Denna lilla uggla tar små bytesdjur, särskilt sorkar och andra små däggdjur, men också små fåglar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Zoologi - Läran om djuren
Zoologi Läran om djuren
Fåglar Fotograferade av Göran Ljunggren.
Ernst Haeckel – Ökologi, 1866
@ Karins skogshästhage.
Vad är liv?.
VATTEN.
VÄXTER Fröväxter.
Djur Vilket djur ska bort?
Ryggradslösa djur.
Människans äldsta historia
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Australien Fakta Landets historia Turista i landet Kändisar
Evolution 1859 Charles Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst.
Det var en gång en igelkott.
Fullvuxen igelkott Igelkotten.
Revolution Vad är en revolution?.
Himlen är blå Fåglarna flyger över skyn Sen kommer stjärnor.
Den börjar i Oslo ! Vi åkte till Stavanger där hade vi jätte-kul. Vi badade i de is-kalla havet sen gick vi ut och åt god mat. Sen tog vi flyget till.
Välkommen till den värmländska naturen
DJUR del 3.
Vad kan ni se i eran naturruta. Vad kan ni se i eran naturruta.
Blötdjurens roll i naturen
Trana en stor fågel.
Ekorren – skogens akrobat
Fälthare• VAD TITTAR NI PÅ?.
Och utvecklingsteorier
Ekorre Clara Wallberg 2012.
ATT ÖVERLEVA VINTERN Små däggdjur som exempelvis möss, sorkar och lämlar lever under vinter i små gångar under snön. Detta för att skydda sig mor kylan.
Försurning.
Linné delade in djuren och växterna
Det finns ett spel som heter bonka bäver.
Ekologi Naturkunskap 1.
Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot.
♥ Brunbjörnar ♥ Härjedalens landskapsdjur är björn. Brunbjörnar är fredliga om man låter dem vara i fred.
Text av Emran Safi Myskoxe.
Savannen Av: Felicia och Oliver.
ILLER ! Illern tillhör släktet mårddjur.
Skogen Tävlingen.
Av: Elina Räv.
Varg Vedad Arifovic 2012.
Biologi Livets former.
Älg Isak Magnusson 2012.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
DJURRIKETS INDELNING Djur finns i många olika former och storlekar.
Karim Ladhani Vildsvinets huggtänder kan bli mellan cm långa. Vildsvinet kan väga upp till 200 kg. Deras päls är grå och deras hud kan bli.
Biologi Livets former.
Storlom Gavia arctica.
IGELKOTT IGELKOTT.
Av: Julia Almén Rådjur.
– levnadsmiljöer försvinner
Presentation om hösten
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan.
NATUREN PÅ VINTERN Hur gör djuren för att klara vintern?
● Gräsand ● Kricka ● Årta ● Skedand ● Snatterand ● Bläsand ● Stjärtand Vilka är simänderna?
Naturen på vintern Åk
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Blötdjur Har Slemmig mjuk kropp Sniglar Bläckfiskar Musslor
SKOGEN Vad händer med ett dött djur i skogen?
Parasiter/ nedbrytare
LIVET BÖRJAR.
1.5 Larver och mångfotingar är storätare
Rymden, träd, fåglar och svampar
Flyttfåglar Stannfåglar
Ekologi.
Veckans fördjupning handlar om ett djur som snart går i ide
Ekorren.
Presentationens avskrift:

Skatan äter insekter, daggmask, sniglar, bär men även ägg och fågelungar.

Denna lilla uggla tar små bytesdjur, särskilt sorkar och andra små däggdjur, men också små fåglar. Pärluggla

Tycker om att smaska på småfåglar och smågnagare. Kattuggla

Anpassat sig väl efter mänsklig kultur och äter lite av varje Anpassat sig väl efter mänsklig kultur och äter lite av varje. Söker föda både på åkrar, soptippar, sjöar och städer. Skrattmås

Äter främst vattenväxter, men även säd, insekter och kräftdjur. Gräsand

Tofsvipan äter insekter, vegetabilier, sniglar och maskar.

Talgoxen …äter Insekter, frön, talg och bröd.

Gråsparven …äter frön, frukter och insekter.

Björktrast Björktrasten tar ofta sin föda ute på öppna fält, gräsmattor eller liknande, där de i första hand söker efter mask, men också snäckor, insekter, spindlar och andra smådjur. Under hösten och vintern äter björktrastarna med stor förtjusning bär och frukter av olika slag.

Blåmes Blåmes en äter insekter, larver och puppor. Besöker gärna fågelbord under vintern där den hackar på talg, äter oljerika frön och bröd. Vinterfödan består även av frön från björk och rönnbär m.m.

Domherren äter frön, bär och lövträdsknoppar och i viss mån även insekter.

Gröngöling Gröngölingen äter myror, samt insekter som lever under barken eller i trä.

