Hjälper KBT mot en ny hjärtinfarkt? SFAM´s Nationella kvalitetsdag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Hälsolyftet och LSH-studien
Nationella screeningprogram
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Sven Klaesson Goda långtidsreultat (4-års uppföljning) vid behandling av barnfetma enligt SLL's handlingsprogram (Abstract ECO 2009) Anna Bohlin.
Efter bakgrundsmanus av Bo Bergman
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Hjärtrehabilitering i förvandling eller var det lättare förr?
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Är svensk intensivvård könsjämlik?
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Privat velferd – vinnere og tapere: Är vinst i vården en vinst för vården? Inge Axelsson Professor i medicinsk vetenskap, Mittuniversitetet Överläkare.
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Geriatrikens verksamhetschefsdagar 21-22/3
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
World Cancer Day 2009.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Införande i Landstinget Gävleborg
Oro för infektionssjukdom i barnfamiljer En populationsbaserad studie i Dalarna och Småland Christer Petersson Distriktsläkare Växjö STRAMA. Hotel Arlandia.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Är det väl använda pengar?
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
ESBL i systeminfektioner
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Vem har ansvaret för patienter med psykos och typ 2-diabetes i primärvården? Carl Johan Östgren
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Den ljusnande framtid är vård
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Tillsammans för världens säkraste vård
Kompetenslyftet eHälsa Vitalis Alexander Hedman Distriktsläkare Processhandledare Carina Martinsson Sjukgymnast Processhandledare Ann-Marie.
Ebixa Ebixa memantin ATC-kod: N06DX01 Godkänd:
Behandling och självläkning
Preventiv kardiologi och sekundärprevention Kristina Hambraeus, överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett.
SBU kommentar Mindre salt – effekter på blodtrycket.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Minska återinsjuknandet och förbättra hälsan vid kranskärlssjukdom
Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
kan man dra av Dunedinstudien?
Aterosklerosens olika ansikten Välkomna !!
Skolsköterskors inställning till och erfarenhet av HPV- vaccinationsprogrammet Maria Grandahl, sjuksköterska, doktorand, Christina.
Målvärden 12 månader efter hjärtinfarkt, enligt SEPHIA 2010 * Rökstopp * Blodtryck under140 * LDL under 2.5 * Fysisk träning Endast 2 av 10 patienter (18.
Stroke. Dagens ämne  Akut handläggning  Vad händer sedan  Tid är hjärna  TIA – en akut hjärn-attack.
Heart Failure maj Kort sammanfattning.
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Utvärdera effekt av FIR ljus över AV fistel.
Grundläggande begrepp
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Presentationens avskrift:

Hjälper KBT mot en ny hjärtinfarkt? SFAM´s Nationella kvalitetsdag SUPRIM studien Sekundärprevention i Uppsala primärvård Mats Gulliksson, distriktsläkare, med. dr. Inst för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Primärvården i Uppsala län, SFAM´s Nationella kvalitetsdag 16 november 2011 1

Är hjärtinfarkt vanligt? Ca 40.000 akuta hjärtinfarkter/år i Sverige, 110 st/ dag De som överlever har en stor risk att återinsjukna 2

Brobygge Brobygge 3

Självskattad allmän livssituation BMC Cardiovasc Disord. 2007 Nov 21;7:36. 4

Bakgrund Psykosociala faktorer, såsom stressbelastning och stress beteenden är oberoende associerat med en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, sjuklighet och död. t.ex. the Interheart Study, Lancet 2004;364:937-52 Hittills har dock resultatet av beteendeintervention på dessa ”hårda” effektmått varit osäker. Cochrane Database Syst Rev. 2004(2):CD002902 Därför behövs fler interventionsstudier, inte minst för att utvärdera resultatet av beteendeinriktade program. 5

Metod 362 män och kvinnor, 75 år eller yngre, utskrivna från sjukhus inom 12 månader efter kranskärlssjukdom, randomiserades till kognitiv beteendeterapi (KBT) fokuserad på stresshantering under ett år (n = 192), eller till vanlig vård (n = 170). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Riskfaktorer och livskvalitet mättes vid baseline och efter 6, 12, 18, 24 månader. Data om sjukhusinläggningar och uppgifter om dödsfall erhölls från nationella register. Median av mötesnärvaron i interventions programmet var 85%. 6

Behandlingsprogram Grupper om 6-8 deltagare, separata grupper för män och kvinnor Tjugo 2-timmars sessioner under 12 månader Dagordningar och teman för varje möte Arbetsmaterial, övningar Hemuppgifter enskilda, som delas av alla gruppmedlemmar Avslappningsträning 7

Behandlingskomponenter Utbildning Egenkontroll Beteendeträning Tillämpning och praktik Kognitiv omstrukturering Mental utveckling 8

