Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till hav, sjöar och vattendrag eller tas tillvara av växter och djur. En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och berg där det bildar grundvatten.

Vatten i naturen Mer än 70% av jordens yta täcks av vatten. Huvuddelen av vattnet finns i haven, 2% är bundet i glaciärer, 1% finns tillgänglig som sötvatten. Det här innebär ändå att det finns en betydande volym tillgänglig på jorden, mer än 10miljoner km3. Sötvattnet är väldigt ojämnt fördelat över jordens yta, men i Sverige har vi god tillgång på sötvatten, både som grundvatten och ytvatten. Ytvatten är vatten från sjöar eller rinnande vattendag. Grundvatten tas ur grävda eller borrade brunnar.

Vattentäkter I Sverige finns ca 1750 vattenverk. Levererar dricksvatten till 8miljoner. Övriga har egen brunn. Konstgjort grundvatten framställs genom att man låter ytvatten eller grundvatten passera genom ett markgruslager. Växjö kommun har 7st vattenverk. Ytvatten: Lammhult och Rottne Grundvatten: Åby, Åryd (Furuby), Berg, Braås (Dädesjö) Konstgjort grundvatten: Bergaåsen (Alvesta, Växjö, Gemla, Öja, Bramstop, Ingelstad, Värends Nöbbele, Tävelsås, Vederslöv, Dänningelanda)

Temperatur Ytvatten Grundvatten Varierande Jämn och låg temperatur Noll till över 20grader Alltid under 10grader

Organiskt material och färg Humus: nedbrytningsprodukt av alger, växter Kemisk fällning: Al-baserad kemikalie som drar till sig organiskt material Långsamfilter: bryter ner ämnen som ger lukt och smak Kolfilter: binder till sig ämnen som ger lukt och smak Ytvatten Grundvatten Dricksvatten Organiskt material 15-20mg/l <1mg/l <4mg/l Färg 80-100mg/l <5mg/l <15mg/l Lukt Stark/tydlig Ingen Ingen

Järn och mangan Järn och mangan förekommer i höga halter i stora delar av den svenska berggrunden och finns därför naturligt i löst form i vårt grundvatten. I löst form är både järn och mangan färglöst. När det kommer i kontakt med syre bildas fällningar, järnfällningen är brun och manganfällningen är svart. Förutom att missfärga dricksvattnet så kan de även missfärga textilier och porslin.   För att ta bort järn och mangan syresätts vattnet med hjälp av ett luftartorn, där vattnet strömmar ner och möter en uppåtgående luftström. Flockarna som bildas filtreras bort. Ytvatten Grundvatten Dricksvatten Järn Låg Högt i vissa brunnar <0,1mg/l Mangan Låg Högt i vissa brunnar <0,05mg/l

Radon Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Det betyder att grundvatten innehåller radon medan ytvatten inte gör det. Halten i grundvatten beror på markens och bergets uppbyggnad. Radon i vattnet avgår till inomhusluften, på så vis höjs radonhalten inomhusmiljön. Inandning av radonhaltig luft medför ökad risk för lungcancer. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små, den största delen andas man ut inom en timme. Ytvatten Grundvatten Dricksvatten - 700-800Bq/l <100Bq/l

Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter kan förekomma i både ytvatten och grundvatten. Förekomsten i ytvatten är koncentrerad till de perioder under året då jordbruksmark och odlingar besprutas. I grundvatten kan bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter förekomma året runt och ofta under lång tid efter det att medlet slutade användas. Ex TOTEX och dess nedbrytningsprodukt BAM. Tas bort med kolfilter. Dricksvatten <0,1mikrogram/l

Flourid Ytvatten har låga halter, medan halten i grundvatten varierar och kan vara höga. Halten beror på bergrundens sammansättning. Växjö 0,2mg/l Lammhult <0,1mg/l Rottne <0,1mg/l Braås 0,2mg/l Åby 0,2mg/l Berg 1,1mg/l Åryd 0,2mg/l Dricksvatten <1,5mg/l

Hårdhet Om vatten är hårt eller mjukt beror på hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten. Är halten av dessa joner låg kallas vattnet för mjukt vatten. Hårdheten har betydelse bland annat vid dosering av tvättmedel. Om du har mjukt vatten behöver du mindre tvättmedel än om du har hårt vatten. Berg, Åby, Åryd har medelhårt vatten, 5-7dH. Växjö, Lammhult, Rottne, Braås har mjukt vatten, 2,8-4,5dH.

