Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Advertisements

Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Daniel Ståhl & Tomas Gustavsson
Fabian Lenhard Leg. Psykolog, psykoterapeut BUP Signal, Stockholm
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
EN RESA GENOM UTANFÖRSKAP, BEKRÄFTELSEJAKT OCH MISSBRUK
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Ta ställning och handla!
Hantera en kronisk sjukdom
Ångest del 1.
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
”Lär dig säga jag och nej”
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Samtalsbehandling i primärvården
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
En ångestreaktion har fyra delar.
Schizofreni (kluvet sinne)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Stoicism Epikureism MORIA: Senantiken. Hellenism (323 f.kr – kristendomen) Det goda livet Döden Fri vilja.
Charlotte L & Carolina W
Tourettes syndrom Tourettes syndrom kännetecknas och diagnostiseras utifrån förekomsten av tics. Motoriska och vokala tics är tydligast. Man skiljer mellan.
Autism och Asbergers Syndrom
Mental hälsa.
Socialpsykologi.
Barn och stress.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Autism spektrum Autism Aspergers syndrom. Ett spektrum!! IQ 70 asperger ”högfungerande autism” 80% av barn med autism autism.
Kommunikationsprocesser
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
”Sockerdricka trädet”
Självkänsla.
Ångestsyndrom Carin Österholm
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Varför gör du inte det du vill göra? Tror du att det är fel på dig?
Kognitivt perspektiv.
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri Social fobi Sandra Mulaomerovic Överläkare I psykiatri

SOCIAL FOBI SOCIALT ÅNGESTSYNDROM - EN STARK OCH ÖVERDRIVEN RÄDSLA OM HUR MAN SKA UPPFATTAS AV ANDRA MÄNNISKOR MAN UNDVIKER ATT HAMNA I ÅNGESTFRAMKALLANDE SITUATIONER ELLER, OM DET INTE GÅR ATT KOMMA UNDAN, GENOMLIDER SITUATIONEN UNDER PLÅGSAM ÅNGEST RÄDSLAN PÅVERKAR OCH BEGRÄNSAR LIVET KÄNNBART KÄRNSYMPTOMEN ÄR EN SKRÄCK FÖR ATT BLI GRANSKAD OCH GÖRA BORT SIG ELLER PÅ NÅGOT SÄTT BLI AVSLÖJAD OCH FÖRÖDMJUKAD I SOCIALA SITUATIONER

SOCIAL FOBI KRAVEN MAN HAR PÅ SIG SJÄLV ÄR OFTA ANNORLUNDA ÄN DE FÖRVÄNTNINGAR MAN HAR PÅ ANDRA – ETT SLAGS SOCIAL PERFEKTIONISM ÖVERSEENDE MED OCH FULL FÖRSTÅELSE FÖR ANDRA MEN SVÅRT ATT ACCEPTERA SINA EGNA “SVAGHETER”

FÖREKOMST OCH ORSAKER UPPÅT 15% AV BEFOLKNINGEN HAR ÅNGEST OCH FOBI I SOCIALA SITUATIONER DET DRABBAR BÅDE KVINNOR OCH MÄN, MEN ÄR NÅGOT VANLIGARE HOS KVINNOR I TONÅRSGRUPPEN ÄR FÖREKOMSTEN CA 8% DEN FÖREKOMMER HOS BARN OCKSÅ, DIAGNOSEN KAN STÄLLAS SÅ TIDIGT SOM VID 8 ÅRS ÅLDERN

FÖRKLARINGSMODELLER GENETISKA FAKTORER MILJÖFAKTORER BLYGHET NEUROBIOLOGISK SÅRBARHET BETEENDEINHIBITION INLÄRNINGSPSYKOLOGI (NEGATIVA ERFARENHETER) KOGNITIV PSYKOLOGISK MODELL

SOCIAL FOBI ÅNGETSSJUKDOM ORO RÄDSLA ÅNGEST PANIK S  A  K  B

STIMULI GENERALISERAD SOCIAL FOBI ICKE GENERALISERAD SOCIAL FOBI

STIMULI SITUATIONER: - INLEDA ELLER UNDERHÅLLA EN KONVERSATION - TALA INFÖR PUBLIK - ATT ÄTA MED ANDRA ELLER PÅ EN RESTAURANG - DEJTA - TALA INFÖR PERSONER I HÖG STÄLLNING - DELTA I GRUPPER - DELTA I FEST - GÅ PÅ OFFENTLIGA TOALETTER

AUTOMATISKA TANKAR TANKEMÄSSIG REAKTION - DE TYCKER JAG ÄR KONSTIG - DE SER ATT JAG ÄR NERVÖS ALLA SKRATTAR ÅT MIG

TANKEFÄLLOR NEGATIV SPÅDOM ”DET JAG SÄGER PÅ MÖTET KOMMER ATT LÅTA DUMT” ”JAG KOMMER GÖRA BORT MIG OM JAG GÅR PÅ FESTEN” ”DE KOMMER ATT SE ATT JAG HAR ÅNGEST” ”JAG KOMMER ATT TAPPA KONTROLLEN” ”JAG KOMMER ATT SÄNKA STÄMNINGEN FÖR ALLA”