Kråka Kråkan är allätare och äter exempelvis as, avfall, säd, mask, fågelägg, fågelungar m.m.

Svartvit flugsnappare …äter som du kan höra på namnet flugor, mygg, fjärilslarver och spindlar.

Stare Staren äter insekter och deras larver, maskar, sniglar och diverse bär, frukter och frön.

Större hackspett Äter främst insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd. På vintern lever den framför allt av barrträdens frön. Den större hackspetten uppsöker gärna fågelborden under vintern.

Bofinken …äter frön och insekter.

Pilfinken ..äter insekter och ogräsfrön.

Äter i huvudsak fisk, men kan även ta kräftor där den kommer åt. Storlom

Silltrut Silltruten äter levande och död fisk, fiskrester och avfall av olika slag samt musslor och små kräftdjur.

Tjäderns föda utgörs av diverse växtdelar, som knoppar, späda blad, säd, frön och bär, men den äter också insekter, larver och maskar, särskilt ungarna matas med insekter. Under vintern utgör tallbarr den huvudsakliga födan. Tjäder

Under häckningstiden lever den till stor del av insekter, framför allt myggor och bäcksländor. Under resten av året är den en utpräglad bär och fruktätare, speciellt då koncentrerad på rönnbär. Sidensvans

Berguv Berguven äter råttor, sorkar, igelkottar, harar och fåglar. Gärna kråkor som fångas på nattkvisten.

Storspov Storspoven får sin föda framför allt genom att leta i mjuk bottenlera efter ryggradslösa djur. Den krökta näbben fungerar utmärkt för att plocka upp sandmaskar ur deras u-formade bo. Storspoven kan också vid tillfälle plocka krabbor och daggmaskar.

Äter snäckor, musslor, insektslarver och en del fröer. Knipa

Kungsfågel Äter insekter, spindlar och bär.

Korpar är allätare och deras föda beror lite på var de har sitt habitat. De kan ta bytesdjur, t.ex. åkersork men de är också asätare. De växter som korpen äter är spannmål, bär och frukt. De jagar ryggradslösa djur, groddjur, kräldjur, små däggdjur och fåglar Korp

Grönfink Den äter frön, och insekter och besöker gärna fågelbord under vintern där dess favoritföda är feta frön, såsom solrosfrön och hampfrön.

Ejder Äter huvudsakligen mollusker (mest blåmusslor), insekter och vegetabilier vilket hämtas upp från havsbottnen.

Kaja Söker ofta sin mat på åkrar, avskrädeshögar eller rotar runt i papperskorgar. Äter det mesta. Besöker gärna trädgårdar på sensommaren och äter då frukter och bär.

Ekollon, bär, insekter, smågnagare, fågelägg och daggmaskar är det som nötskrikan gillar att äta.

Sånglärkan äter både insekter och frön.

Nötväcka Nötväckan äter insekter, larver, puppor, spindlar och under vintern gärna frön och nötter. Den är även en flitig besökare vid fågelborden.

Koltrast Koltrasten äter frön, bär, insekter och maskar.

Rödhake Födan består av insekter och insektslarver.

Ladusvalan lever på insekter som fångas i flykten

Hussvalan lever av insekter som fångas i flykten.

Äter insekter, större skalbaggar och fjärilslarver Äter insekter, större skalbaggar och fjärilslarver. Göken är den enda fågeln i Sverige som äter håriga fjärilslarver t.ex. björnspinnarens larver. Gök

Lever i huvudsak av småfåglar men kan även ta så stora fåglar som duvor och nötskrikor Sparvhök

Äter vattenväxter och dess rotstockar Äter vattenväxter och dess rotstockar. Ibland även musslor och vatteninsekter. Sångsvan

Knölsvanens föda består främst av vattenväxter såsom nate och alger Knölsvanens föda består främst av vattenväxter såsom nate och alger. Går även upp på strandängar ibland och betar gräs. Knölsvan

De vuxna gässen äter växter men ungarna äter mycket smådjur Grågås

Kanadgåsens föda består av gräs och andra växter samt deras rötter Kanadgåsens föda består av gräs och andra växter samt deras rötter. Den föredrar platser där gräset har en låg höjd. Kanadagås

Äter små snäckor blötdjur och andra smådjur, men även frön och växtdelar. Vigg

Ejderns föda besåtr huvudsakligen av mollusker (mest blåmusslor), isopoder, insekter och vegetabilier vilket hämtas upp från havsbottnen. Ejder

Äter fisk och större vatteninsekter. Skäggdopping

Äter bär, knoppar, spillsäd och andra vegetabilier men också av insekter, maskar, sniglar, grodor och möss. Trana

Äter i bär, björkknoppar frön och skott Äter i bär, björkknoppar frön och skott. Under sommaren äter ungfåglarna också insekter, larver och andra smådjur. Orre

Äter i huvudsak småfisk, men kan ibland även ta en del insekter, exempelvis svärmande myror. Fisktärna