Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan."— Presentationens avskrift:

1 Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

2 Orsaker till högt P-glukosvärde (hyperglykemi)
För låg dos insulin/tabletter, För mycket mat/mellanmål, Mindre motion än vanligt, Infektion, Feber, Stress, Nikotin, Övervikt. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

3 Symtom på högt P-glukosvärde (hyperglykemi)
Vanliga kännetecken: ökad törst, ökade urinmängder, trötthet, dimsyn, aptitförlust, illamående, muntorrhet, djupandning, svampinfektioner. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

4 Åtgärder vid högt P-glukosvärde (hyperglykemi)
Höga värden? Från mmol (inviduellt). Kontrollera tidigare värden. Är allmäntillståndet påverkat? Ta kontakt med sjuksköterska. Opåverkat allmäntillstånd, ge extra vatten, motion, minska på kommande portion. Ta täta blodsocker. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

5 Orsaker till lågt P-glukosvärde (hypoglykemi)
avstått måltid, mellanmål, för lång tid mellan måltiderna, ätit för lite, utebliven eller försenad måltid, fysisk aktivitet/motionerat eller rört på sig mer än vanligt, för hög dos av tablett/insulin, alkohol, kräkningar/diarréer, ändrat stickställe. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

6 Symtom på lågt P-glukosvärde (hypoglykemi)
Exempel på symtom: förvirring, hungerkänslor, irritation, aggression, hjärtklappning, darrningar, yrsel, trötthet, kallsvettighet, blekhet, kramper mm, symtom som liknar stroke. Man kan drabbas av hypoglykemi både vid insulin- och tablettbehandling Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

7 Åtgärder vid lågt P-glukosvärde (hypoglykemi)
Ge patienten något att äta, t ex smörgås och mjölk. Om påverkad patient inte vill äta: ge dryck t ex söt saft, mjölk, juice eller liknande. Om patienten har svårt att svälja: ge honung, glukosgel eller liknande. Upprepa vid behov efter 10 min. Efter 30 minuter ge full måltid. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

8 Åtgärder vid lågt P-glukosvärde (hypoglykemi)
Insulinkänningarna är individuella och kan med tiden ändras hos en och samma person. Vid långvarig diabetes kan symtomen för insulinkänning upphöra helt. Patienten bör äta något som höjer blodsockret! Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så ge inget att äta eller dricka! Kontakta sjuksköterska omedelbart! Egenvård Patienten sköter sig själv och ansvarar för sin medicinering Handräckning Patienten ansvarar för sin medicinering, men behöver hjälp att inta sin medicin (till exempel vid dålig syn, funktionshinder) Delegering för läkemedelshantering Patienten behöver hjälp (helt eller i vissa delar) att ansvara för sina läkemedel, läkemedelsintag och förvaring Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

9 Om en person med diabetes inte mår bra
Ta P-glukos. Kontakta sjuksköterskan. Dokumentera. Var observant på vad orsaken kan vara t ex inte ätit något, inte tagit sin medicin, har feber eller annat symtom. Personer som behandlas med T Metformin kan drabbas av allvarlig biverkan om de har vätskebrist. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

10 Vad bör man tänka på vid Infektioner: p-glukos stiger och det kan tillfälligt behövas höjd insulindos. Ofta stiger P-glukos innan symtomen på infektion uppträder. Magsjuka: insulin får inte uteslutas (kontakta alltid sjuksköterskan när en diabetespatient har magsjuka). P-glukos kan behöva tas oftare (enligt sjuksköter-skans ordination). Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

