Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund Greppa Näringen Hushållningssällskapet Halland Mbe – teknik, energi, LCA/CF, metodintresserad. Idag – ge mitt perspektiv, förslag på struktur ”hur kan jag tänka kring det här?”, uppmärksamma på fallgropar. Först repetition! Om vi ska prata åtgärder på gårdsnivå behöver vi koll på mekanismerna

Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Kol i mark Lustgas från kväve Koldioxid från fossil energi Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

Idisslarnas fodersmältning Metan bildas för att ta hand om väte: CO2 + 8 H  CH4 + 2 H2O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: Djurets energibehov Fodrets smältbarhet och sammansättning

Stallgödselhantering Metan: Bildas i syrefri miljö. Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner. Tillgång till kväve och kol Ammoniak  indirekta lustgasemissioner Emissionerna ökar vid hög temperatur och/eller lång lagringstid Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas

Lustgas från mark Bildas i (nitrifikations-) och denitrifikationsprocessen. Styrs av: Tillgång kväve (nitrat) Grödupptag och tillförsel av N Tillgång organiskt material Syretillgång (syrebrist, men inte syrefritt) Tillförsel – konsumtion av syre Markpackning, dränering, struktur Mikroorganismerna i marken

Kol i mark Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar kan ge mycket höga emissioner av koldioxid och lustgas

Insatsvaror Fossil energi (diesel, olja) Koldioxid från förbränning Mineralgödsel (framför allt kväve) Koldioxid från fossil energi Lustgas (kvävetillverkning) – går att reducera med katalysator Importerat foder Emissioner från växtodling Koldioxid från långväga transporter Koldioxid från (direkt eller indirekt) avskogning och förändrad markanvändning

Koldioxidekvivalenter (CO2e) Gemensam ”valuta” för växthusgaser, eller mått på hur effektiva ”glas” växthusgaserna är 1 kg koldioxid (CO2) = 1 kg CO2e 1 kg metan (CH4) = 25 kg CO2e 1 kg lustgas (N2O) = 298 kg CO2e Referens: IPCCs (FNs klimatpanels) fjärde utvärderingsrapport, 2007

Klimat = nytt perspektiv Övergödning, ekotoxicitet, försurning Lokalt/regionalt miljöproblem Hektaret/arealen och närmiljöns känslighet har stor betydelse Det som sker på gården har stor påverkan Klimatpåverkan Globalt miljöproblem Utsläppen flyttas om produktionen ändras  Relevant se till mängden produkter Det som sker utanför gården har också stor påverkan Skillnad mot hur vi tidigare jobbat med miljöfrågor i jordbruket

Vad är en åtgärd?

En åtgärd är… En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus-gasutsläppen från en gård Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka

Tre kategorier av åtgärder Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt Genomgripande ”systemändringar” Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi Finns en massa åtgärder att göra för att minska växthusgasutsläppen! Här ett sätt att gruppera dem (liknande gruppering finns för energieffektivisering) där man velat frångå indelning utifrån utsläppskälla. Det gäller att produkter levereras och att resurserna används effektivt. ”Jämn produktion” syftar här på att försöka undvika stora variationer mellan år/dippar vissa år, t ex p g a dålig dränering, så att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utsläppen kan fördelas på en bra produktion. Viktigt fokusera på kvävet (-minska förlusterna, öka utnyttjandet av befintligt N i foder, gödsel och mark) eftersom en så stor del av gårdens klimatpåverkan kan kopplas till kvävet (-produktion av mineralgödsel, lustgas som bildas när N omsätts i mark och stallgödsel). Foder (undvika spill och överutfodring) också viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt på flera plan. Om foderförbrukningen kan minskas minskar det även behovet av att producera foder (därmed utsläpp från odling etc.), ev utsläppen från djuren (ev idisslarnas fodersmältning) och från stall och stallgödsel (mindre N och organiskt material i träck+urin) Beskrivningen är rätt teknikbetonad, men här gäller det även att göra smarta val som kan minska förluster och växthusgasutsläppen. En del av detta kan till användas för att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgödsel minskar ammoniakförlusterna (mer N kvar i gödseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hämmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bästa fall minska utsläppen på flera sätt – minskad dieselförbrukning, mindre lustgas från mark och ev större kolinlagring i mark. Finns dock även risk att lustgasavgången ökar om jordarna blir för dåligt luftade. Handlar om åtgärder som påverkar hela/stora delar av gården eller innebär ny produktionsgren. Ändrad foderstrategi som går ut på att odla mer eget protein påverkar dels den egna växtodlingen (växtföljdseffekter, ändrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lägligheten?), foder som köps in och ev även djuren/stallgödseln.

Vad är en åtgärd, egentligen?! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus-gasutsläppen från en gård Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka Minska utsläppen per vadå? Per djur, per ha, per kg produkt, per gård?

Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

1. Gårdens växthusgasutsläpp minskar, Mängden produkter den samma

2. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Mängden produkter ökar

3. Gårdens växthusgasutsläpp de samma, Men även nya produkter

4. Gårdens växthusgasutsläpp ökar, Men mängden produkter ökar mer

Vad är en åtgärd, egentligen?! En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthus-gasutsläppen från en gård Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? - Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka Minska utsläppen per vadå? - per enhet produkt Och om jag inte kan kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket?

