Vilka sjukdomar lider finländarna av?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Källkritik.
Advertisements

Livskvalitet på Åland - några glimtar i siffror
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala begrepp.
Hur ser du på ditt tobaksbruk?
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Folkhälsoarbete i Munkedal
Bildtolkningar Hälsa.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Hälsa ur olika perspektiv
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Hur bör samhället organiseras
Mentala störningar forts.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Kondition och träning.
Bättre liv för våra äldre
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Hälsa i ett globalt perspektiv.
Hälsa i ett globalt perspektiv. Varje land har sin egen hälsopolitik och varje land måste vara aktiva internationellt och ha en egen hälsopolitik som hanterar.
Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut?
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Repetition Östersjön.
Ta ställning och handla!
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Stockholmsenkäten, 2014 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Cancerfonden Världscancerdagen 2009
Vad innebär hälsa för dig?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Olika folksjukdomar.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Demografiska mått: Ställer antalet observerade händelser under en tidsperiod i relation till en riskpopulation, vanligen medelfolkmängden = medeltalet.
Ämnesomsättningssjukdomar
Hälsa.
Grupparbete och presentation
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Hälsokunskap Mattlidens gymnasium Period II Lärare: Anu Virtanen.
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Befolkningslära = demografi
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Elisabeth Strandhagen
- Folkhälsa och social service
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Hur undersöker man sjukdomar? s ● Sjukdomsregister ● Epidemiologiska undersökningar ● Riskanalys.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Hälsa på samhället nivå
Skolmat Namn på föreläsare.
5 När är det dags att uppsöka läkare?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Presentationens avskrift:

Vilka sjukdomar lider finländarna av? 14.10 2008

Målet med lektionen Att du känner till de centrala folksjukdomarna Faktorer som påverkar dem Hur sjukdomarna förebyggs

Livslängden ökar Sjukdomsbilden förändras Smittosamma sjukdomar viker undan för livsstilssjukdomar: övervikt, dålig kondition och stress Finländarna dör oftast i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Mentala sjukdomar och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är vanliga.

Hur mäter man hälsa? Dödligheten - att åskådliggöra måttet på sjukdom. De ersättningar som FPA har beviljat. Fråga personen själv hur hon uppskattar sin hälsa. Olika befolkningsundersökningar.

Hur mäter man hälsa forts. EU:s och WHO:s databaser kan man jämföra i vilken grad människor i olika länder drabbas av olika sjukdomar. Sid. 50 vad har hänt under 20 år?

Prevalens och incidens Prevalens och incidens är viktiga begrepp då man mäter förekomsten av en viss sjukdom. Prevalens= fall under en viss tidpunkt/folkmängd under samma tidpunkt. T.ex. år 1997 led 71,8 personer per 1000 65 år av Alzheimers sjukdom.

Prevalens och incidens Incidens= antal nya fall/folkmängd/år. T.ex. i EU förekom i medeltal 5,0 nya fall av aids per 1 miljon invånare år 1985, år 1994 var antalet nya fall 66,5 och 1998 endast 26,0.

Folksjukdomar De vanligaste sjukdomarna och sjukdomsgrupperna som förorsakar mest lidande och dödsfall. I i- länderna drabbas vi av livsstilsrelaterade sjukdomar.

Folksjukdomar Kaloririk och ensidig föda, minskad fysisk arbetsbörda, minskad rörlighet, mycket kaffe, tobak och alkohol har lett till att övervikt, ämnesomsättningssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar har blivit våra folksjukdomar. Enligt WHO dödar hjärt- och kärlsjukdomar 14 miljoner människor per år, cancer dödar 6 milj.

Folksjukdomar I Finland klassas hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar, mentala störningar, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, ämnesomsättningssjukdomar och sjukdomar i andningsorganen som folksjukdomar.

Hur förebygga sjukdomar? Känn till faktorerna som leder till sjukdomen, dens naturliga förlopp samt medel för att påverka den. Då det gäller folksjukdomar finns det ett nätverk av olika faktorer som förorsakar folksjukdomar. Hjälpa befolkningen att göra smartare val samt att själv ha bra levnadsvanor.

Orsak och verkan Många folksjukdomar är kopplade till varandra, t.ex. ledbesvär leder till minskad fysisk aktivitet som i sin tur kan leda till diabetes eller blodkärlssjukdomar. Bilden på sid. 54

grupparbetet I grupper på två eller tre ska ni intervjua en bekant eller släkting som har en av folksjukdomarna. Ta upp i intervjun hur de insjuknat, varför, hur man lever med sjukdomen, har det påverkat familjelivet eller ekonomin. Andra delen är en teoretisk del om sjukdomen med allmän fakta och hur man kan undvika sjukdomen. Ca 2-3 sidor.

Grupparbetet forts. Framför intervjun samt den teoretiska delen inför klassen med en projekthy. Presentationen skall vara 10-20 min lång. Tidtabell: Ti 21.10 grupparbete To 23.10 grupparbete Må 27.10 presentation Ti 28.10 presentation

Läxa Välj grupp samt folksjukdom och vem ni skall intervjua och när.