Mikroorganismer Finns överallt på jorden, i marken, luften och vattnet. I ett gram jord från de övre marklagrena finns ofta 100 miljoner mikroorganismer. Vissa är nödvändiga, men det finns även de som gör oss sjuka. Grundvatten har normalt låg eller mycket låg halter, ytvatten har höga halter. Mikroorganismer delas in i bakterier, virus och parasiter. Bakterier är encelliga, och försökar sig genom celldelning. Under optimala förhållanden så delar de sig var tjugonde minut. 1 8 70miljarder

Virus ex. norovirus (vinterkräksjuka) Parasiter ex. cryptosporidium. 2010 i Östersund 27 000 sjuka, 1994 i Milwaukee 400 000 sjuka. Mängden och typen av mikroorganism i vattnet bestämmer hur många reningssteg som krävs för att skapa ett mikrobiologiskt säkert dricksvatten. Avskiljande reningssteg: kemisk fällning, långsamfilter, kolfilter Inaktiverande reningssteg: klor, UV. Klor och UV kallas för desinfektion.

Alkalisering När dricksvatten produceras ska föroreningar och mikroorganismer tas bort, dessutom måste dricksvattnets kvalitet anpassas så att det passar ledningsnätet och konsumenterna. Vattnet måste ha ett tillräckligt högt pH-värde och en alkalinitet som är så hög att vattnets kvalitet förblir stabil. pH är ett mått på vattnets innehåll av vätejoner. Dricksvattnets pH måste vara >7,5 och <9,0. Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att stå emot försurning. Alkalinitet mäts i mg HCO3/l, bör vara >60. Lut (NaOH) Kolsyra och kalk Alkaliskt filter, CaCO3

Ytvattenverk Silgaller som hindrar fiskar och växtdelar följer med in i vattenverket Kemisk fällning Långsamfilter alternativt kolfilter Desinfektion med UV-aggregat och monokloramin (Rottne)

Grundvattenverk Åryd, Åby, Berg

Konstgjort grundvatten, Bergaåsen Invigdes mars 2009. Tidigare var det Sjöudden, men problem med låg temp vintertid och hög temp sommartid, lukt och smak-problem, tillväxtproblem på nätet. 1999 startade, ca 100provborrningar gjordes, mängder med utredningar med bra resultat. Bergaåsen går från Lagans korsning av E4an till sjön Vidösterns södra spets, ca350ha.

Produktionsområdet Hallsjö Norra 9brunnar 3st små skogssjöar som saknar till-och frånlopp. Sjöpåfyllning för att reglera vattennivåerna i sjöarna. Hallsjö Mellersta 8brunnar Hallsjö södra Infiltration via 8st dammar. 18st brunnar Brunnsgalleri vägdagvatten Fångar upp klorider från E4an. Max: 330l/sek 2014: 190l/sek

Lagstiftning Gemensamt i EU, EU-direktiv 98/83/EG Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets regler gäller för alla vattenverk som producerar mer än 10m3 dricksvatten/dygn eller försörjer mer än 50personer. Enskilda brunnar omfattas inte av direktivet. Dricksvattenföreskrifterna innehåller bland annat krav på beredning och distribution egenkontroll parametrar som ska undersökas provtagnings- och analysfrekvens kvalitetskrav i form av gränsvärden I vägledningen ges Livsmedelsverkets tolkning av dricksvattenföreskrifterna. Man får råd och tips kring hur man kan gå tillväga i olika situationer. Dricksvatten är ett livsmedel och omfattas därmed också av de föreskrifter och allmänna råd som gäller för livsmedel.

Var femte år anordnar branschorganisationen Svenskt Vatten en tävling för att utse landets godaste kranvatten. 2010 var Växjö med och tävlade, vi utsågs till Götalands bästa. Juryn beskrev Växjös vatten som: "Ett utmärkt och karaktärsfullt vatten man bara vill dricka mera av. Fantastiskt rent, friskt och vitaliserande."