Demokrati och Demokratiska politiska system Föreläsning 4 Demokrati och Demokratiska politiska system

Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004). Kap. 2-4 Birgerson, S.M After the breakup of a multi-ethnic empire Praeger (Westport, CT, 2002) Kap. 4-7 Zakaria, Fareed ’The rise of illiberal democracy’ Foreign Affairs (Nov. 1997) http://www.fareedzakaria.com/articles/other/democracy.html Artikeln ska användas som utgångspunkt för PM-uppgiften ’Demokratibegreppet’

1. Demokrati Demokrati Ideal Real Form Innehåll Direkt Representativ

1.1 Definition av demokrati Maximalistisk vs. Minimalistisk definition Demokrati som ideal Språklig betydelse: ’folkstyre’ (demos = folk, kratos = att styra) Demokrati i praktiken Antikens Grekland Dagens moderna samhällen

Joseph Schumpeters minimalistiska demokratidefinition: Demokrati är inte ett system som ska förverkliga det allmänna bästa; det allmänna bästa existerar inte. Demokrati kan inte vara ett mål. Demokrati är en metod som rör processer och institutioner; Demokrati är en kamp mellan eliter; Samuel Huntington: ”fuzzy norms do not yield useful analysis”. Fokuserar på val som demokratins kärna. Robert Dahl: Demokrati (ideal) vs. Polyarki (real)

1.2 Samtida demokrati Representativ: valda politiker företräder folket Direkt: Folkomröstning Folkmötet

1.3 Demokratins grundläggande principer Folksuveränitetens princip Rättighetsprinciper den politiska jämlikhetens princip den politiska frihetens princip

1.4 Varför demokrati? Etiska argument kopplade till grundläggande principer Konsekvensargument – demokratins faktiska konsekvenser

”Many forms of government have been tried and will be tried in this world of sin and woe. No one pretends that democracy is perfec or all wise. Indeed, it has been said that democracy is the worst form of government, except all those other forms that have been tried from time to time” (Winston Churchill)

1.5 Transformationer till och av politisk demokrati Den första transformationen: den grekiska demokratin (ca 500 år f. Kr). Den andra transformationen: den representativa demokratin (slutet av 1700-talet ) Den första demokratiseringsvågen: ca 1840- 1920 Den andra demokratiseringsvågen: ca 1945- 1965 Den tredje demokratiseringsvågen: ca 1975  Den tredje transformationen: utvecklingen av övernationella system (pågående).

1.6 Demokratins förutsättningar Faktorer som har använts för att förklara de skiftande demokratimönstren: Socioekonomisk utveckling Industrialisering Ekonomisk tillväxt urbanisering Det civila samhället Klyftor i befolkningen Institutionella förutsättningar Internationella faktorer Diffusion Stödjande insatser Sanktioner Intervention

2. Demokratisering ≠ Demokrati Demokratisering – en process Demokrati – ett tillstånd (dock ej statiskt)

2.1 Transitionsprocessen Icke-demokrati  transitionsfasen: uppbrott och införande av demokrati  konsolidering av demokratin

2.2 Huntingtons demokratiseringsvågor Första vågen: 1828-1926 Första motvågen: 1922-42 Andra vågen: 1943-62 Andra motvågen: 1958- 75 Tredje vågen: 1974-91

Att diskutera: Demokratins framtid - utrymme för alternativa demokratier? Det koloniala arvet och demokrati – vad blir resultatet? Är Islam och demokrati möjliga att förena?

Frågor att fundera på kring demokrati: Vilka krav är rimliga att ställa för att land ska kunna räknas som en fungerande demokrati? Vilken är skillnaden mellan en konsoliderad demokrati, en ny demokrati och en semidemokrati?