Motivering, lärande & utvärdering Case IKT-körkort vid Helsingfors universitet & kort presentation av det nationella finländska IK-projektet Nordisk sommarskola.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillgänglighet vid Åbo Akademi
Advertisements

Innovativ användning av IKT i skolor i olika europeiska länder Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet 1.
FinElib-dag 1+1= NOVIA - två kulturer går samman Ulrika Wikström bibliotekschef i Yrkeshögskolan Sydväst.
Att arbeta med forskningscirklar Ett projekt vid Uppsala universitet Kerstin Rydbeck, Institutionen för ABM Mia Carlberg, Universitetsbiblioteket
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
NORDINFOlit – ett nordiskt forum för samarbete inom området informationskompetens Nina Ström Administratör NORDINFOlit.
Jan Löfström Helsingfors universitet NOFA4, Trondheim,
Europeisk ergonomi-månad 2007 BLI BEKANT MED ERGONOMIN I OKTOBER Organisation av europeiska ergonomiföreningar FEESFinlands ergonomiförening ERY Social-
Biblioteksservice till Sveriges nätuniversitetet Jan Hagerlid KB/BIBSAM Överbibliotekarie vid SLU (tjl)
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Policy för miljö och hållbar utveckling
Mediekritik och medieforskning Jaana Hagelberg, hösten 2008
SND: Erfarenheter av hantering av forskningsdata Iris Alfredsson, Svensk nationell datatjänst Hantering av forskningsdata Workshop vid Luleå tekniska universitet.
/LMRHH-seminarium SAMARBETE PÅ SVENSKA MELLAN HÖGSKOLOR I HELSINGFORS Rapport utförd på uppdrag av RHH (Rektorsdelegationen för högskoleutbildningen.
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson En studie av lärarstudenters informationsanvändning.
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
Prefekt, professor, ED, JD Matti Kukkonen
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Linköpings Universitetsbibliotek
En hållbar lärarutbildning 3 december 2008 Sigbrit Franke.
Joint Master of Leadership in LIS - läget 9/08 Evighetsprojektet Nordisk magister i biblioteksledarskap Gunilla Widén-Wulff Informationsförvaltning / ÅA.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Nicola Nykopp IKT-start 2008 Nicola Nykopp Humanistiska fakulteten.
© VirtuaaliAMK / T. Ståhl 1 Den Den Virtuella yrkeshögskolan & Arcada september 2014september september 2014september 2014
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Vetenskaplig hederlighet! 15 min! Linköpings Universitetsbibliotek.
Resurser för kand- och graduskribenter Tove Forslund, Lärcentret Åbo Akademi -
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www
Sökrummet. ”På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika.
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
Utvärdering av Boråsmodellen Syfte: undersöka hur modellen fungerat utifrån intentionerna ur bibliotekets och utbildningarnas perspektiv Rektor beslutade.
Det nationella digitala biblioteket
Fråga bibliotekarien. De finska bibliotekens gemensamma digitala referenstjänst Befinner sig i portalen Biblioteken.fi.
För kunskap och bildning NY TEKNIK I UNDERVISNINGEN Henrik Laurén Forskningens fronter
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
Examensstrukturen Studiebyrån, augusti 2014
Grupp 5 Hur samarbetar lärare, lärocenter och bibliotek i undervisning av informationskompetens?
Louise Limberg Kommentera loggorna!
Visionsarbete Högskolebiblioteket MDH
Nordisk sommarskola 2007 Biblioteks- og informationskompetens i Islands Universitet - Samarbete mellan bibliotek och universitet - Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir.
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Sociologi & Socialpsykologi C Magnus Olsson, Umeå UB
Informatik C VT 2011 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
EXAMENSSTADGAN [ES] Utveckling och studentrespons Monica Nerdrum.
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
Studier på lika villkor vid Yrkeshögskolan Novia Tillgänglighetsprojekt åren Utveckla rutiner – ett Best Practice system, för att.
Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet Studierådg. Greger Lindén PB 68 Gustaf Hällströms gata 2b Helsingfors universitet
Institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet PB 68 Gustaf Hällströms gata 2b Helsingfors universitet
Lärcentret i Åbo Aktuellt vid Lärcentret och inom virtualiseringen Minikonferensen Tove Forslund
Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.
1 Institutionella arkiv Turid Hedlund OACS - Open Access Communication for Science.
Sökslussen Robin Fortelius. Sökslussen - Biblioteken.fi Kort historia Finansieras av undervisningsministeriet, administreras vid Helsingfors stadsbibliotek.
Oktober 2009Sammanställning: Lärcentret i Åbo/Forslund1 Vad görs för att utveckla undervisningen vid ÅA? Vilket stöd för utveckling av undervisningen finns.
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
1 Lärcentrets stöd för studerande och stöd för studierådgivningen STUDS-mötet Tove Forslund
Nordiskt möte 5-6 okt 2004Jan Hagerlid E-publicering inom högskolan - Sverige.
Välkommen till institutionen för informationsteknologi Åbo Akademi – Institutionen för informationsteknologi 1.
Åbo Akademi – Strandgatan Vasa1 Arbetsplan.
GigaLUNET Presentation NETINFO 23/ Jens Andersson, LDC (Telekomm) Informationsansvarig.
Statistik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Informatik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Tidskrifts- och artikelsökning Sociologiprogrammet Term. 1 Forskning om välfärd och kultur Magnus Olsson, Umeå Universitetsbibliotek Umeå
E-government – utbildningarna Blekinge Tekniska Högskola.
Profilarbete för integrering av Hållbar Utveckling vid Mälardalens Högskola Projektledare: Birgitta Schwartz, Sylvia Waara, Peter Dobers (föräldraledig)
© Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,
Yrkeshögskolornas medverkan i det europeiska högskoleområdet
Informationssökning Anu Salminoja
Charlotta Hambre-Knight Översättare, Örebro universitet
Presentationens avskrift:

