DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kursbeskrivning Diabetes - Steg
Advertisements

Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Prevalens av cardiometabola riskfaktorer
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Annika Ljungwald Kerstin Granlund
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Migrän MIGRÄN.
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Utvecklingscentrum för Klinisk Överviktsbehandling.
En sjukdom i hela kroppen
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Adherence Vad är det?.
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
SBAR för strukturerad kommunikation
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Vad innebär hälsa för dig?
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Psykosomatiska syndrom
Affektiva Mottagningen
Ämnesomsättningssjukdomar
Hälsa.
Normal blödning 3-7dagar var dag (20-80 ml) Menorragi- rikligare eller långvarigare än normalt (blöder igenom dubbla skydd). Anemi. Metrorragi-blödning.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Utbildning Diabetes Maria Thunander, Stephan Quittenbaum, Olof Cronberg. Karin Johansson.
Diabetes mellitus typ 1 – avsaknad av insulinproduktion Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Anna Polyakova, Michael.
Diabetes.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
NOVONORM Novonorm - repaglinid ATC-kod: A10BX02 Godkänd:
ALS eller MS? Vad? Skillnad? Likhet?.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Repetition av näringslära
Ingemar SwenneSociala omsorgsprogrammet Diabetes En sjukdom som påverkar alla aspekter av livet.
Hur gör vi för att barnen och deras föräldrar ska orka med sin diabetes och må bra ? Vad är nyckeln ?! Göran Lundström Barnkliniken.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Resultat från undersökning i samband med ögonbottenfotografering 2012 (POTKU-projektet) sammanställt av Bo Isomaa.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
Injektionsteknik och blodsockermätning. Injektionsområden Alternativa injektionsområden mage, skinka Insulin ska injiceras i fettlagret som finns underhuden.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan:
Delegeringsutbildning Insulin behandlad diabetiker Version 1 Del 3
Äta för att behålla en god hälsa
Den här PowerPointen består av tre delar:
Praktisk stressföreläsning
Energi och Näringsämnen
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Undervisningsmaterial inför omdelegering Insulin Oktober 2017
Energi och Näringsämnen
Diabetes mellitus
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 23 mars 2018
Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Diabetes.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Mikroundervisning akuten Kungälv
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Presentationens avskrift:

DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN

DIABETES TYP-1 Startar oftast i ungdomen kräver insulin TYP-2 i högre ålder, behandling med kost, motion och tabletter åtminstone i början

ORSAK ÖVERVIKT ÄRFTLIGHET INFEKTIONER SVÅR STRESS

SYMTOM PÅ DIABETES BÖRJAR SMYGANDE LÅNGSAMT INSJUKNANDE ÖKAD TÖRST ÖKADE URINMÄNGDER TRÖTTHET, KRAFTLÖSHET AVMAGRING KLÅDA I UNDERLIVET GLUKOSURI FÖRHÖJT BLODSOCKER >6MMOL/L

BEHANDLING KOST OCH MOTION TABLETTBEHANDLING INSULIN

ORSAK TILL LÅGT BLODSOCKER ÄTER FÖR DÅLIGT OCH OREGELBUNDET HOPPAT ÖVER NÅGON MÅLTID RÖRT SIG MER ÄN VANLIGT FÖR HÖG DOS INSULIN

SYMTOM PÅ LÅGT BLODSOCKER INSULINKÄNNING SVETTNING HJÄRTKLAPPNING HUNGERKÄNSLA TRÖTTHET KONCENTRATIONSSTÖRNING OMTÖCKNING /MEDVETSLÖSHET

MAGINFLUENSA EJ INSULIN SOM VANLIGT EVENTUELLT MINSKA KONTROLLERA BLODSOCKRET FLERA GÅNGER/DAG VID DIARRE OCH KRÄKNINGAR RING FÖR RÅD HOS DISTRIKTSKÖTERSKAN

HUR VET MAN SYMTOMEN FÖR INSULINKÄNNINGAR? TA ETT BLODSOCKER <4 MMOL/L

INSULINKÄNNINGAR INSULINKÄNNINGAR DRABBAR DE FLESTA DIABETIKER SOM BEHANDLAS MED INSULIN OCH TABLETTER. INSULINKÄNNINGAR UTVECKLAS SNABBT TILL KOMA/”MEDVETSLÖSHET”

ÅTGÄRD LÅGT BLODSOCKER GE NÅGOT ATT ÄTA, DRUVSOCKER EL. VANLIGT SOCKER GE MAT NÄR MEDVETANDET HAR ÖKAT MÅLTIDERNA SES ÖVER. 3GGR/DAG +MELLANMÅL INSULINDOS MÅSTE KANSKE JUSTERAS TA MED NÅT NÄR MAN ÅKER BORT EX. DRUVSOCKER ELLER VANLIGT SOCKER

HÖGT BLODSOCKER FEL KOST LITE MOTION FÖR STORA PORTIONER INFEKTIONER

SYMTOM HÖGT BLODSOCKER KRAFTIG TÖRST OCH TORRHET I MUNNEN ILLAMÅENDE OCH KRÄKNINGAR MAGSMÄRTOR ÖKADE URINMÄNGDER DJUP OCH FLÅSANDE ANDNING SÖMNIGHET ACETONLUKT, LIKNAR SKÄMD FRUKT I UTANDNINGSLUFTEN KRAFTIGT FÖRSÄMRAT ALLMÄNTILLSTÅND OCH FEBER ANSIKTSRODNAD OCH TORR HUD

ÅTGÄRD HÖGT BLODSOCKER INSULIN KOST MOTION

INFEKTIONER INSULINBEHOVET ÖKAR VID SJUKDOM OCH DOSER SKA INTE MINSKAS TA INSULIN SOM VANLIGT KONTROLLERA BLODSOCKRET OFTARE/FLERA GÅNGER/DAG RING FÖR RÅD HOS DISTRIKTSKÖTERSKAN EX: URINVÄGSINFEKTIONER, SÅRINFEKTIONER, LUNGINFLAMMATIONER

MOTION DET RÄCKER MED KORTA PROMENADER UNDVIK FÖR MYCKET STILLASITTANDE ENKARE STÄDNING TRAPPAN GYMNASTIKPROGRAM HEMMA

KOM IHÅG SPETSAR BYTS EFTER VARJE GÅNG VAR STICKER MAN? PENNSET INSULINETS FÖRVARING VAR KASTAS PENNOR OCH SPETSAR?

KOM IHÅG (FORTS) HUR MÅR VÅRDTAGAREN IDAG? OM VT MÅR BRA/SOM VANLIGT GE INSULIN FRUKOST! KOLLA BLODSOCKER 1GGR/VECKA VID FÖRSÄMRING KONTAKTA DSK ELLER DIAB.SSK

BLODSOCKER SERIE FASTEVÄRDE (INNAN MAT) FÖRE LUNCH 2 TIMMAR EFTER LUNCH FÖRE MIDDAG 2 TIMMAR EFTER MIDDAG INNAN SÄNGGÅENDE

NORMALT BLODSOCKER VÄRDE: FASTEVÄRDE= 7,0 2 TIMMAR EFTER MAT: 10,0