Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik F1 – Samhällsbuller Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Lärare (Infrastruktursystem)‏ Föreläsningar Kristian Stålne, Tekn Lic, Byggnadsmekanik (4:e våningen, V-huset)‏ –Kursansvarig – – Övningar Kristian Stålne Administration Christina Glans (5:e vån, V-huset)‏ – –

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Litteratur Kursboken: Grundläggande Akustik –(E. Nilsson m.fl, avd för Teknisk Akustik)‏ –Köpes på KFS Föreläsningsanteckningar samt utdelat material läggs ut på hemsidan (Infrastruktur-luvit)‏ Formelsamling

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Schema: Akustisk Planering VTA070 (4,5 hp)‏ Ljudisolering 2 DC:304, DC:310DC:SHö 3 mar10 Ljudabsorption DC:304, DC:310DC:SHö 24 feb9 Ljudisolering, allmänt V:N2, V:O1V:A 17 feb8 Spridning av ljud V:N2, V:O1V:A 10 feb7 Beskrivning av ljud V:N2, V:O1V:A 3 feb6 Samhällsbuller V:N2, V:O1V:A 27 jan5 Introduktion-DC:SHö 20 jan4 Kursavsnitt Övningar kl Föreläsningar kl 13-15DagVecka

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Schema: Infra- struktur VVB090 (3 hp)‏ Trafikbuller 2 Datasal kl V:C kl mar10 Trafikbuller 1 V:O1 kl V:B kl mar9 Ljudisolering, allmänt DC:304 V:A 17 feb8 Spridning av ljud V:N1 V:A 10 feb7 Beskrivning av ljud V:P2 V:A 3 feb6 SamhällsbullerV:N1V:A 27 jan Kursavsnitt Övningar kl Föreläsningar kl 13-15DagVecka

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Kursmål Syftet med kursen är att ge studenterna grundkunskap om ljud och dess effekt på människan. Anm. Betoning på oönskade ljud – buller.

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Kursinnehåll 1.Buller och dess effekt på människan, problemställningar, riktvärden och rekommendationer 2.Hur vi beskriver ljud 3.Ljudutbredning 4.Ljudisolering Absorption och mera ljudisolering alt. Trafikbuller

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Akustik Lindsays akustiska hjul från ”Ljud och Vibrationer”

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Samhällsbuller – problemställning –När är buller ett problem? –Varför är buller ett problem? –Riktvärden Hur kan vi åtgärda bullersituationer? Hur ska vi utforma en bostad/ett samhälle med hänsyn till buller? Andra perspektiv. Samhällsbuller

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom. Av dessa är 1,6 miljoner (80%) störda av vägtrafikbuller (VV 2003). Minst 25% av EU:s befolkning påverkas i sådan omfattning att det påverkar hälsa och livskvalitet *55 dBA ekvivalentnivå (dygnsmedel) vid bostad

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Följder av buller – 'objektiva' Hörselnedsättning Tinnitus Försvårad kommunikation

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Hörselnedsättning Temporär eller permanent Hårcellerna skadas och kan ej läkas eller lagas Hårcellerna försvinner med åldern Friska hårceller Skadade hårceller

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Konsekvens av hörselnedsättning Svaga ljud ohörbara Diskanljud drabbas mest Förvrängning av ljud (disharmoni mellan öronen)‏ Svårt att uppfatta tal Sociala konsekvenser

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Tinnitus – tre grader Svaga sus Ringningar som påverkar det dagliga livet Starka ljud som påverkar allmäntillståndet, tex med koncentrations- och sömn-svårigheter Ca 1,5 miljoner har tinnitus i Sverige, så allvarligt att det påverkar livet avsevärt 3 av 4 rock- och jazzmusiker Källa:

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Skadliga miljöer Arbetsplatser –Tung industri –Skolor och daghem –Dansrestauranger Musikklubbar och –konserter Mp3-spelare (lätt att skapa höga ljud i små volymer)‏ Tonårsrum osv

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Följder av buller – 'subjektiva' Prestationsförmåga –Koncentrationsstörningar –Försämrad inlärning –Stress Livskvalitet –Nedstämdhet –Förhöjt blodtryck –Sömnsvårigheter –Trötthet

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Utvecklingspsykologiska effekter Barn i Storbritannien som var utsatta för flygplansbuller lärde sig läsa i genomsnitt två månader senare än andra barn per fem decibel som ljudnivån ökade. I Nederländerna var motsvarande skillnad närmare en månad. I Tyskland (München) jämfördes två förskolor som låg nära en flygplats före resp. efter att flygplatsen flyttades. Bullret gav en försening i 'milstolpar' på ca 2 mån.