11 Komplikationer vid diabetes
Stora kärlen Kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och fotsår. Små kärlen Retinopati: skadar ögonen och kan leda till blindhet. Nefropati: skada på njurarna. Nervpåverkan Neuropati: nedsatt känsel, framför allt i fötterna. Rutiner för läkemedelshantering/delegering MAS svarar för att det finns rutiner för läkemedelhantering och att dessa är kända och efterlevs MAS svarar för att besluten om delegeringar är förenliga med säkerhet för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta om vad som får delegeras eller om vissa begränsningar ska finnas. Sjuksköterska får delegera till annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten ( SOSFS 2005:24) Kvalitetsgranskning en gång/ år Sker av extern granskare/apotekets personal enl. avtal Läkemedelsordination Ska finnas på ordinationskort eller annan ordinationshandling. Den ska signeras och det ska klart framgå vem som ordinerat Ordinationen ska innehålla läkemedlets namn, beredningsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkt Rekvisition av läkemedel Förnyelse av recept E-dos, E-recept Förvaring Utom räckhåll för barn/medboende I vissa fall i originalförpackning Låst medicinskåp eller kylskåp Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

12 Fotvård vid diabetes – förebyggande åtgärder
Daglig inspektion av patientens fötter avseende hud, naglar, ev. felställningar, behåring på tår samt svullnad. Inspektera även patientens skor, tofflor, strumpor m.m. Håll patientens fötter och ben rena och mjuka med hjälp av god fothygien och mjukgörande crème. Undvik att smörja mellan tårna. Klipp naglar om det går. Rapportera direkt förändringar till sjuksköterska. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

13 Kassering av insulinpenna
Efter injektion kasseras den använda kanylen. Även om det finns lite insulin kvar i pennan kasseras den som brännbart avfall. Om det återstår en större mängd insulin kasseras den som läkemedel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

14 Checklista vid insulingivning
Rätt person. Kontrollera att det är rätt person du tänkt ge insulin. Fråga om personen mår bra och att det är OK att ge insulin. Kontrollera att ingen annan redan givit insulindosen. Se ordinationshandling och signeringslista. Rätt tid. Kontrollera att det är rätt tidpunkt på dagen. Rätt sort och dos. Kontrollera mot originalhandling. Om personen har mer än en sorts insulin kontrollera att du ger rätt sort vid rätt tidpunkt. Rätt blandat. Vänd på insulinpennan flera gånger så att insulinet blandas, se ovan. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

15 Checklista vid insulingivning
Säkerhetskontroll. Kontrollera att insulinpennan fungerar d.v.s. att det kommer insulin ur nålen vid varje tillfälle. Se alltid instruktion för respektive penna. Byt alltid nålen vid varje injektionstillfälle. Rätt mängd. Kontrollera med dubbelkontroll: Först i samband med att du vrider fram, sedan strax innan du ger, att du vridit fram rätt mängd enheter (E) insulin. Kassera insulinpennan om insulinet inte räcker till hela dosen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

16 Checklista vid insulingivning
Rätt injektionsställe. Se tidigare signatur om var injektionen gavs senast. Variera injektionsställen enligt ordination. Låt även mottagaren av insulinet lämna sina synpunkter på var det skall injiceras. Signera. Efter given dos, signera, skriv datum och klockslag. ”Städa undan” och ta bort den använda kanylen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

17 Att mottaga / åtaga sig en delegering
Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta dig delegeringsuppdraget. Prata gärna med din sjuksköterska om detta! VAD delegeras Arbetsuppgift som delegeras ska vara klart definierad VEM delegerar Den som ger delegeringen ska vara reellt och formellt kompetent för uppgiften VEM delegeras Den som delegerar ska förvissa sig om att den som delegeras uppgiften har tillräckliga kunskaper för att utföra den på ett säkert sätt = reell kompetens HUR LÄNGE? Tidsbegränsad, högst 1 år DATUM och UNDERSKRIFT av båda parterna Delegeringen är personlig och får ej överlåtas Delegeringen kan återkallas Delegeringsbeslut Sändes efter påskrift av sjuksköterskan och den som fått delegering till resp. enhetschef. Enhetschefen skriver på delegeringsbeslutet och vid insulindelegering informerar han/hon lönekontoret. Beslutet skickas vidare till MAS för påskrift. Delegeringsbeslutet skickas tillbaka till enheten och förvaras i Delegeringspärmen. Inaktuella delegeringsbeslut skickas till MAS för arkivering, tuggas efter 3år. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna


Ladda ner ppt "Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan."

Liknande presentationer


Google-annonser