Utgångspunkter syfte Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar med läroplanens formulering om vetenskaplig grund. Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska tänkande som utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till. Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk förståelse för. Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för lärare att samtala med elever om. Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken. Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande (tankekvaliteter). Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.

Skollag Några centrala aspekter: Utveckla kunskaper och värden Demokratiska värderingar Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Ur läroplanens allmänna del demokratisk grund och demokratiska arbetsformer alla elevers utveckling och lärande öppen för skilda uppfattningar personligt ställningstagande likvärdig utbildning tydlighet i fråga om mål, innehåll och arbetsformer övergripande perspektiv; historiskt perspektiv, miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv

CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLAS Innehåll anges och kunskapskrav anger med vilka kvaliteter elever ska behärska innehållet. Innehållet har olika karaktär Värdeorienterat Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter Handlingsorienterat Miljö, demokrati, medborgarkompetens Kunskapsorienterat Beskrivande Stoff – beskrivning – fakta - benämningar Förklarande - process Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar - sammanhang - orsaker och konsekvenser Strukturer - fenomen - företeelser Begrepp - använda begrepp

Professionell didaktisk kompetens? En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse

A. Undervisningens innehåll Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.

B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

C. Psykosociala aspekter på lärararbetet Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Konfliktanalys, konflikthantering Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

D. Läroplansteori, betyg och bedömning Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). Olika teoriers implikationer för undervisning.

Geografi som vetenskaplig kontext: Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa. Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser, miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delområde Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.

Historia som vetenskaplig kontext Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och samhällen lämnat efter sig. Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur, makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism, epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ – teoretisk, historiesyn

Religion som vetenskaplig kontext Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik Centrala modeller: Analysmodell av religion som symbolvärld: Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella uttryck Etiska uttryck Mystiska uttryck Social uttryck Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion: psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj Religion som vetenskaplig kontext Objekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de existentiella grundfrågorna.

Samhällskunskap som vetenskaplig kontext Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter. Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Beskriva hur natur och miljö påverkar var och hur människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner. Ange orsaker till att människor flyttar – konsekvenser. Hur handlingar påverkar miljön – förslag - hållbar utveckling. Undersöka hemortens historia - levnadsvillkor under olika perioder - jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser. Ge exempel på människors levnadsvillkor. Använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. Återge delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt ur berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Ge eleven exempel på Kristendomens roll. Enkla undersökningar av omvärlden, med hjälp av karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap) Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer; sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka beslut . Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap 3. BEGREPPSLIG ANALYS Hur ska vi analysera bråket på skolgården? Makt Värdesaker/resurser Kunskaper/okunskaper /rykten. missuppfattningar   4. FÖRKLARING/REDOGÖRELSE Vad har vi fåt syn på angående bråket på skolgården med hjälp av dessa begrepp. 5 RESULTAT Slutsatser, prognos, åtgärder, effekter mm. Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap Ett ej naturgivet tänkande – måste utvecklas. Analyser är inte alltid analyser. återgivande av andras analyser beskrivning av ett fenomen mekanisk analys slutsatser som inte är underbyggda allmänt tyckande och värderande En enkel begreppslig struktur kan hjälpa elever att lyfta blicken. 1.BESKRIVNING/PROBLEM Beskriv det som ska analyseras – Bråket på skolgården. 2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNING Varför började bråket på skolgården?

Förelägga eller återskapa kunskap Alienation Förfrämligande Bil Elev Förfrämligande

SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

Social - rättsstruktur g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Samhälle Besluta, bestämma Utreda, ta reda på Utföra, verkställa Sköta om förvalta Ordning och reda, rättvisa Individer Försörjning Ekonomisk struktur Resurser – produktion - konsumtion Försvar Skydd: inre och yttre fiender

Förmåga till perspektivbyte i tid och rum Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B A K T I V 1600-tal, häxor

PRODUKTIONSFAKTORER – - Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki Produktionsfaktorer Arbetskraft Realkapital Naturtillgångar Hantverkare Redskap Skog Timmer Snickare Sågar Virke Möbelsnickare Fogsvans Bosse Blå såg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?