Motivering, lärande & utvärdering Case IKT-körkort vid Helsingfors universitet & kort presentation av det nationella finländska IK-projektet Nordisk sommarskola för IK, Gustavelund, Tusby Anne Lehto, planerare HU,

Innehåll IK kort om det nationella projektet IKT-projektet vid HU om motivering, lärande och utvärdering

Mål för IK inom högre utbildning (ALA 2000) En informationskompetent person kan: 1. definiera omfattningen på den information som behövs 2. effektivt få fram den information som behövs 3. kritiskt värdera informationen och dess källor och integrera den nya informationen till tidigare kunskap och värderingar 4. effektivt utnyttja informationen i studierna och arbetsuppgifterna 5. förstå ekonomiska, juridiska och samhälleliga frågor i samband med utnyttjandet av informationen och använda informationen på ett etiskt och lagligt sätt.

Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning 2003–2008 betonas att det är viktigt att biblioteken är med om att utveckla undervisnings- och studiemetoder, och sålunda för sin del bidrar till att de som utexamineras från högskolorna har god informationskompetens (i den svenska översättningen ”läsa information”!) (sid. 55) Tillgänglig på webben: lingsplan pdf lingsplan pdf

Från användarutbildning till handledning av IK Biblioteket Studentens/ forskarens/ lärarens behov

Varför IK? medel vs. mål akademiska studier inlärningsfärdighet kunskaper arbetslivet livslångt lärande tillförlitlighet?

Nya format på webben Open access (OA) Wikipedia en encyklopedi med öppet innehåll Weblogs, synpunkts/debattsidor Information Literacy Weblog OA,

Källkritik & Internet 1. Authority (upphov / ansvar) 2. Accuracy (riktighet) 3. Objectivity (objektivitet) 4. Currency (aktualitet) 5. Coverage (omfång ) … !! se också:

Användning av information Good scientific practice Biblioteket: informera användarna om e- materialets licensvillkor Hjälpmedel: RefWorks referenshanteringssystemetRefWorks

Om nationella projektet, målsättningar främja integrering av informationskompetens i akademiska studier. ge stöd åt universitetsbiblioteken koordinering av samarbete kartläggningar utbildning gemensamma verktyg

IK-projektets organisation Styrgruppen Kaisa Sinikara, Ordförande, (HU) IK-kontaktpersoner vid univ.biblioteken, 32 personer/28 univ. bibliotek 2 nya grupper

