De politiska ideologierna Edmund Burke Karl Marx Adam Smith

Ideo = idé Logi = Lära, vetenskap Ideologi vad är det? Ideo = idé Logi = Lära, vetenskap

Dagens samhälle – Politik – Framtidens samhälle (Analys). (Strategi) Dagens samhälle – Politik – Framtidens samhälle (Analys) (Strategi) (Utopi)

De tre stora!

Liberalismen Uppstod som en reaktion mot Kungen och adelns makt Liber – Fri Frihandel Individens frihet, så länge den inte skadar någon annan

Liberalismen Liberalismen anses vara arbetarklassens ideologi historiskt tills socialismen. Men liberalismen undviker helst att prata om klasser utan ser hellre alla som enskilda individer. Det är inga skillnader mellan kön, ras, klass eller nation.

Liberalismens syn på Marknaden Den osynliga handens politik Marknaden styrs av krafter som utbud och efterfrågan. Marknaden gör ofta fel – men är bra på att rätta till dem själv

Varför marknadsekonomi? En mänsklig rättighet att få binda vilka kontrakt/starta verksamheter med vem man vill så länge det inte inkräktar på en annan persons grundläggande fri- och rättigheter. -Det spelar alltså ingen roll om denna verksamhet är lönsam, nyttig eller bra! Marknadsekonomi är det bästa av alla andra alternativ.

Liberalismens utvecklingssyn Linjär utvecklingssyn, samhället går hela tiden framåt. Denna utveckling måste vara naturlig och kan ej tvingas på människan.

Liberalismens syn på staten Staten är ett nödvändigt ont vars främsta syfte är att skydda individerna.

Liberalismens människosyn Människan är rationell Hittar sina mål genom att pröva och värdera olika vägar för att nå detta. Exempel en utlandssemester Som rationell människa lär vi oss av andra som redan har lyckats = Diffussion

Socialliberalism Betonar individens fri- och rättigheter men anser att staten bör ha en större roll för att kunna säkerställa alla individers chanser att kunna lyckas i samhället. Staten ska garantera människorna grundläggande tryggheter som bl.a. sjukvård och utbildning. Staten ska även i viss mån kliva in och justera marknaden där den inte fungerar.

Nyliberalism Nattväktarstat Staten ska bara ha hand om de absolut nödvändigaste så individen kan sova gott om natten Staten ansvarar för polis, domstolsväsende och försvar

Nyliberalism Välfärdsstaten bör privatiseras och betalas av de som utnyttjar den. Områden som skulle privatiseras: skolor, forskning, sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst Detta skulle då betalas genom olika former av försäkringar

Konservatismen Konservatismen är ej emot förändringar av samhället så länge dessa sker långsamt och försiktigt. Förändringarna bör helst stödja existensen av det rådande samhället snarare än försöka skapa ett nytt.

Konservatismen och kvinnorna Modern konservatism accepterar idag tanken på jämställdhet mellan män och kvinnor men… Det viktigaste är att familjen sätts i centrum Kvinnans koppling till hemmet och barnen är av naturen given och bör därför komma före alla jämställdhetsambitioner.

Konservatismen och människan Kommuniteten (gruppen) är en av konservatismens grunder. Kommuniteten är något som står över den enskilda individen. Detta kan vara familjen, släkten, församlingen, hembygden, nationen.

Konservatismen och marknaden Frihandel utifrån nationens förutsättningar Vissa delar av marknaden kan behöva skyddas. Naturresurser kan staten gärna kontrollera så att ett planerat utnyttjande av resurserna gynnar vår gemensamma välfärd.

Konservatismen och staten Staten har vuxit sig fram under flera generationer och är därför av högt värde. Kungahuset är liksom staten grundat på mångårig tradition och kan därför inte avskaffas hur som helst. Konservatismen har liksom Liberalismen inte någon utopi utan jobbar hellre för att förbättra det samhälle vi har idag snarare än att utveckla något nytt.

Socialismen Socialis – ”sällskaplig” Strävan mot det klasslösa samhället Flytta makten från adeln och kungen ner till folket

Socialismen och kvinnorna Kvinnans frigörelse från förtryck kan endast ske genom arbetarklassens frigörelse Att bara frigöra kvinnorna blir omöjligt Jämställdhetsfrågan har kommit att bli en viktig del av Socialismen.

Utveckling av samhället Socialismens utvecklingssyn är progressiv. Utvecklingen ska påskyndas. Revolutionärer (radikala) och revisionister vill förändra på olika sätt. Revolution – kommunister eller reformer - socialdemokrater Konservativa ställer sig skeptiska till detta. Varför förändra? Liberalister gillar tanken om utveckling men gillar inte idén om att den ska påskyndas. Detta ska ske naturligt.

Socialism Utgår från ett klasstänkande Makten ligger hos överklassen som styr samhället Socialismen utgår från arbetarnas, proletärernas, frigörelse Arbetaren måste bli medveten om de orättvisor som föregår (klassamhället) för att kunna bli en del av arbetarklassen.

Socialismen och marknaden Marknadsekonomi leder bara till att arbetarna förtrycks av de som äger företagen och fabrikerna Planekonomi Staten styr vad som ska produceras och i vilken kvantitet Inga möjligheter till val av produkt för konsumenten

Socialismen och staten Staten är en påtvingad institution som ser till att hålla arbetarklassen i schakt. När arbetarklassen tar över blir staten ett instrument för deras syften När sedan klasserna försvinner kommer staten självdö. Den behövs helt enkelt inte längre.

Socialismen och utopin Det finns ett slutmål – det klasslösa samhället Detta utnyttjas av diktatorer - motivering av förtrycket, ”means to an end” Sovjetunionen ses som exempel på denna fara

Socialdemokratin Socialliberaler är liberaler som godkänner viss statlig inblandning i välfärden Socialdemokrater är socialister som godkänner det moderna demokratiska statsskicket De vill alltså inte ha någon revolution, men vill ändå att staten ska utjämna skillnader mellan människor Liberalism vs. Socialism = Frihet vs. Jämlikhet.

Vag säger ideologierna… Om kungahuset? Om privatisering av sjukvård och skola? Om jämställdhetsfrågan för kvinnor? Om prostitution? Om att ha skolavslutningar i kyrkan? Om skatterna?