- ekonomisk och politisk utveckling Sverige 1800-1921 - ekonomisk och politisk utveckling

Freden 1809 Norden före Napoleonkrigen – Sverige (inkl Finland) och Danmark (Norge och Island). 1807 gick Napoleon och Ryssland samman och 1808 angrep Ryssland Sverige. I freden 1809 blev det svenska Finland ryskt. Sverige erövrade Norge från Danmark.

Jordbrukarland Skattebönder, frälsebönder och kronobönder Stabila skatter och … … ökade möjligheter att friköpa jorden … … ledde till förbättrad produktion

Effektivisering av jordbruket Ny teknik: järnredskap etc. Nya foderväxter för djuren Potatis Laga skifte 1827 – från by till ensamgårdar. Lättare för bönderna att odla ny mark

Konsekvenser av effektivisering Ökad folkmängd 2,3 milj år 1800; 4,2 milj år 1870 Behov av arbetskraft inom jordbruket. Fler gifte sig och skaffade barn Bättre näring, färre krig ledde till ökad livslängd. Sociala skillnader växte: torpare, statare och backstugusittarna.

Handel och industri Böndernas överskott skapade marknad för hemslöjd Handelsmän bland bönderna skötte försäljningen Förlagssystem för textilier Förläggarna anlade fabriker – textilindustri Järn- och träindustrin exporterade varor Sågverk utmed kusten i Norrland

Transporter Ökad export blev möjlig genom förbättrade transporter Ångbåtar Staten byggde järnvägsstambanor. Göteborg- Stockholm klar 1862

Sverige Industrialiseras 1890-talet förbättrades de gamla industrierna (skog och malm) Nya industrier växte fram Thomasprocessen möjliggjorde framställning av smidbart stål i Sverige Pappersmassaindustrin växte fram

De Nya Storföretagen (snilleindustrier) L M Ericsson 1876 (offentligt nät höjde efterfrågan) ASEA (trefas växelström) (statens investeringar i kraftverk m.m. ) SKF (kullager) Storföretagen viktiga i Sverige även i nutid

Kapitalets betydelse för industrialiseringen Affärsbankerna kunde ge lån till industrierna (t.ex. Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank 1856) Statens satsningar som stödde ekonomin Högkonjunkturen i Europa skapade stor efterfrågan

Folkrörelserna & Fackföreningar Böne- och missionshus (reaktion mot religiöst förtryck) Nykterhetslogerna (bort med social misär och skapa förutsättningar för demokratisering) Folkets Hus (öppet politisk arbetarrörelse) Muraravtalet 1869 är Sveriges första kollektivavtal Yrkes- och branschförbund LO (Landsorganisation)bildades 1898

Sveriges Politiska Utveckling 1809 Ny författning: Ståndsriksdag och kung delade makten. Riksdagsreformen 1865: Två kamrar Första kammaren – röster efter inkomst och förmögenhet Andra kammaren – en man, en röst Minst inkomst på 800 riksdaler/året eller äga fastighet (gynnade bönderna) Dvs. 25 % av alla vuxna män Kvinnor fick inte rösta

Liberala idéer & Nationalism Full näringsfrihet 1864 Folkskola 1842 – bl.a. fosterlandskärlek

Demokratiskt genombrott Sekelskifte: ökade krav på allmän rösträtt Politiska partier Socialdemokratiska arbetarpartiet 1889, Hjalmar Branting: kortsiktiga krav: allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Liberalerna: krav på allmän rösträtt Konservativa: Högerpartiet satte försvarsfrågan i fokus (nationalism som enande kraft) Reform 1907: alla män som betalat skatt får rösta i andra kammaren (ca 80%) Kraven på kvinnlig rösträtt växte bland liberala

Maktskifte i riksdagen Reformens konsekvenser år 1911: liberalerna största partiet, Karl Staaf Ville genomföra sociala reformer Försvarsstriden och bondetåget Ny konservativ regering

Sverige under 1:a världskriget Kraftigt höjd försvarsbudget Sverige neutralt Livsmedelsexport till Tyskland ledde till blockad av Sverige Följden var stigande priser och brist på livsmedel Industrierna i Sverige blomstrade Dålig skörd 1916: stora konsekvenser Nederlag för högern 1917 Ny regering, liberalernas Nils Edén, Hjalmar Branting finansminister

Allmän och lika rösträtt Viktigaste frågan för liberaler och socialdemokrater Hårt motstånd från kung och högern 1:a VK bidrog till oroligheter, bl.a. den ryska revolutionen. Oroligheter i omvärlden bidrog till att Gustav V gav efter. Vissa storföretagare medverkade i syfte att stabilisera arbetsmarknaden 1921 allmän rösträtt (även för kvinnor)