Parallella stödgrupper för barn och föräldrar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Men det här är väl ingenting nytt?
Pedagogisk verksamhetsidé
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
GRÄNSLANDET Syfte Vidareutveckla samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt att samordna program/metoder gällande.
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Familjehem och föräldraskap
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Kyrkskolans fritidshem
Mål och betygskriterier
SET Social Emotionell Träning
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Från Helena Gustavsson i Göteborg
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
17 december Dolda kunskaper 17 december
Läroplansträff Välkomna.
Kärnvärden.
Katrin Bartfai Jansson och Johanna Joneklav
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Socialpedagog och Förskollärare står stadigt på samma grund -
MER ” EGENTID ” – S Å ST Ä RKER VI BARNENS M Ö JLIGHET TILL SJ Ä LVBEST Ä MMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk f ö rening – Bambi Korttidshem,
Samverkansinsats Trampolinen
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
 Vilka är förutsättningarna i samhället för en välfungerande familjehemsvård - med tanke på att rekryteringsbehoven verkar vara stora?  Familjehemsvård.
Effektivisera med ökad kvalitet
Nordstjernen Film og TV De tysta barnens röst Dialog- och informationsfilmer om och med barn till föräldrar med en psykisk sjukdom.
Tema: SJÄLVKÄNSLA Välkommen och presentation ca min
BFL i Lilla Edet - 2 år 27 oktober 2014.
Resultatenheten för socialt arbete
Föreläsning Sandvika
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
April 2009.
Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige.
För församlingar i Missionskyrkan Strategigruppen för 2009 TILLVÄXTFAKTORER VI VILL VÄXA.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Tullie Sewerin 2010 Kan psykisk ohälsa förebyggas? Erfarenheter från ett Nationellt projekt Visby 26 april 2010.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Alexandra Andersson Falkenbergs kommun Maria Bäcklund Varbergs Kommun.
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Barn som närstående.
UFPO 20 oktober 2014 christina.
Exempel från verkligheten
Individ- och familjeomsorgen
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Parallella stödgrupper för barn och föräldrar 2013-01-17 Parallella stödgrupper för barn och föräldrar Ett projekt som stöds av Göteborgs Barnhus i samarbete med Bräcke Diakoni, Änggårdens hospice och Palliativt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PARALLELLA STÖDGRUPPER 2013-01-17 PARALLELLA STÖDGRUPPER Större samtidighet i bearbetningsprocessen Stärka föräldrarollen Möte med andra barn och vuxna Förbättra känslan av sammanhang Gemensam kommunikation

2013-01-17 SYFTE Ge stöd till efterlevande familjer, där någon av de efterlevande är 8 – 30 år Få kunskap om målgruppens villkor Forma modellen med parallella stödgrupper Sprida kunskap om modellen Opinionsbildning – verka för att stödgrupperna permanentas

2013-01-17 STÖDGRUPPEN Hjälpa deltagarna att förstå och återfå kontrollen över tankar och känslor Normalisera kris och krisprocessen Skapa ett utrymme där deltagarna kan gestalta sina tankar och känslor Träffa andra i liknande situation

REAKTIONER I FAMILJEN Förändrat klimat 2013-01-17 REAKTIONER I FAMILJEN Förändrat klimat Mer/mindre beskyddande föräldrar Barnen tar föräldrarollen Tabubelagda ämnen Tystnad Övrigt

VAD KAN HJÄLPA? Träffa andra i liknande situation 2013-01-17 VAD KAN HJÄLPA? Träffa andra i liknande situation Få tala om det som har hänt Struktur Trygg miljö Ceremoni

PARALLELLA GRUPPER Återkommande ritualer Följer samma teman 2013-01-17 PARALLELLA GRUPPER Återkommande ritualer Följer samma teman Gemensam avslutande ceremoni

VAD GER STÖDGRUPPERNA? Bekräftelse och igenkänning 2013-01-17 VAD GER STÖDGRUPPERNA? Bekräftelse och igenkänning Normalisering av reaktioner, tankar och känslor Hopp Självkänsla Stöd i att hantera sorgen

KASAM – känsla av sammanhang 2013-01-17 KASAM – känsla av sammanhang Begriplighet – samtal i gruppen, foga samman sin berättelse, insikten i hur krisen påverkar livssituationen Hanterbarhet – gruppen som verktyg, egna berättandet, krisen är föränderlig, erfarenhetsutbyte, hanteringsstrategier Meningsfullhet – att dela med andra, existentiella samtal, meningsskapande

GRUPPINDELNING Små barn 8 – 12 år, 1-2 grupper, 3-4 ledare 2013-01-17 GRUPPINDELNING Små barn 8 – 12 år, 1-2 grupper, 3-4 ledare Tonåringar 13 – 17 år, 2 ledare Unga vuxna 18 – 30 år, 2 ledare Vuxna, 1-2 grupper, 2 ledare ”Flexibel” gruppindelning utifrån barnens ålder, mognad, kön samt syskon

STÖDGRUPPSLEDARE Erfarenhet och kompetens av: 2013-01-17 STÖDGRUPPSLEDARE Erfarenhet och kompetens av: Möta barn/vuxna i kris och sorg Leda grupper Målgruppen

2013-01-17 Anna Dagerud socionom/kurator ASIH-teamet i väster och Nina Holgersson, sjukhuspastor tillhör projektgruppen samt är två av ledarna i stödgrupperna för barn/unga vuxna som mist en förälder