Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
”Plug-in” avbrott från gymnasiet. Andel av befolkningen i åldrarna 18–24 år med högst grundskola som inte genomgår utbildning (2009) Källor:
Advertisements

Den nya skollagen.
SPECIMA Kompletterande lärarutbildning i Finland
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Jan Löfström Helsingfors universitet NOFA4, Trondheim,
Handlingsplan för matematikutveckling
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Framtidens skola Maria Stockhaus. Våra värderingar ” Med kunskap växer varje människa och med ökad bildning stärks hela samhället. Kunskap är egenmakt.
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Roger Olsson Doktorand pedagogiskt arbete inriktning didaktik
Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud - den lilla skolan med de stora möjligheterna.
Vår styrka Liten enhet Matematiskt-naturvetenskapliga ämnen
Världens bästa skola Linda Norberg.
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
MALMÖ HÖGSKOLA LÄRANDE OCH SAMHÄLLE LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Grundlärarutbildningen består av tre integrerade delar: Ämne och ämnesdidaktik.
Från skolforskning … till forskning i skolan
17 december Dolda kunskaper 17 december
Läroplansträff Välkomna!.
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
En hållbar lärarutbildning 3 december 2008 Sigbrit Franke.
Välkommen till Käppala skola 4-9
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Erik 5 år lär sig räkna.
1 IT i skolan internationella och nationella trender Dialog i Väst, 22 maj 2003 Jan Hylén.
Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet Tid för varje elev i en jämlik skola Reformer för att vända utvecklingen i skolan.
SKOLAN, PISA OCH FÖLJDER AV EN MARKNAD ALMEDALEN 2014 GUNNAR BERG K G KARLSSON MAGNUS OSKARSSON MITTUNIVERSITETET.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Den individuella utvecklingsplanen
Inkluderande intensivundervisning matematik åk 1
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Ann-Britt Åsebol Riksdagsledamot sedan 2010 Bakgrund som lärare, skolledare, lärarutbildare Startat frigymnasium Arbetar i socialförsäkringsutskottet.
För kunskap och bildning MATEMATIK I FINLÄNDSK UTBILDNING Henrik Laurén Mötets namn Datum
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Krav på förändringar Utifrån –samhället –näringslivet Inifrån –egna krav på förändringar –nya läroplaner –nya avtal Skola 2000 Mattsson konsulter AB.
/X Regelbunden tillsyn höstterminen 2009 Skolinspektionen bedömer att det kvalitetsarbete som bedrivs har en god struktur och är kopplat till.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
Förskoleklassen Torpshammar
Matematiksatsning Orsa kommun. Berörda skolor Bergetskolan Digerbergets skola Kyrkbyns skola Samtliga skolor är f-6-skolor Projektet berör åk.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Genomlysning av vår organisation
Gymnasieskolans mål och högskolans förväntningar Nämnaren 2 (2006) HT, Lars Filipsson, Mikael Cronhjort, Civilingenjör & Lärare -
ETTÅRSFEST Sida 1 RC ETTÅRSFEST Välkomna till RC:s ettårsfest Program: Välkomsthälsning projektledare Paula Lindroos ”Utvärdering – men.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Åbo Akademi – Strandgatan Vasa1 Arbetsplan.
Studieuppläggning - informationssystem Heidi Karlsson Studierådgivare Rum 207, Gripen (2 vån) Tfn Mottagning enligt.
Läsåret Ria Heilä-Ylikallio
Studiegångar 2011 års lärarutbildning Förskollärarexamen, 210 hp, 3,5 år 2 Utbildningsvetenskaplig kärna 60 hp Förskolepedagogik 105 hp –Teknik,
Utbildning och lärarutbildning i Finland NLS Sommarkurs 2010 Benita Kavander.
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark.
Resultatsammanställning Västernorrland Skolpresidiet Lars Thorin.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Analysen – vad har underlaget från fakultetsstyrelserna givit? - Svårt att skatta utbildningsutbudet i yrkes- och professionsinriktning, bildningsorientering.
Bagaregårdsskolans Inkluderingsarbete Lisa Häggdahl.
Välkomna på föräldramöte
UTBILDNINGEN BAKOM NORDISK FRAMGÅNG
Varför just ämnet fysik?
Resultat från granskningen av klasslärarutbildningen samt enhetens åtgärdsplan
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Enkät i gymnasieskolan 2015
VFU i CL-programmet
Presentationens avskrift:

Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? PeD Lisen Häggblom Stockholm 3.5.2005 Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik? Lisen Häggblom, PeD Åbo Akademi i Vasa lhaggblo@abo.fi

Finland och PISA ”Det finska undret” Vad mäter undersökningen? Innehållet i uppgifterna överensstämmer med läroplanen Små skillnader mellan skolorna Den socioekonomiska bakgrunden Låg andel elever med svaga resultat

Med fokus på kunskap Kunskap har hög prioritet Höga förväntningar Tydliga kunskapsmål Nationell utvärdering Satsning på matematik – och naturvetenskap, LUMA-projektet, 1996 – 2002

Lärarutbildningen Läraryrket populärt - lockar många sökande Inträdesförhör – intervju, skriftligt prov 5-årig magistersutbildning för klasslärare F-6 och ämneslärare 7-12 Målet är att utbilda goda lärare Pedagogik och ämnesdidaktik Nationella behörighetskrav Klasslärare F-6 får behörighet i alla ämnen

Lärarutbildningen Matematikdidaktiken för klasslärare har tydlig inriktning på begreppsförståelse och elevers lärande Omfattning:4 sv/160 sv obligatoriskt +15 sv valbara biämnesstudier Ämneslärare: Ämnesstudier + 35 sv pedagogiska studier, totalt 160 sv Hög kompetens inom lärarkåren vid universiteten

Praktik Fältpraktik Praktik vid övningsskolor under handledning, analys av planering, genomförande och uppföljande utvärdering Stora variationer men överlag hög nivå

Skolan som lärandemiljö Nationella krav på lärarbehörighet Satsning på skolor och miljön Självständigt arbete Läxor ges och görs Läroboken viktig för elever, lärare och föräldrar

Finland och PISA Med fokus på kunskap Framgång i matematik Lärarutbildningen Skolan som lärandemiljö Matematiken som skolämne

Matematik som skolämne Hög kravnivå – höga förväntningar Betonar begreppsbildning, problemlösning och säker räknefärdighet Tydlig struktur – elevers medvetenhet om sitt lärande betonas Sammanhållna grupper Utvärdering

Sammanfattning Högklassig undervisning med nationellt engagemang Höga förväntningar Satsning på lärarutbildningen Kvalitetsanalyser i lärandemiljön