Statistisk analys (1) Utfallet inkluderade totalmortalitet, första återinsjuknande i kardiovaskulär sjukdom (CVD), och första återinsjuknande i ny hjärtinfarkt (AMI), dödlig eller icke-dödlig, efter basmätning. Cox proportional hazards regressionsanalys med bakåt eliminering av icke-signifikanta kovariater användes för att beräkna den kumulativa dödligheten, det första återinsjuknandet i ny CVD och det första återinsjuknandet i en ny AMI efter basmätning i de två grupperna. Justerat för påverkan av ålder, kön, civilstånd, utbildning, rökvanor, tidigare sjukdomshistoria (komorbiditet) (antal tidigare hjärtinfarkter, kärlkramp, hypertoni, hyperlipidemi, hjärtsvikt, stroke, perifer artärsjukdom, diabetes och astma / KOL), som användes som indikatorer på sjukdomens svårighetsgrad. 9

Statistisk analys (2) Systoliskt blodtryck, serumkolesterol, triglycerider, egenskattade poäng över vital utmattning, coping och framtidstro beräknades över de första 24 månaderna och användes som extra kovariater. Uppföljningstid beräknades som antalet dagar från baslinjen till tidpunkten för Kardiovaskulär händelse eller slutet av uppföljning. Censurerade händelser i analysen av återinsjuknande i ny Kardiovaskulär sjukdom var dödsfall av andra orsaker eller målgång utan ny händelse vid utgången av uppföljningen. P-värden mindre än 5% ansågs som statistiskt signifikanta. 10

Resultat (CVD endpoints) Under 9 års uppföljning hade interventionsgruppen 41% färre dödliga eller icke-dödliga första återinsjuknanden i CVD (HR 0,59, 95% CI 0,42-0,83, p = 0,003), och 45% färre återinsjuknanden i akut hjärtinfarkt (AMI) (HR 0,55, 95% CI 0,36-0,85, p = 0,007) jämfört med kontrollgruppen. Det fanns ingen signifikant gruppskillnad i totalmortalitet (HR 0,72, 95% CI 0.40-1.30). Det fanns en stark "dos-respons" effekt mellan mötesnärvaro i interventionsgruppen och risken för ett återinsjuknande. 11

Kumulativt första återinsjuknande i fatal och icke fatal kardio-vaskulär sjukdom under 9 års uppföljning (108 månader) från baseline, (justerat för kovariater) Återinsjuknande i ny CVD, % Arch Intern Med. 2011 Jan 24;171(2):134-40. 12

Kumulativt första återinsjuknande i fatal och icke fatal hjärtinfarkt under 9 års uppföljning (108 månader) från baseline, (justerat för kovariater) Återinsjuknande i ny infarkt, % Arch Intern Med. 2011 Jan 24;171(2):134-40. 13

Psykometriska resultat Sammantaget fanns få skillnader i psykometriska parametrar. Under de första 2 årens uppföljning fanns det inga signifikanta gruppskillnader i livskvalitet. Däremot hade interventionsgruppen en betydligt starkare optimism inför framtiden. 14

Numbers needed to treat För att förhindra ett kardiovaskulärt återinsjuknande behövde 9 patienter behandlas (NNT). Motsvarande för återinsjuknande i hjärtinfarkt var 10 patienter. 15

Slutsatser Stressintervention med KBT minskade risken för återinsjuknande i kardiovaskulär sjukdom och återinsjuknande i hjärtinfarkt. Effekten berodde inte på skillnader i traditionella riskfaktorer. En dos-respons effekt sågs mellan mötesnärvaro i interventionsgruppen och risken för återinsjuknande som tyder på att effekten var relaterad till komponenter av interventionen. Effekten av interventionen förefaller hålla sig över tid. 16

Klinisk tillämpning Resultat från tidigare interventionsstudier och SUPRIM-studien innebär att effektiva sekundärpreventiva program ämnade att minska stress och risken för återinsjuknande för kranskärlssjuka patienter bör göras i gruppform vara långsiktig (flera månader) ha fokus på utveckling av beteende som ökar coping färdigheter att handskas med vardagslivets stress ledas av gruppledare med särskild utbildning förmodligen köns uppdelade grupper 17

Tack till mina medarbetare   Gunilla Burell, psykolog, fil. dr.a Bengt Vessby, professor em.b Lennart Lundin, med.dr.c Henrik Toss, med.dr.c Kurt Svärdsudd, professor em.a aInst för folkhälso-och vårdvetenskaper, Allmänmedcin och klinisk epidemiologi, Uppsala universitet bInst för folkhälso-och vårdvetenskaper, Klinisk nutrition, Uppsala universitet cInst för Medicinska vetenskaper, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 18

Tack för er uppmärksamhet! 19