, IDÉER, OFTAST UPPLEVS SOM OFRIVILLIGA GER UPPHOV TILL ÅNGEST OCH OBEHAG TANKAR SOM SKRÄMMER ELLER NEUTRALISERAR (LUGNAR)
TVÅNGSHANDLINGAR DE BETEENDEN OCH HANDLINGAR MAN UTFÖR SOM EN REAKTION PÅ SKRÄMMANDE TVÅNGSTANKAR SYFTET MED TVÅNGSHANDLINGAR ÄR ATT NEUTRALISERA ÅNGEST OCH ORO
I. ANSVAR, OSÄKERHET, SKULD RÄDSLA FÖR ATT: LÄMNA LÅS ÖPPNA, SPISAR, STRYKJÄRN M.M. HA STULIT FRÅN ANDRA KÖRT PÅ FOLK SKADA MED KNIVAR DIREKT ORSAKA ANNANS DÖD GLÖMMA NÅGOT VIKTIGT HA FÖRBJUDNA SEXUELLA UPPLEVELSER
II. SMITTA, GIFTIGHET, BLOD OCH SMUTS RÄDSLA FÖR: SMITTA KROPPSUTSÖNDRINGAR SMUTS GIFT STRÅLNING
III. ORDNING OCH EXAKTHET TVÅNG ATT: KORRIGERA MATTOR, TAVLOR M.M. GÖRA SAKER PÅ RÄTT SÄTT, I RÄTT ORDNING HA ABSOLUT RENT OCH STÄDAT (”STÄDMANI”)
IV. TVÅNGSRITUALER TVÅNG ATT: VIDRÖRA UPPREPA VISS HANDLING ETT ANTAL GÅNGER RÄKNA, SÄGA RAMSOR, NYNNA OSV.
V. UPPHAKNINGAR FASTNANDE INNAN MAN SKA GÅ ÖVER TRÖSKLAR ELLER GÅ I ELLER UR SÄNGEN TVÅNG ATT SLUTFÖRA EN AKTIVITET AV BETEENDE INNAN NÅGOT NYTT BÖRJAS ÄLTANDE (IBLAND HELT MENINGSLÖST)
SYMPTOMEN TVÅNGSTANKAR OCH/ELLER TVÅNGSHANDLIGAR ORSAKAR LIDANDE, ÄR TIDSKRÄVANDE ELLER STÖR VARDAGSRUTINER I BETYDANDE GRAD SVÅRT ATT HINNA MED FAMILJEN, ARBETET, SKOLAN , VÄNNER OFTAST UNDVIKANDE AV SITUATIONER OCH AKTIVITETER SOM UTLÖSER BESVÄREN DRAR SIG UNDAN, ISOLERAR SIG INSIKTEN ATT TANKAR/TVÅNGSHANDLINGAR ÄR ÖVERDRIVNA, MAN SKÄMS OCH VÅGAR INTE SÖKA HJÄLP MAN TROR ATT MAN ÄR ENSAM OM ATT HA DE BESVÄREN
SAMSJUKLIGHET ANDRA ÅNGESTSJUKDOMAR DEPRESSIONER ASPERGERS SYNDROM TOURETTES SYNDROM
BEHANDLING KOGNITIV BETEENDETERAPI - EXPONERING MED RESPONSPREVENTION MEDICIN - SSRI ( SERTRALIN, SEROXAT) - ANAFRANIL - LUGNANDE MEDICINER VID BEHOV NEUROKIRURGI (KAPSULOTOMI) - DEEP BRAIN STIMULATION
PATIENTFÖRENING ANANKE STÖD FÖR TVÅNGSDRABBADE, ANHÖRIGA OCH ANDRA INTRESSERADE