TANKEFÄLLOR ETIKETTERING ”JAG ÄR DUM” ”JAG ÄR OMOGEN OCH BARNSLIG” ”JAG ÄR LÖJLIG” ”JAG ÄR FUL, JAG SER HELT DEFORMERAD UT I ANSIKTET” ”ANDRA ÄR SÄKRA, SMARTA, LUGNA OCH KRITISKA”

TANKEFÄLLOR DISKVALIFICERING ALLT-ELLER-INTET TÄNKANDE FÖRHASTADE SLUTSATSER

SYMPTOM KÄNSLOMÄSSIGA - NERVOSITET ,ORO - RÄDSLA - PINSAMHET - ILSKA

SYMPTOM HJÄRTKLAPPNING YRSEL SVETTNINGAR RODNAD ANDNINGSSVÅRIGHETER FYSIOLOGISKA HJÄRTKLAPPNING YRSEL SVETTNINGAR RODNAD ANDNINGSSVÅRIGHETER MUNTORRHET ILLAMÅENDE SVIMNNINGSKÄNSLA HANDDARRIGHET

SYMPTOM BETEENDEMÄSSIGA - UNDVIKA DET OBEHAGLIGA - SITTA NÄRA EN UTGÅNG - TA KAFFEKOPPEN MED BÄGGE HÄNDERNA - VARA TYST - UNDVIKA ÖGONKONTAKT

SYMPTOM MAN OROAR SIG OFTA INFÖR EN SITUATION ELLER PLANERAD AKTIVITET, ÄR FOKUSERAD PÅ SIN EGEN REAKTION UNDER SJÄLVA SITUATIONEN OCH GRUBBLAR EFTERÅT KRING HUR DET GICK, VAD MAN SA ELLER GJORDE SKAMKÄNSLA OCH ILSKA

FÖRKLARINGSMODELL SOCIAL SITUATION NEGATIVA ANTAGANDEN UPPLEVELSE AV SOCIALT HOT SÄKERHETSBETEENDE SJÄLVFOKUSERAD UPPMÄRKSAMHET SYMPTOM

SOCIAL FOBI FÖRVÄNTANSÅNGEST UNDVIKANDE LÅNGVARIG BELASTNING SAMSJUKLIGHET - DEPRESSION - MISSBRUK - ANNAT ÅNGESTSYNDROM

DIFFERENTIALDIAGNOS DEPRESSION PANIKSYNDROM DYSMORFOFOBI AUTISMSPEKTRUM/ASPERGERS SYNDROM PARANOIDA VANFÖRESTÄLLNINGAR SELEKTIV MUTISM

BEHANDLING SOCIALTRÄNING KOGNITIV BETEENDETERAPI - ENSKILT - I GRUPP

BEHANDLING ÅNGESTDÄMPANDE MEDICIN VID BEHOV FARMAKOLOGISK BEHANDLING: BETA-BLOCKERARE - INDERAL SSRI - SERTRALIN (ZOLOFT) - PAROXETIN (SEROXAT) ÅNGESTDÄMPANDE MEDICIN VID BEHOV

TVÅNGSYNDROM TVÅNGSTANKAR TVÅNGSHANDLINGAR OCD - OBSESSIVE COMPULSIVE DISORDER

PREVALENS CA 2 % LIKA VANLIG HOS BÅDA KÖNEN HOS CA 50% BÖRJAR SJUKDOMEN INNAN 15 ÅRS ÅLDERN DET DEBUTERAR SÄLLAN EFTER 35 ÅR DET DRABBAR OFTARE FLICKOR DET BÖRJAR TIDIGARE HOS POJKAR

ORSAKER ÄRFTLIGHET MAN ÄRVER BENÄGENHETEN TVIVELSJUKAN - MAN LITAR INTE PÅ SINA EGNA SINNESINTRYCK ÖVERDRIVEN ANSVARSKÄNSLA

ORSAKER TYPISKA PERSONLIGHETSDRAG - TILLBAKADRAGENHET - PEDANTERI - HÖG MORAL-KODEX - UTPRÄGLAT KÄNSLOTÄNKANDE - HÖG AUTONOM LABILITET - INTOLERANS MOT STRESS, ÅNGEST OCH OBEHAG

ORSAKER INLÄRNINGSPSYKOLOGI FOSTRAN SOM PRÄGLAS AV: EXTREMT HÖGA KRAV (PERFEKTIONISM) KRITIK OCH/ELLER BESTRAFFNINGAR LYNNIGHET