Studieplan för informationskompetens, rekommendation III Magisterstudier: Informationskompetens inom de fördjupade studierna i anslutning till pro gradu - arbetet II Kandidatstudier: Informationskompetens inom ämnesstudierna i anslutning till proseminariearbete/kandidatuppsats I Nya studenter: Grunderna i informationsanskaffning (såsom obligatoriska IT- och språkstudier) Integration i undervisningen av läroämnetFördjupning av färdigheterna/kunskapernaAktiv användning som redskap i studierna Studieplan för informationskompetens –projekt

Beskrivning av studieperiod I: Tid: studiernas begynnelseskede Omfattning: 1-2 studiepoäng (ECTS, European Credit Transfer System) Ansvarig enhet: t.ex. fakultet eller motsvarande nivå, genomförs som en del av de övriga obligatoriska studierna, exempelvis IKT-studier Praktiskt genomförande: biblioteket Tidigare studier: grunderna i datateknik rekommenderas Innehåll: grunderna i informationsanskaffning, nödvändiga grundkunskaper för studierna

FVU-verksamhet FVU ’05 workshop: presentation i Workshop om nätbaserad handledning FVU-kontaktpersonverksamhet digietikgruppen

Internationellt samarbete Nordinfolit EnIL koordinerad av Carla Basili i Italien

Taidolla tietoon , Tammerfors teman: utvärdering av kompetenser best practices ”branding” (t. ex. hur kan man göra innehållet av bibliotekets kurser mera genomskinligt för studeranden och lärare?)

Aktuellt 2005: Två nya arbetsgrupper a) utvärdering av IK b) ”bibliotekspedagogik” Seminarium i Tammerfors Utvärdering av IK ett delprojekt i Tritonia, Vasa IKT-körkort vid Helsingfors universitet grundläggande IKT-kunskaper informationsanskaffning utgör en modul nätbaserad läromaterial, förkunskapstester, videoavsnitt osv.

IKT-körkort vid Helsingfors universitet 6 moduler 1. Helsingfors Universitets datanät 2. ”Workstation skills” 3. Kompetenser till Internet- och nätbaserad kommunikation (The Internet and network communication skills) 4. Databehandling och presentation 5. Informationsanskaffning/sökning 6. Informationssäkerhet (information security)

IKT-körkort vid Helsingfors universitet MODUL 5 Informationsanskaffning 5.1 HU biblioteken: samlingar 5.2 HU biblioteken: servicen 5.3 Allmänna grunder för informationssökning 5.4 Informationskällor 5.5 HU bibliotekskatalog - HELKA 5.6 NELLI-portalen 5.7 Websökning 5.8 Grunder för copyright- och forskningsetiska frågor

IKT-körkort vid Helsingfors universitet 1. En förkunskapstest 2. Undervisning i datorklassen 3. Nätbaserad läromaterial 4. Sluttesten

Undervisning - lärande? planering mål? målgrupp de lärandes behov som utgångspunkt – inte systemet ge det väsentliga förverkligande improvisering, överraskningar lärarstyrd – lärandestyrd feedback

Viktiga faktorer i IK-undervisning tid & innehåll motivering, kontekst exempel hur kan man uttnytja gruppen? samarbete

Vad händer i datorklassen? hands on 1-2 studenter/pc ->konsult eget tempo stå inte bakom ryggen behandla allmänna frågor i den lärarstyrda delen ge uppgifter som inte är för svåra men inte heller för lätta

Undervisning av IK/informationssökning begränsad tid deltagarnas kompetenser varierar helhetsbild motivering uttnytja feedback

Hurdan är jag som lärare? avstånd - engagemang auktoritet humor ansvar kontaktförmåga och trovärdighet personlig stil övning ger färdighet!

Tack ;)

Källor American Library Association Information Literacy Competency Standards for Higher Education. Larsen, K Introduktion til at undervise i informationsøgning [föredrag]. Åbo Akademi Mittermeyer, D. & Quirion, D Information Literacy: Study of Incoming First-Year Undergraduates in Quebec. Conference of Rectors and Principals of Québec Universities. Undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning

Källor Pintrich, P. & Schunk, D Motivation in education: theory, reserarch, and applications. 2nd ed. Upper Saddle River, N.J. : Merrill. Poll, R Assessing the Value of Academic Libraries [föredrag]. STKS:n laatuseminaari Helsinki. Studieplan för informationskompetens. Projektets webplats: