Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ÅsaMia Alteryd EQverkstan
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Tillgänglighetskonferens Örebro
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
När mentaliserings-förmågan brister
Bedöma kroniskt tillstånd
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Vägledande samspel och ”Compassion” (Paul Gilbert)
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Familjehem och föräldraskap
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Roger i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
Mentaliseringsbaserad terapi
”Ett skratt förlänger livet”
MBT i raketfart Per Wallroth MBT-teamet, Psykiatri Sydväst
SJÄLSSKADA blir SJÄLVSKADA
Är din triangel rättvänd? (Den enklaste förklaringen)
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Borderline och Mentalisering
Media.
Kommunikation.
- Konsten att ge feed-back
God Kharma! Detta är en kort men trevlig läsning. Njut! Det här är vad Dalai Lama har att säga inför Allt tar bara några få sekunder att läsa och.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Mindfulness – en hjälp på vägen
UNGA VUXNA VID SANKT LUKAS I GÖTEBORG
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Psykologiska behandlingsmetoder Terapeutiska behandlingsmetoder
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Har personlighetsdiagnostiken någon klinisk betydelse?
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Vara brottsoffer eller vittne
Dialektisk beteendeterapi
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Hyväksymis- ja omistautumisterapia Acceptance and Commitment Therapy
The Blue Day Book Bradley Trevor Greive (ISBN: )
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Sektionen för Medicinsk Psykologi
En gång per vecka Tolv gånger Ca 20 patienter kallade från väntelistan (är under utredning, nyss börjat i behandling) Alla i teamet deltar vid olika tillfällen.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
” Det krävs ORK men också Mod att vara en bra chef ” Lotta Burenius Äldreombudsman i Stockholms stad SIDAN 1.
GÅ I FÖRSVAR.
Hur vi sätter mål och förankrar till vårat undermedvetna
MORIA: Frihet och utlitarism
Agentskap
Kognitivt perspektiv.
Förmågan att dra korrekta slutsatser. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Försämring har noterats inom följande funktionsområden:
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Anknytning –individuation- separation
Dialektisk Beteendeterapi -DBT
Mental hälsa.
Socialpsykologi.
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Feedback Detta kommer du att utöva i olika former i framtida utbildning och yrkesliv.
Personlighetsstörningar Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog.
Något om psykodynamisk psykoterapi & psykodynamisk fokusformulering Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning VT-12.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Kvinnors och mäns återhämtning från psykisk ohälsa Ulla-Karin Schön
Målsättning för lektionen
Mentaliseringsbaserad terapi
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Samsjuklighet vid drogberoende
Mentaliseringsbaserad terapi
Varför gör du inte det du vill göra? Tror du att det är fel på dig?
Kognitivt perspektiv.
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Presentationens avskrift:

Vad är mentalisering? Joakim Löf Mikael Cleryd

Våra husgudar Anthony Bateman Peter Fonagy 2017-04-08 Mikael Cleryd

Definitioner ”Holding mind in mind”. Att ha sina egna och andras tankar och känslor i sinnet. Att försöka förstå sig själv utifrån och andra människor inifrån. Joakim Löf Mikael Cleryd

Borderline personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning

Prevalens 1 – 2 % av befolkningen 10 % av patienterna i psykiatrisk öppenvård 15- 20 % av patienterna i psykiatrisk slutenvård 70 % kvinnor (?)

Personlighetsstörning, allmänna diagnoskriterier i DSM-IV Varaktigt mönster vad gäller - sätt att tänka - känslolivet - relationer - impulskontroll Oflexibelt Kliniskt signifikant lidande Kan spåras till tidiga vuxenår (åtminstone) 6

Borderline personlighetsstörning 1. Undvika verkliga eller fantiserade separationer 2. Intensiva, instabila relationer 3. Identitetsstörning 4. Impulsivitet 5. Upprepat suicidalt beteende 6. Känslomässig instabilitet 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Inadekvat intensiv vrede 9. Paranoida och/eller dissociativa symptom (stressutlösta) 7

Borderline personlighetsstörning En daglig känsla av övergivenhet, att vara förrådd, hjälplös, missförstådd, illa behandlad, plågad, att ha ett tomt inre, att vara ”hemsk”. Kaotiska eller jobbiga relationer 8

Diagnoskriterium 2: Stormiga relationer Mycket lyhörd för andra men kan ha svårt att läsa av eller bestämmer sig för snabbt Rädsla att förlora relationen ökar trycket och minskar mentaliseringsförmågan

Diagnoskriterium 3: Identitetsstörning Svårighet att mentalisera om sig själv (i nuet, historien och framtiden) kan ge vag självbild Gränsen till andra personer kan ”suddas ut” Känslotrycket kan ge overklighetsupplevelser och känslan av att ”detta händer någon annan”

Diagnoskriterium 6: Affektiv instabilitet För att kunna reglera känslor behöver man kunna identifiera dem och reflektera kring dem. Svårt när man tappar mentaliseringsförmågan Utan mentaliseringsförmåga blir känslor något som bara drabbar en, som inte går att förstå, inte kommunicera och inte stå ut med.