Uppdelning av nuvarande grundutbildning i två nivåer grundnivå upp till 3 år med kandidatexamen eller högskolexamen efter 2 år avancerad nivå med magisterexamen efter 1 år och masterexamen efter 2 år En tredje nivå, forskarnivån omfattande 4 år. Ett år av masterstudierna kan inräknas alternativt Proposition 2004/5 :162 Ny värld – ny högskola
Bolognareform vid SLU Ultuna Av Dag Lestander – Vice ordf. Utbildningsfrågor ULS 2006 Presenterad under Stor-StudU på Ekenäs herrgård 11 feb 2006
Proposition 2004/5 :162 Ny värld – ny högskola, forts Yrkesexamina skall finnas krav, men examens-beskrivningarna skall revideras. (Berör Lark och Agronomer) Tillstånd att utfärda masterexamen har de högskolor som har forskarutbildning inom vetenskapsområdet Kravet på ämnesfördjupning för examen försvinner och krav på fördjupning uttrycks i stället i kvalitativa termer
För att få tillträde till avancerad nivå skall kraven på grundnivå vara uppfyllda Alla kurser skall vara nivåplacerade och samma kurs kan ej tillhöra två nivåer (men grundnivå-kurser kan komma att läsas även på avancerad nivå och vice versa) Det skall finnas en tydlig progression inom kurserna, men framför allt mellan nivåerna Proposition 2004/5 :162 Ny värld – ny högskola, forts
Högskolepropositionen och SLU SLU:s yrkesexamina blir kvar Alla utbildningar delas in i nivåer/cykler och anpassas till 3+2 alt. 3+1 modellen –(kandidat, magister/master och doktor) 2-åriga yrkesprogram behålls – kan byggas på med 1 års studier till kandidat Inga återvändsgränder SLU utvecklar nya 2-åriga masterprogram inom sina kompetensområden Ettåriga verksamhetsinriktade magisterprogram erbjuds som kompletterings/påbyggnadsutbildning
Man övergår från ett mer ”lärarcentrerat synsätt” till ett mer ”studentcentrerat”. ”From teaching to learning”. ”Learning outcome” (förväntat studieresultat) är ett nyckelbegrepp: Vad studenten förväntas kunna, förstå och utföra efter utbildningen. Det skall också gälla enstaka kurs eller stadium i utbildningen. Learning outcomes specificerar kraven för godkänt. Formuleras i termer av kompetenser. Två typer av kompetenser: ”Generic competenses”, (general academic skills). Generella färdigheter som kommunikationsförmåga, sammarbetesförmåga, ledarskap etc – (Arbetsgrupp tillsatt) ”Subject specific competenses, ”Kunskaper och färdigheter inom ämnes/verksamhetsområdet. ”Anställningsbarhet”: Alla examina skall ha som mål att studenten är ”anställningsbar”. Det betyder inte att utbildningen behöver vara yrkesinriktad. Nya synsätt på utbildning i Bolognaprocessen och i propositionen
Bolognaprocessen vid SLU Anpassa utbildningar vid SLU till Bologna-processen Chans att utveckla nya utbildningar (se programförslag!) Regler och krav för övergång mellan grundnivå och avancerad nivå Utveckla relationen mellan avancerad nivå och forskarnivån som förberedelse för en 3-årig forskarutbildning (oklart hur riksdagen beslutar) Att antagning till reviderade utbildningsprogram skall ske höstterminen 2007 – Detta innebär att program och kursbeskrivningar skall vara färdiga ht-06 Förutsättning: Riksdagsbeslutet i februari
Kandidatprogram 180 hp (Förslag från Bologna-gruppen NL) ”Miljövetare” MarkVatten, Miljövård, Miljöanalys, Biogeokemi/Biogeofysik ”Ekologi & naturvård” (Biolog) Naturvårdsbiologi, Skogsbiologi, Växtbiologi, Bioteknik, Molekylärbiologi ”Mat & hälsa” Livsmedel – kemi/biologiNutrition – hälsa ”Ekonomi för gröna sektorn” Företagsekonomi (småföretag), Entreprenörskap, Miljöstyrning, Skogsindustri ”Natur, samhälle & utvecklingsstudier” Lokal- och regionalutveckling (i nord- sydperspektiv), Naturresursförvaltning ”Mat & teknologi” / ”Mat & kvalitet” Processer inom livsmedels-industrin, Kvalitetsstyrning/ledning inom livsmedelssektorn
Yrkesprogram 270 hp (Förslag) Agronom - biolog Mark/växtproduktion, Naturvård/landskapsvård, Bioenergi, Bioteknik, Livsmedel, Agroteknik Agronom – ekonom Civilingenjör – Energisystem (UU) Civilingenjör - Miljö & vattenteknik (UU) Landskapsarkitekt (300 hp) Form, byggnad, anläggning & projektering
Några riktlinjer för arbetet Att grundnivån 120p (180 ECTS) avlutas med en kandidatexamen inkluderande ett självständigt arbete omfattande 10p (15 ECTS) För tillträde till studier på avancerad nivå skall fordringarna för kandidatexamen vara uppfyllda En yrkesexamen vid SLU skall också uppfylla kraven för en generell examen på motsvarande nivå Studenterna antagna till ett program omfattande 160 p (240 ECTS) eller mer har garanterad plats (??) på avancerad nivå inom minst en angiven inriktning om förkunskaperna uppfylls Att målen för första cykeln även innefattar ”anställningsbarhet” efter avslutade studier. Anställningsbarhet behöver inte nödvändigtvis betyda att utbildningen är yrkesinriktad
Utbildningsutskottet godkänner ny examensstruktur - men stoppar flera regeringsförslag om högskolan (beslut i riksdagen utb.utskott 9 feb – beslut tas i riksdagen 22 feb) Förslag från de borgerliga och mp (reservationer): - att behålla dagens krav på fördjupning om 60 poäng i en kandidatexamen och 80 poäng i en magisterexamen. - att så kallade områdesbehörigheter är en lämplig utgångspunkt för regler om särskild behörighet. Det ska löna sig för gymnasieelever att läsa fördjupningskurser som är relevanta för den utbildning de vill läsa på högskolan. -att stoppa förslaget att studenter med den nya masterexamen ska kunna tillgodoräkna sig ett års studier om de går vidare till forskarutbildningen. -att meritämnen ska införas. Det innebär att mer avancerade gymnasiekurser och ämnen som är relevanta för den sökta utbildningen ska kunna ge extra meritpoäng. -att Högskoleverket ska utveckla nya högskoleprov för olika utbildningsområden. Proven ska vara ett komplement till det allmänna högskoleprovet och syftet är att anpassa proven till de olika krav på förkunskaper som olika utbildningar ställer. Samtliga partier i utskottet anser att civilingenjörs- och arkitektutbildningarna ska förlängas med en termin till att omfatta totalt fem års studier. Samtliga partier vill också inrätta en civilekonomexamen om 160 poäng som yrkesexamen. Planerad dag för debatt och beslut: Onsdagen den 22 februari. (Debatten sänds via webb-tv)
Påverkansvägar i Bologna-arbetet Bolognagruppen SLU Bolognarupp VH-fak Bolognagrupp NL-fak Bolognagr Husdjur Husdjursråd Vice ordf utb. SLUSS Lärarseminarium (inkl studenter!!) Arbetsgrupper/utskott för program (ej tillsatta)
Buslutsfattande (exempel - NL) Bolognagruppen SLU Bolognagrupp NL-fak Fakultetsnämnd NL GUN NL Förslag Programnämnder ULS SLU:s styrelse Högst beslutande