Klassificering av antimikrobiella läkemedel

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DNA-replikationen Fördjupning Niklas Dahrén.
Advertisements

Antibiotikaresistens
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Animation över translationen
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Från genotyp till fenotyp
Transkriptionen Niklas Dahrén.
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Individual Consequences of Antibiotic Use
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Inga Odenholt, professor Infektionskliniken, Malmö SUS
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Genetik - ärftlighetslära
Algorithm for detection of classical ESBL (ESBLA)
Genetik II
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
The Cell Kurslitteratur: Purves, Sadava, Orians & Heller; LIFE The Science of Biology (6. el 7. upplagan) Kap. 2-7 Nätupplaga hittas på adressen
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Nukleinsyror: DNA och RNA
Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2010 Märit Karls
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Infektionssjukdomar hos människan
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Ingrid Nilsson-Ehle Infektionskliniken Lund
Dosering av antibiotika och behandlingtidens längd
Cellen i funktion kap 5.
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Antibiotika & resistens
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Bakterier & antibiotika
MRB.
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism Substanser som : Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika betalaktamring) cykloserin, bacitracin, vancomycin (strukturellt olika) 2. Inhiberar funktionen av de ribosomala subenheterna 30S och 50S vilket hämmar proteinsyntesen: Aminoglykosider, makrolider, kloramfenikol, tetracyklin, fusiodinsyra Inhiberar syntesen av folsyra sulfonamider (sulfa), trimetoprim 4. Påverkar DNA-syntesen: kinoloner (inhiberar DNA-gyras), nitroimidazoler Påverkar RNA-syntesen: rifamycin (inhiberar DNA-beroende RNA-polymeras) 6. Påverkar mikrobens cellmembran och därmed permeabiliteten: polymyxin

Peptidoglukanlagret

INHIBITORER AV CELLVÄGGSSYNTES L-alanin D-glutamat L-lysin D-alanin glycin UDP NAG UDP NAM cytoplasma plasmamembran NAG NAM P P C55 lipid bacitracin vankomycin NAM NAG NAM NAG NAM NAG cellvägg betalaktamantibiotika

penicillin och transpeptidas. En irreversibel, kovalent bindning uppstår mellan penicillin och transpeptidas.

OLIKA PENICILLINERS SIDOKEDJOR BETALAKTAMANTIBIOTIKA CH2 OCH2 OCH3 OCH3

Bensylpenicillin G (pcG) Smalspektrumantibiotika: streptokocker, pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), gonokocker (Neisseria gonorrhoeae), meningokocker (Neisseria meningitidis) Staphylococcus aureus betraktas i praktiken alltid som resistent (>90%) Penicillinaskänsliga Syralabilt. Ges intravenöst Fenoxymetylpenicillin (pcV) Spektrum som pcG Penicillinaskänsliga Förstahandspreparatet vid streptokockinfektion (tonsillit, otit, sinuit) Syrastabilt  rutinpreparat vid oral adm Isoxazolylpenicilliner - stafylokockpenicilliner Penicilliner med aktivitet mot stafylokocker beroende av sidokedjan - resistenta mot hydrolys av stafylokockers penicillinaser Meticillin var det första isoxazolylpenicillinet som utvecklades Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett stort problem Syrastabilt (parenteral och oral administration)

Vankomycin Har ett spektrum som omfattar alla grampositiva bakterier Är högmolekylärt och kan ej passera in i gramnegativa bakterier Ovanligt med resistens bland grampositiva bakterier i Sverige Vankomycinresistenta enterokocker, VRE Binder med hög affinitet till D-alanin-D-alanin i den N-terminala delen av pentapeptiden (kopplad till NAM) vilket medför att transpeptidas hämmas

Proteinsynteshämmare Aminoglykosider AUG Binder till 30s, stoppar initieringen växande polypeptidkedja A blockerar vidare translation och orsakar förtidig terminering B AUG AUG 5´ 3´ Riktning mRNA translation C inkorporering av fel aminosyra AUG aminoglykosid färdigt protein 50S 30S

Proteinsynteshämmare Makrolider Tetracyklin aa mRNA templat Peptidyl site Acceptor site Peptidyl transferase site makrolidantibiotika aa mRNA templat peptidyl site acceptor site peptidyl transferas site tetracyklin

Kinoloner och fluorokinoloner Helt syntetiska antibiotika Hämmar bakteriens DNA-syntes genom bindning till DNA-gyrasets A-subenhet Förändringar av enstaka aminosyror i DNA-gyrasets A-subenhet kan leda till ökad resistens Rifampicin/rifampin Hämmar bakteriens DNA-beroende RNA- polymeras genom att bilda ett stabilt komplex med enzymet. Detta hämmar initieringen av RNA-syntesen

Molekylära mekanismer för antibiotikaresistens Bakterier kan bli resistent mot antimikrobiella substanser genom: Enzymatisk inaktivering av antibiotikan - inaktivering av substansen (medierad via kromosomalt DNA eller plasmid). BETALAKTAMASER 2. Mutationsbetingad förändring (kromosomal resistens) av den bakteriestruktur som antibiotikan påverkar - antibiotikans mål förändras Antibiotikahämningen kringgås genom att bakterien via plasmid/transposon tagit upp en resistent version av det protein som antibiotikan riktar sin verkan mot - antibiotikans mål förändras Permeabilitetsförändringar, som omöjliggör hämmande koncentrationer av antibiotikum i bakteriecellen - substansen misslyckas med att nå sitt mål

Överföring av resistens mellan bakterier Vertikal överföring av mutationer i kromosomen (spontana punktmutationer) från modercell till dottercell. Uppkomsten av resistens beror inte av närvaron av antibiotika, men selekteras fram och sprids under antibiotikans inverkan. 2. Horisontell överföring av DNA (från en givarcell) till en mottagarcell genom a) transformation b) transduktion c) konjugation Denna horisontella överföring kan sprida sig snabbt genom expansion av klonen (vertikal överföring) eller vidare överföring (horisontell) till andra bakterier.

1. Resistens mot betalaktamantibiotika - betalaktamaser Alla betalaktamaser verkar genom att spjälka den fyrledade betalaktamringen vilken alla betalaktamantibiotika har och är beroende av för sin effekt H20 +

2. Resistens mot betalaktamantibiotika - varianter av PBP Bakterier har olika känslighet mot betalaktamantibiotika på grund av att de innehåller olika penicillin-bindande-proteiner (PBP), vilka är målmolekylerna för dessa antibiotika. Känsliga stammar kan förvärva resistens genom att högmolekylära PBP, med en minskad affinitet för betalaktamantibiotika, har selekterats fram. Staphylococcus aureus är känd för sin antibiotikaresistens. Det finns fyra stycken PBP (PBP1-4) i S. aureus varav två har en transpeptidas- funktion. PBP 2 finns idag i två upplagor varav den ena PBP2´ är har låg affinitet för penicillin och som ger resistens.