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Effekter vid exponering (riktvärden från WHO) 30 dBGod sömn 35 dBTal 100% förståeligt (1m avstånd) 45 dBTal ganska förståeligt 50 dB10-25% ganska & mycket störda 55 dB10-25% mycket störda 65 dBOhälsosam röstansträngning vid tal 65 dBBarns inlärning försämrad 65 dBRisk för bullerorsakat högt blodtryck/hjärt-kärlsjukdom

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Åtgärd – EU EU: Städer > ska bullerkartläggas. Reducera trafikbuller vid källan (teknisk utveckling)‏ Ta hänsyn till buller vid stadsplanering och konstruktion. Källa:

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Riktvärden och rekomendationer Arbetsmiljöbuller Buller inomhus Buller utomhus (trafik och industri)‏ Buller och ljudisolering i bostäder

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Infrastrukturpropositionen (-97) ”Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation...” 30 dBAEkvivalentnivå inomhus 45 dBAMaximalnivå inomhus nattetid 55 dBAEkvivalentnivå utomhus (Tågtrafik: 60 dBA) 70 dBAMaximalnivå vid uteplats (max 5 ggr/natt) Boverket: ”Prioritera inomhusvärden, sedan ekv.nivå utomhus”

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Buller inomhus – allmäna råd Maximalt ljud: L Amax = 45 dB Ekvivalent ljud: L Aeq = 30 dB Ljud med hörbara tonkomponenter: L Aeq = 25 dB Ljud från musikanläggningar: L Aeq = 25 dB Värden för låga tersband ( Hz)‏

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Boverkets ljudklassning (frivillig)‏ A – högsta kravet B – ofta i nybyggnad idag C – minimikrav vid nybyggnad, ca 20% upplever störningar D – endast gamla byggnader som restaurerats Tumregel 1: Det skiljer ca 4 dB mellan två klasser. Tumregel 2: Gamla hus <1970 har en ljudisolering på ca 25 dB.

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas. Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet. Boverkets ljudisoleringsklasser

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Arbetsmiljöbuller L Aeq = 85 dB under en arbetsdag (8 timmar)‏ L Amax = 115 dB (10 sek) L Cpeak = 135 dB

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Åtgärder vid bullersituation, samt planering av nybyggnation Alstring av ljud vid källan Spridning Ljudisolering (fasad) Planering och utformning

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Ljudalstring – trafik Vägtrafik –Motorljud –Kontakt däck/vägbana (högre hastigheter) Tågtrafik –Nya tågtyper, nya typer av bromsar Flygtrafik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Spridning av ljud Avstånd Hinder –Bullervallar och bullerskärmar Medium (vind, temp)‏ Reflexer –Mjuka ytor, tex gräs

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Ljudisolering Fasadisolering –Vid nybyggnation – täta fasader Fönster –Täta, utan springor, stängda Ventilation –Ljudfällor/-dämpning

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Anpassning av byggnader till lokalisering Är platsen bullerutsatt? Välj bra orientering på huset: –Viktigt med möjlighet till ”tyst sida” –Långa byggnader är att föredra framför punkthus –Sovrum placeras på den ”tysta sidan”

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Bra planeringslösningar Daghem ovan/vid bostäder, kontor, etc Restaurang med musik i bostadshus Bostad under gemensamhetslokal

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Avsteg från rekomendationerna Infrapropen inte rättsligt bindande normer – vägledande Hög fasadisolering – ljudklass –(riktvärden inomhus ok) Tyst sida (sovrum, balkonger, uteplatser) Tyst omgivande miljö Bebyggelsen minskar buller för bakomliggande. Centralt läge Ekonomiskt rimligt

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Andra perspektiv Olika ljudnivåer (objektivt) ger en viss upplevelse av ljudet (subjektivt)‏ Olika personer reagerar olika på samma ljudnivå Ibland accepterar man högre ljud - Psykoakustik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Socialstyrelsens råd vid konserter L Aeq = 100 dB under en spelning L Amax = 115 dB Om barn under 13 år finns med: L Aeq = 97 dB under en spelning L Amax = 110 dB

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Akustikprojektet i Göteborg Minska ljudnivån på Rockklubbar så att riktvärden (socialstyrelsens) klaras av. Höja ljudkvaliteten och ha jämn ljudnivå i lokalen (gick från 14 dB till 3 dB)‏ –Placering av högtalare och akustikplattor –Skärma av trummorna –Utbilda ljudtekniker –Flytta ut baren (arbetsmiljö) från lokalen –SoS: Ljudnivå måste loggas! Göra attitydundersökning

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik - Stefan Malmqvist, SvD

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik ”Skärpta lagar mot buller på klubbar och konserter kan leda till ett popkulturellt massmord. Poängen med popmusik är nämligen inte att man ska lyssna på den. Man ska känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. - Fredrik Strage, DN

Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik Dagens övning Kapitel 1, fyra övningsuppgifter + Extra diskussionsuppgift: I många förskolor har man senaste tiden uppmärksammat ett stort problem med höga bullernivåer. Strukturera upp problemet, diskutera varför detta är ett problem, vad ’höga bullernivåer’ innebär och vilka åtgärder man skulle kunna sätta in.