Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Det räcker inte med uppskattning från kollegor och de gamla – hälsa inom äldreomsorgen Sofia Elwér, doktorand i folkhälsovetenskap.
Betydelsen av jämställdhet på arbetsplatsen för hälsa?
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Utmaningar och de europeiska målen till år 2020
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Regionens nuläge Utmaningar och de europeiska målen till 2020.
Novus Boende i Västra Götaland om frivilligt arbete November 2010 Västra Götaland Arne Modig 2046.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Vårdplaneringsmötet ur patientens perspektiv
Vision 2025 Senast 2025 ska minst 90 % av de som brukar äldre- och handikappomsorg känna sig nöjda med den tjänst de får.
Befolkningens syn på vården Vårdbarometern är en undersökning av den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso-
En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Hälso och vårdvetenskaplig forskning vid Institutionen för hälsa, vård och.
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Varför behövs äldrekurator på Malmköpings VC ?
Vård.
Bedömningsinstrument
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Ledarna, Almega, Sveriges Kommuner och Landsting och Bliwa Stiftelsen, Hållbara chefer.
Vi vet att tjejerna flyttar och grabbarna stannar Men vad gör vi åt det…
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Förberedelser inför mötet med kommunen Ha ett internt möte - föreningens styrelse, konsulent/verksamhetschef och andra nyckelpersoner före uppvaktningen/mötet.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
MÖJLIGA SAMHÄLLSEFFEKTER I VÄSTERBOTTENS INLAND Presentation vid konferensen ”Förutsättningar för hållbar tillväxt inom gruvnäringen” i Skellefteå 20 februari.
Bilens roll för människors aktiviteter och subjektiva välbefinnande Cecilia Jakobsson Bergstad Göteborgs Universitet.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
” Det krävs ORK men också Mod att vara en bra chef ” Lotta Burenius Äldreombudsman i Stockholms stad SIDAN 1.
Rogers receptet för en bättre verksamhet…….!!!
Sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar Nurses experiences when supporting persons with obesity to lifestyle.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Lilly Bäcklund Kommunstyrelsen ordförande Norrbottenskonferensen 2010.
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
”Lappstockholm” Navet i regionen Stadsliv nära vildmark Staden i Lappland.
Fallskadeprojektet ”I Nacka står vi stadigt!”
Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( )
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
Demens och tidshjälpmedel
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
”Samverkansmodell före ett hälsosamt åldrande”
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Uppföljning av avdelningarnas uppdrag 2011 Ordförandekonferens Polstjärnan 23 – 24 november 2011 Torbjörn Carlsson, utredare.
”Omsorg och vård för ett helt liv”
En studie om personer med omfattande skador på hand och underarm vid handkirurgiska klin Malmö/Lund Epidemiologi, hälsoekonomi, handfunktion, aktivitet,
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
Utredning med hjälp av Miljö och Avfallsbyrån
Presentationens avskrift:

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre Umeå 85+/Gerda Berit Lundman

Samarbetsprojekt mellan Institutionen för omvårdnad och Institutionerna för arbetsterapi, geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet

Deltagare Varannan person 85 år, alla 90 år och 95 år och äldre Boende i Umeå stad eller i 5 inlandskommuner (Dorotea, Malå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina) Antalet deltagare varierar i olika delstudier och vid olika tidpunkter

Projektet startade år 2000 (2002) Uppföljningar och inklusion av nya deltagare 2005 (2006), 2010 (2012) Datainsamling till Gerda-studien 2010

Övergripande syfte Att belysa omständigheter som befrämjar ett gott åldrande och hur dessa kan implementeras i vården Att belysa faktorer som utgör ett hot mot ett gott åldrande och hur dessa kan minimeras

Olika sätt att se på åldrande Som en process med successiv degeneration Som en process mot utveckling och mognad

Datainsamling, hälsoresurser Intervjuer Frågeformulär Upplevd hälsa (SF-12) Känsla av sammanhang (SOC) Resiliens (Res) Upplevelse av mening i livet (PIL) Självtranscendens (STS) Inre styrka (ISS)

KÄNSLA AV SAMMANHANG BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENING En känsla av att det finns förklaringar till det som sker, att det går att göra något åt och att det känns meningsfullt Det finns många studier som visar på samband mellan både upplevd hälsa och friskhet och hög känsla av sammanhang.

Känsla av sammanhang 13-items frågeformulär (13-91) Medelvärde: 73 (SD+10.3) Män 74 Kvinnor 72 Ju högre känsla av sammanhang ju bättre välbefinnande Samband mellan lägre känsla av sammanhang förekomst av hjärtsvikt, artrit, lungsjukdom, depression

Känsla av sammanhang över tid Samband 1 års- överlevnad Känsla av sammanhang ökade under en 5-års period 70,1- 73.7 p<0.02

De allra äldsta har hög grad av känsla av sammanhang På gruppnivå finns ökad grad av känsla av sammanhang vid 5-årsuppföljning Vid ansamling av negativa livshändelser finns risk att känsla av sammanhang raseras

Resiliens Sinneslugn: En kraft att komma över svåra händelser Uthållighet: En balanserad syn på ens liv och erfarenheter Flexibilitet: En vilja att förändra och vara delaktig Självtillit: Tro på sig själv Mening: Att se en avsikt med det hela SINNESLUGN: En kraft att komma över svåra händelser UTHÅLLIGHET: En balanserad syn på ens liv och erfarenheter FLEXIBILITET: En vilja att förändra och vara delaktig SJÄLVTILLIT: Tro på sig själv MENING: Att se en avsikt med det hela

