Basala hygienrutiner och klädregler

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
GMP-rutiner för Transfusionsmedicin i Skåne Fokus Hygien och Rengöring
Advertisements

Tipspromenad Vårdhygien
Händer fria från smitta?
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Patientsäkerhetscentrum och Vårdhygien
Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
Undvik stick- och skärskador hos personal inom Folktandvården!!
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Hygienkonferens hösten 2014
KAD på rätt indikation under rätt tid - att tänka på - hur göra
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Hälso- och sjukvårdslagen
SKL Sveriges kommuner och landsting
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Besök på Länsstyrelsen
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Grundläggande livsmedelshygien
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Naglar och VRI.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basala hygienrutiner och klädregler. Skaraborgs Sjukhus Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Sjukhus Mycket människor.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Förebyggande rutiner – Blodburen smitta Vårdhygien Västra Götaland.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Handhygienens betydelse
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basal hygien – varför gör dom inte som vi säger!
Mindre kirurgiska ingrepp
Vårdrelaterade infektioner
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basala hygienrutiner och klädregler
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Naglar och VRI.
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Basala hygienrutiner och klädregler
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Praktisk handledning, mekanisk rengöring och kemisk desinfektion i kommunal vård och omsorg Desinfektion innebär att föremål eller ytor behandlas så att.
Clostridium Difficile
Juni Basala hygienrutiner.
Juni Basala hygienrutiner.
November Basala hygienrutiner.
Hygienobservatörsträffar våren 2018
Juni Basala hygienrutiner.
UTBILDNING - MÄTNING BHK
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Basala hygienrutiner och klädregler

Sjukhus Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning

Vårdrelaterade infektioner, VRI Drabbar 10 % av patienterna inom sluten vård. Ett stort lidande Ca 1500 patienter dör varje år till följd av VRI Ger minskat förtroende för sjukvård Upptar ca 2700 sängplatser Kostnad: Sverige ca 4 miljarder / år Kostnad: SkaS ca 135 miljoner / år

Arbetskläder Arbetskläderna ska ha korta ärmar. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare Tillhandhålls av arbetsgivaren Används endast på arbetsplatsen

Händerna Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken.

Ringar

Klockarmband

Andra smycken ?

Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp Om huvudduk används ska den fästas upp och tvättas dagligen

Hårstrån

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar

Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel,eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient.

Naglar Kortklippta Inget nagellack Inga lösnaglar

Innan handtvätt

Efter tvätt med tvål/vatten

Efter handdesinfektion

Infekterade sår hos personal OBS! Arbeta inte direkt med patienter om du har en bakteriell infektion på händer eller underarmar (sårinfektion, infekterade nagelband). Arbeta inte med mathantering

Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar.

Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras

Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.

Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras.

Skyddsförkläde Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Plastförklädet minskar klädburen smitta med 30-50 ggr

Handskar Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Hel hud är bästa handsken! Kemikalier påverkar handskmaterialet

Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. Växla aldrig mellan smutsigt till rent moment med samma handskar!

Med enkla metoder kan mycket lidande och många liv sparas! Basala hygienrutiner, sjukvårdens skyddsnät!

Punktdesinfektion Allt spill av smittsamt material och kroppsvätskor torkas upp direkt. Ansvaret har den vårdpersonal som är med i den aktuella situationen Torka först upp spill / stänk med torkpapper. Desinfektera därefter ytan med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid.

Ytdesinfektion 70 + Alkoholbaserat desinfektions- och rengöringsmedel Används för upptorkning av spill på mindre ytor Ev. föremål Snabb inverkningstid

VirKon Hållbarhetstid: 5 dagar Inverkningstid: Ca 10 min (Torrt) Eftersköljning: vid behov, vattenfuktad torkduk Dosering: 1% (1påse/1l vatten) Vid punktdesinfektion av stora ytor och vid slutstäd. Använd flitigt i ”calici-tider”. Clostridium diff.

Vid städning och desinfektion skall ytan alltid behandlas mekaniskt. GNUGGA!

E- utbildning i Basala hygienrutiner

www.vgregion.se/skasvardhygien

www.vårdhandboken.se

Vårdhygien direkt : 0500-43 20 84