Gamla deponier Thomas Rihm

www.nedlagd.deponi.se

En deponi En deponi!

Gamla deponier – förorenad mark Avfall är extremt heterogent Kan innehålla alla typer av föroreningar Stora volymer Lokalisering Organiskt material – gasbildning Begränsade saneringsmöjligheter

Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Påverkan på ytvatten och övrig miljö Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen

Biopolymerer som stärkelse, cellulosa och protein samt fett Biomonomerer som sockerarter och aminosyror samt glycerol och högre fettsyror + vatten Hydrolys genom hydrolyserande enzym, hydrolaser Flyktiga fettsyror (VFA), mjölksyra, etanol m.m. Ammoniak Acidogen nedbrytning (syrabildning) Vätgas och koldioxid Ättikssyra Metan och Acetogen nedbrytning (ättiksyrabildning) Metanogen nedbrytning (metanbildning)

Nedbrytningsfaser i ett avfallsupplag Volume-% Aerobic Acidogenic Low pH in leachate 20 40 60 80 Methanogenic Neutral/high pH in leachate Oxidation Time N CO2 CH4 H2 O2

Hur lakvattenkvaliteten förändras över tiden

Föroreningstransport C0 Koncentration Koncentration CL i utläckande lakvatten Koncentration i en punkt nedströms Cmax Tid

Dispersion och tid Antimon Klorid 50 år 1400 år

Datorbaserade modeller Visual Help Verklig eller simulerad nederbördssituation Tätskikt, dräneringar, andra material Täckninmg och bottenkonstruktion Land Sim Inläckage anges Arealutbredning Modellerar även vatten och föroreningstransport i marken

Åtgärder Städning Stängsel, skyltar Administrativa åtgärder Miljöriskområde Planering Täckning Enklare Enligt deponeringsförordningen Ännu strängare? Lakvattenminimering Diken Slitsmur Lokal lakvattenrening Kontrollprogram Bortschaktning

Hur farligt är lakvatten?

Hur farligt är lakvatten? Mera på www.nedlagd.deponi.se

Tankar kring åtgärder och ekonomi Deponi i Småland, 1ha. ”Normala” förhållanden Nuläge: avjämnad, städad från farliga föremål och täckt med ca 20 cm jord Kostnader: 0. ingenting 0 1 m jordtäckning 1 Mkr Täckning enligt deponeringsdirektivet 3,5 Mkr Påverkan på markanvändning, produktion och miljö under projekttiden (transporter, påverkan vid materialtäkt m.m.)

Nyttor (exempel) Markvärde betesmark 19 kkr Jordbruksarrende 1000 kr/år 4 % oändlig tid (värdet x 1/p där p är räntan som decimaltal) 25 kkr Fotbollsklubb 100 medlemmar x 100 kr/år 4% ränta oändlig tid 250 kkr Minskad risk för direkt exponering (mun, hud, dam, ånga) 0 kkr

Nytta av minskad lakvattenrisk Enkel täckning, lakvattenbildningen (350 mm/år) minskar med 20 %, kapitalisering 4 % oändlig tid: 20 % x 0,35 x 10000 x 50 kr/m3 /0,04 875 kkr Täckning enl. deponeringsförordningen, lakvattenbildning 25 mm/år: (0,3500-0,025) x 10000 x 50 kr/m3 / 0,04 4060 kkr Mera rimligt är kanske 10 kr/m3 för lakvattnet (jämför med spill- och dagvatten vilket ger 175 kkr respektive 812 kkr Skall projektet genomföras? Ha en plan!

Arbeta gärna med alternativ! Kostnad (Investering och drift) Miljönytta Ingen åtgärd Minimum enligt lag Enkelt alternativ Omfattande alternativ

Risker med gamla deponier Normalt och om sunt förnuft tillämpas är hälsoriskerna låga till måttliga Riskerna för påverkan på miljön i form av övergödning är påtagliga De största riskerna är sannolikt: Att man använder området på ett olämpligt sätt därför att man inte vet om att det är en gammal deponi. Att man vet om att det är en deponi men att man inte har tillräckliga kunskaper om vilka risker det kan medföra (t.ex. risker med deponigas)

Min bedömning Ha koll på deponierna! Det är viktigt att man i fas ett verkligen lagt ned möda på att identifiera alla gamla deponier Kunskapen om var de gamla upplagen finns måste finnas inom kommunen (fysisk planering) och allmänhet. Detta bör prioriteras framför ett snabbt genomförande av fas 2. Akuta risker måste dock åtgärdas omgående.

MIFO fas 1

Riskklass 1, mycket stor risk Riskklass 2, stor risk Riskklass 3, måttlig risk Riskklass 4, liten risk

MIFO fas 1 Befintliga utredningar Kartor Arkivstudier (ledningar, direkta spridningsvägar) Flygfoto Brunnsarkiv Besök på platsen Intervjuer (extra viktigt)

Besök på platsen Verifikation av de fakta som erhållits via kartor och annat material Inventering av markförhållanden (se sid. 71 i NV rapport 4918) Inventering av ytförhållanden (vegetation, täckning, upplagsgränser, synligt avfall, topografi – lutning i %) Inventering av ledningar Inventering av brunnar och andra skyddsvärda objekt Inventering av vattendrag och eventuella källsprång samt mätning av konduktivitet. Inventering av åtkomst ( möjlighet att ta sig fram till olika platser med geofysisk utrustning, borrbandvagn och grävmaskin) Inventering av byggnader, dess ålder och skick (för att kunna lokalisera platser för mellanlagring och eventuell behandling av avfall/farligt avfall samt för eventuell lagring av kemikalier, se sid. 71 i NV rapport 4918)