Sinneslugn “Att sitta där i gungstolen… det är så skönt… jag liksom flyter omkring i en annan värld…du bryr dig inte så mycket… man vila på något sätt”

Självtillit Hur jag ser på min kropp? Jo, det ska jag säga, varje morgon ställer jag mig naken framför spegeln och tänker; In’t så dåligt för en 90-åring

De allra äldsta hade högst värde på resiliens skalan Kvinnor 148 Män 150 ns Kvinnor och män uttrycker resiliens på olika sätt

Kvinna “Man måste glömma saker och gå vidare Kvinna “Man måste glömma saker och gå vidare.. Jag är mycket nyfiken på livet, jag tittar framåt, inte bakåt” Man “Jag tycker att allt jag gjort har varit mycket betydelsefullt, det är så jag ser det”

Självtranscendens En utvidgning av självet Inåt - som innebär att individen överväger och omvärderar sitt tidigare sätt att tänka Utåt - gemenskap i ett större sammanhang Speciell aspekt av självtranscenden är gerotranscendens Vi fann ett mycket starkt samband mellan olika mått på inre styrka staiistiskt säkerställt

Ja, mycket ofta det är som om jag är tillbaka till när jag var ung och till barndomen, Jag är tillbaka i gamla tider, jag känner det så starkt att det känns som om jag var där… Nuet försvinner liksom,,. Jag är tillbaka…då till barndomen..

Gerotranscendens Ett skifte av perspektiv från ett materialistiskt och rationellt sätt att se på världen till ett mer transcendent sätt “När jag dör ska min aska inte läggas i en urna, utan i en torvask…så jag blir ett med jorden… för jag är en med universum”

Samband mellan högre grad av självtranscendens och Att ha någon att tala med Att få möjligheter att vara ute Att inte äta någon medicin Fler negativa livshändelser var associerat med lägre STS efter 5 år

Mening i livet Viljan till mening ses som en grundläggande motivationskraft för människors överlevnad Det finns ingen universell mening, vi måste själva hitta meningen med våra liv

Mening i livet exempel på teman Att se sig själv som en länk mellan generationer “Barnbarnen ska bygga ett nytt hus, de bor på hemmastället” Leva i förtröstan på Gud “ när den rätta tiden kommer, tar han mig hem”

Skattning jämförbar med andra grupper Kvinnor 103 Män 106 p<0.02 Mer depression bland de med låg PIL i tvärsnittsanalys, inte uppföljning. PIL oförändrad i uppföljningsstudier

Det fanns starka samband mellan skalorna som skattade ”friskfaktorer” och det fanns samband mellan ”friskfaktorerna” och psykisk hälsa

Inre styrka Att känna sig kompetent och duglig men samtidigt känna tilltro till andra Att se livet från den ljusa sidan men inte blunda för det mörka Att känna ett lugn men samtidigt vara aktiv Att vara densamme men även kunna växa in i en ny roll Att leva i samspel med nuet men även i det förflutna och i framtiden

Känsla av sammanhang INRE STYRKA Resiliens Själv- transcendens Mening i livet

Teoretisk analys Vilka huvudsakliga grundtankar ligger bakom de olika begreppen? På vilken fråga svarar de?

INRE STYRKA Inre styrka beskrivs som en helhet med fyra samverkande dimensioner; Samhörighet, att känna gemenskap, med närstående och andra, samhället, världen Fasthet, att stå stadigt med båda fötterna i jorden, Flexibilitet, vara fast men också flexibel Kreativitet, att hitta meningsfulla lösningar i olika situationer

Den övergripande förståelsen av inre styrka Att att ha en syn på livet där förändringar av olika slag är en del av livet, att vara öppen och villig att ta tag i utmaningar och möjligheter i livet såväl som i problem och svårigheter

Utveckling av frågeformulär ISS, Gerda studien Medelvärde ISS (20-120) 65 år 100 70 år 98.6 75 år 97.8 80 år 95.8

Vad bilden visar Ju högre grad av inre styrka, ju bättre välbefinnande trots sjukdom och upplevd kris bland personer 60-80 år

Innebörden i att vara gammal varierar med åldern Den 3:e åldern 85 år Att bibehålla sin identitet trots de förändringar och förluster att balansera en tillvaro i förändring och ändå känna igen sig själv att vara förändrad och ändå densamme.

Att vara riktigt gammal, den 4:e åldern Att vara i stillhet, men också i rörelse Stillhet “Du blir stilla kroppen hindrar dig- du kan inte böja dig”” Rörelse Jag far iväg i mina tankar, jag flyter runt, Det är som att vara i en annan värld. När man är gammal tänker man inte så mycket på vad man skall göra, man vilar på något sätt

Stå på tröskeln “Nu står jag på det översta trappsteget. Nu kan jag inte komma längre. Himelen är framtiden”

Vad är viktigt för ett gott åldrande Att få berätta sin historia Att få bli sedd som den man är och den man var Att få möjligheter att vara aktiv Att få möjligheter att få vara ensam Att få möjligheter att välja och att välja bort Att kunna optimera sina möjligheter Att kunna kompensera för förluster Att få stöd efter svåra livshändelser

en önskan om ett gott åldrande Tack för mig med en önskan om ett gott åldrande