Det är svårt sätta siffra om: Det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd. Exempel reducerad jordbearbetning: Dieselförbrukning  Lustgas från mark  ELLER  Mullhalt ?? Skörd per hektar?? Totalt: +? Mängden eller typen av produkter ut ändras Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm Ett mål ger konsekvenser på många områden och nås på olika sätt. Exempel sänkt inkalvningsålder: Vad? Ändrad utfodring, arbeta med kalvhälsan, brunstkoll etc. Konsekvenser: Djurplatser, foderbehov, gödselproduktion etc.

Beskriv strategier för att minska växthusgasutsläppen på gården ”Viktigt med bra kväveutnyttjande, och lite restkväve kvar i marken när det inte finns en växande gröda  minskar risken för lustgasavgång” Om möjligt: Redovisa utsläppsförändringar fram till gårdsgrinden + förändringar av mängden produkter ut

Rangordna åtgärder och lägg upp en strategi Exempel: Mindre lustgas från mark Betydelse Påverkar Högt kväveutnyttjande Gödselgiva Teknik och tidpunkt Stor N och C i mark Optimerat utnyttjande av stall- gödsel och annat organiskt kväve Bra markstruktur Vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå Bra dränering Kalkning pH Bra växtföljd Markstruktur, skördenivå, kvävegiva Minimerad jordbearbetning Vattenhalt, markpackning Val av mineralgödselprodukt Ammonium eller nitrat Nitrifikationshämmare Liten oxidation av NH4+

Produktionsnyckeltal = Klimatnyckeltal… Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg Nmineralgödsel resp kg Norganisk gödsel) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)  Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!

Påminn om att växthusgaser ≠ andra gaser vi pratat om i miljörådgivningen. Fokus på det lantbrukaren kan påverka = egna gården Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå bara fel!” – hitta rätt ingång

”Allt är så osäkert!” Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om… ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH3-förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret …

Kom ihåg!

1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka! CO2 CO2 CO2 CO2 Foder Kött etc Vegetabilier Humus

Räkneexempel: 1 kg TS grovfoder till mjölkko Utgått från 1 kg TS hemmaproducerat grovfoder: Fodret odlas : 1 kg TS innehåller ca 0,42 kg kol, d v s 1,54 kg CO2 * har bundits in via fotosyntesen i grödan Användning av insatsvaror (diesel, gödsel) och lustgas som bildas i marken ger utsläpp om ca 0,25 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) (erfarenheter från tidigare livscykelanalyser)  Totalt -1,29 kg CO2e från grovfoderodlingen Fodret konsumeras av en ko - kolet går tre olika vägar: Blir mjölk, ger tillväxt eller kalv: Antar här att det blir 1,3 kg ECM/kg TS. Mjölk innehåller 0,07 kg kol/kg ECM, vilket motsvarar 0,35 kg CO2 per kg TS grovfoder. Blir gödsel: Runt hälften av kolet från fodret hamnar i gödsel, varav en liten del blir metan (0,0037 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,12 kg CO2e*), lite blir mull i marken (antar 5 % av kolet) och resten bryts ner till koldioxid i lagret eller i marken efter spridning (totalt 0,19 kg kol/kg TS foder, vilket motsvarar 0,69 kg CO2). Andas ut som metan eller koldioxid: ca 0,016 kg kol/kg TS foder blir metan i vommen, vilket motsvarar 0,54 kg CO2e. Resten, d v s det kol som inte hamnat i gödsel, mjölk, kött, kalv eller andats ut som metan blir koldioxid, totalt 0,12 kg kol eller 0,43 kg CO2e.  Totalt +1,79 kg CO2e från andningen och gödseln. * Omräkningsfaktorer: 1 kg kol (C) = 3,667 kg koldioxid (CO2) 1 kg kol som metan = 33 kg koldioxidekvivalenter (CO2e)

Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder - inklusive flöden av ”biogent” kol Den ljusblå negativa stapeln motsvarar kol som exporterats som mjölk

Kommentarer Mycket kol binds in i grödor, men det allra mesta återgår som koldioxid till atmosfären via utandningsluften eller när gödsel bryts ner i lager eller i mark. En del kol återgår som metan, vilket är en kraftig växthusgas och ger därmed stor inverkan på klimatet. En del kol exporteras från gården, t ex som mjölk, vilket med detta räknesätt drar ner gårdens klimatavtryck. Den som dricker mjölken ska då belastas med koldioxidutsläppen som bildas när mjölken smälts. Obs! Gårdar som köper in mycket foder skulle på motsvarande sätt belastas med koldioxid och metan som bildas när kolet i det importerade fodret smälts. Förbättrad fodereffektivitet är bra ur klimatsynpunkt! Då ökar mängden mjölk (och kol) som exporteras per kg TS foder samtidigt som utsläppen från fodersmältningen och stallgödseln per kg ECM minskar.

2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

… så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden ??? Foder?! Djurhållning, stallgödsel Energi?! Insatsvaror och inköpta tjänster Försåld vara Växtodling Livsmedel?! gårdsgräns Råvara?! systemgräns

3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!

INTE 4. Använd rätt termer! Utsläpp av koldioxidekvivalenter Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter Produktens klimatavtryck (Carbon Footprint) är X kg CO2-ekv per kg produkt INTE Utsläpp av koldioxidekvivalenter Utsläpp av ekvivalenter Utsläppen är X CO2-ekv/ekvivalenter

5. LCA ger information om en produkts miljöpåverkan Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”Carbon Footprint”) Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO2-ekv”

Har du fått med allt på gården? 6. ”Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra…” Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i grundalternativet) Skördenivån (TON per HEKTAR) Djurantal = antal (fyllda) platser