MIFO fas 2

Varför fas 2 ? Endast för att modifiera eller verifiera klassningen från fas 1. Andra syften Bättre beskrivning av förhållandena Som underlag för planering Som underlag för tillfälliga eller permanenta åtgärder Som underlag för kontrollprogram

MIFO fas 2 Provtagningsplan beskrivning av var prover och borrningar ska göras redovisas på karta med motivering. Beskrivning av hur proverna skall tas, med motivering, Beskrivning av hur proverna skall beredas och vilka analyser som skall göras på respektive prov, med motivering Dessutom bör planen innehålla en preliminär grundvattenkarta med bedömningar av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning. beskrivning av vilka medier som skall provtas med motivering,

Fas 2 omfattning Områdesbeskrivning inklusive grundvattenkarta Beskrivning av deponin, utbredning och innehåll Utvärdering/riskbedömning Beskrivning av kända skador och olägenheter Beskrivning av olika möjliga exponeringsvägar Beräkning av strömningstider till skyddsvärda objekt Karaktärisering av lakvattnets beskaffenhet Vattenbalans med beräknad lakvattenbildning Massbalans för föroreningstransport Bakgrundshalter och övrig belastning på yt- och grundvatten. Bedömning av risker på grund av deponigas Ändra eller verifiera bedömningen från fas 1

Undersökningar Konduktivitet Brunnsinventering Inmätning grundvattenytor - grundvattenkarta Provgropsgrävning Borrning Lakvatten screeninganalys Yt- och grundvatten konduktivitet, klorid, ammonium totalkväve Eventuellt geofysik (slingram, geoelektrik m.m.)

Att göra en modell

Observationer som stöder modellen

Geohydrologisk utredning, innehåll sid 1 (2) Syftet med utredningen Orientering med platsbeskrivning och en eller flera kartor (med skalstock och norrpil) Geologisk beskrivning, jordarter och berggrund Hydrologisk beskrivning, sjöar, vattendrag, nederbörd, flöden m.m. Brunnsinventering Utförda undersökningar och hur de utförts Borrningar, provgropsgrävning, sonderingar Provtagning av jord och vatten Ev. provpumpningar Undersökningsresultat

Geohydrologisk utredning, sid 2 (2) Grundvattenkarta Mätpunkter Ekvipotentiallinjer Strömningsriktning vattendelare Gärna profiler och sektioner Vattenbalans Slutsatser (konsekvensbedömning) och förslag till åtgärder Bilagor: Beskrivning av mätpunkter (gärna profiler) Höjder (mätpunkt, markyta, vattennivå, bottennivå) Jordlagerföljd (där den undersökts) Nivåer där provtagning eller andra försök utförts Noteringar om vattenkapaciteter, grumlighet, penetrationsmotstånd mm. Tabeller eller diagram av vattennivåmätningar Resultat av kemiska analyser

Årsavrinning Vi har överskott på vatten!

Grundvattenkarta

Påverkat referensrör? Referensrör ”uppströms” my? vy? my? botten? ev. vy? Deponins kant my? ev. vy? Stenbrott my? ev. vy? Infartsväg my? Diken? Deponi my?

Påverkas åsen? Morän Området lutar mot sydost Lera Infartsväg Var ligger vattenytan i åsen Är åsen en viktig resurs? Är ytan i lakvattendammen representativ? Vattenbalans? Lakvattendamm Grusås Sortering mm Lera Brunn eller undersökningsrör

Exempel slingram

I vissa fall kan stabiliteten behöva undersökas Tänk på att förhållandena kan komma att ändras Tyngre täckning Större lakvattenmagasin

Spridningsförutsättningar för gas Explosionsrisk Kvävning VOC:s Se upp med: Rör och rörgravar Små slutna utrymmen t.ex. pumpstationer Små mängder gas kan accumuleras under lång tid

Bedömningsgrunder Föroreningarnas farlighet är normalt mycket stor Alla typer av föroreningar finns om än i små koncentrationer. Föroreningsnivån är oftast mycket stor på grund av stora mängder avfall

Föroreningsnivå Metaller i avfall. Halt mg/kg TS Ton avfall våt vikt per 1000 kg metall Ton avfall våt vikt per 100 kg metall Ton avfall våt vikt per 10 kg metall Zn 180-6400 460-16000 Cd 0,1-12 2500-300000 Cr 20-350 900-15000 Cu 80-2000 150-4000 Pb 80-3900 7-400 Ni 20-170 1800-15000

Känslighet /skyddsvärde Själva deponin har i regel lågt skyddsvärde och känslighet Påverkansområdet kan dock ha hög känslighet Framtida markanvändning?!

Övrigt Risker för bränder och andra olyckor Risker med deponigas Påverkan av närsalter Bedömning av de viktigaste exponeringsvägarna.

När skall sluttäckning ske Vänta halt tid Snabb täckning Acceptabel nivå

Spillepengs fritidsområde På Spillepengs fritidsområde finns idag: ornitologisk förening löparslingor brandövningsplats skjutbana hundrastplats grillplatser kaninavelsförening djurminnesplats.

Venan, Örebro