ORSAKER MÅNGA MOBBADES I SKOLAN (SÅRBARHET) FAKTORER SOM FÖRSÄMRAR PROGNOSEN: - TIDIG DEBUT - MANLIGT KÖN - MYCKET RITUALER - MYCKET MAGISKT TÄNKANDE - AVSAKNAD AV FAMILJ OCH ARBETE

ORSAKER BIOKEMISK FÖRKLARING - SEROTONINTEORI - EN STÖRNING I ETT HÖGST KOMPLICERAT SAMPSEL I - HJÄRNAN - PANNLOBBEN INLÄRNINGSTEORI - EN KOMBINATION AV BENÄGENHET OCH FÖRSTÄRKNING AV BETEENDE SOM DÄMPAR ÅNGEST

ORSAKER ÖVERLEVNADSTEORI (EVOLUTIONSTEORI) - STRATEGIER SOM SKULLE SKYDDA OSS BLIR ALLT FÖR DOMINERANDE INFEKTIONSUTLÖST - BAKTERIER SOM ORSAKAR HALSFLUSS SKADAR SVANSKÄRNOR I HJÄRNAN

TVÅNGSTANKAR ÅTERKOMMANDE OCH IHÅLLANDE TANKAR, IDÉER, OFTAST UPPLEVS SOM OFRIVILLIGA GER UPPHOV TILL ÅNGEST OCH OBEHAG TANKAR SOM SKRÄMMER ELLER NEUTRALISERAR (LUGNAR)

TVÅNGSHANDLINGAR DE BETEENDEN OCH HANDLINGAR MAN UTFÖR SOM EN REAKTION PÅ SKRÄMMANDE TVÅNGSTANKAR SYFTET MED TVÅNGSHANDLINGAR ÄR ATT NEUTRALISERA ÅNGEST OCH ORO

I. ANSVAR, OSÄKERHET, SKULD RÄDSLA FÖR ATT: LÄMNA LÅS ÖPPNA, SPISAR, STRYKJÄRN M.M. HA STULIT FRÅN ANDRA KÖRT PÅ FOLK SKADA MED KNIVAR DIREKT ORSAKA ANNANS DÖD GLÖMMA NÅGOT VIKTIGT HA FÖRBJUDNA SEXUELLA UPPLEVELSER

II. SMITTA, GIFTIGHET, BLOD OCH SMUTS RÄDSLA FÖR: SMITTA KROPPSUTSÖNDRINGAR SMUTS GIFT STRÅLNING

III. ORDNING OCH EXAKTHET TVÅNG ATT: KORRIGERA MATTOR, TAVLOR M.M. GÖRA SAKER PÅ RÄTT SÄTT, I RÄTT ORDNING HA ABSOLUT RENT OCH STÄDAT (”STÄDMANI”)

IV. TVÅNGSRITUALER TVÅNG ATT: VIDRÖRA UPPREPA VISS HANDLING ETT ANTAL GÅNGER RÄKNA, SÄGA RAMSOR, NYNNA OSV.

V. UPPHAKNINGAR FASTNANDE INNAN MAN SKA GÅ ÖVER TRÖSKLAR ELLER GÅ I ELLER UR SÄNGEN TVÅNG ATT SLUTFÖRA EN AKTIVITET AV BETEENDE INNAN NÅGOT NYTT BÖRJAS ÄLTANDE (IBLAND HELT MENINGSLÖST)

SYMPTOMEN TVÅNGSTANKAR OCH/ELLER TVÅNGSHANDLIGAR ORSAKAR LIDANDE, ÄR TIDSKRÄVANDE ELLER STÖR VARDAGSRUTINER I BETYDANDE GRAD SVÅRT ATT HINNA MED FAMILJEN, ARBETET, SKOLAN , VÄNNER OFTAST UNDVIKANDE AV SITUATIONER OCH AKTIVITETER SOM UTLÖSER BESVÄREN DRAR SIG UNDAN, ISOLERAR SIG INSIKTEN ATT TANKAR/TVÅNGSHANDLINGAR ÄR ÖVERDRIVNA, MAN SKÄMS OCH VÅGAR INTE SÖKA HJÄLP MAN TROR ATT MAN ÄR ENSAM OM ATT HA DE BESVÄREN

SAMSJUKLIGHET ANDRA ÅNGESTSJUKDOMAR DEPRESSIONER ASPERGERS SYNDROM TOURETTES SYNDROM

BEHANDLING KOGNITIV BETEENDETERAPI - EXPONERING MED RESPONSPREVENTION MEDICIN - SSRI ( SERTRALIN, SEROXAT) - ANAFRANIL - LUGNANDE MEDICINER VID BEHOV NEUROKIRURGI (KAPSULOTOMI) - DEEP BRAIN STIMULATION

PATIENTFÖRENING ANANKE STÖD FÖR TVÅNGSDRABBADE, ANHÖRIGA OCH ANDRA INTRESSERADE