Ekonomiska kretsloppet
Samhällsekonomin Samhällekonomin i varje land har 4 ekonomiska aktörer: Hushåll (människor) Näringsliv (företag) Finanssektor (banker) Offentlig sektor (stat, kommun och landsting)
Den lilla ekonomin Två viktiga aktörer i det ekonomiska kretsloppet är hushåll och företag. De möts på… Varumarknaden. Tjänstemarknaden. Arbetsmarknaden.
Den stora ekonomin
Andra ekonomiska aktörer Offentliga sektorn (stat, kommuner & landsting) Betalar lön eller bidrag till hushållen. Erbjuder tjänster och varor till hushållen och företagen. Får skatter och avgifter från hushållen och företagen. Finanssektorn (banker, valuta- & aktiebörser) Ger lån till investeringar (utlåningsränta). Tar emot pengar i form av sparande (inlåningsränta) eller placeringar. Andra viktiga begrepp: inkomster, utgifter.
Ekonomisk tillväxt När man ökar den totala produktionen i samhället växer ekonomin. Sverige har haft bar ekonomisk tillväxt de sista hundra åren. Resultatet av produktionen har fördelats bättre. Välfärdssamhälle.
BNP = Bruttonationalprodukt BNP är ett vanligt sätt att mäta landets långsiktiga ekonomiska tillväxt. BNP = sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som producerats i ett land under ett år. Man jämför procentuella förändringen av BNP från år till år.
Konjunkturer I en långsiktig uppgående trend kan det finnas snabba upp- och nergångar. Dessa kallas konjunkturer. Under en högkonjunktur växer ekonomin kraftigt. Stor efterfrågan. Företagen säljer bra och måste anställa fler (låg arbetslöshet). P.g.a. konkurrensen om arbetskraften höjs lönerna. Hushållens efterfrågan ökar ytterligare. Under en lågkonjunktur är det tvärtom.
Bruttonationalprodukt
Konjunkturer 1999-2010
Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. För att klara av dessa uppgifter, betalar hushållen och företagen skatt: Inkomstskatt Konsumtionsskatt Sociala avgifter Kapitalskatt
Politikernas verktygslåda Tillväxtpolitik Skapar förutsättningar för en långsiktig ekonomisk utveckling. T.ex. satsningar i skolan eller ekonomisk utveckling i glesbygden. Stabiliseringspolitik Balanserar den kortsiktiga utvecklingen för att undvika snabba kast i konjunkturen. Sveriges riksbank kan höja eller sänka räntan för att påverka inflation med sin penningspolitik. Fördelningspolitik Jämnar ut skillnaderna i inkomst så att Sverige inte blir ett land med stora ekonomiska klyftor.
Inflation & Deflation Riksbanken håller reda på hur mycket pengar det finns i den svenska samhällsekonomin (penningmängd). Kontanter (sedlar och mynt). Pengar på olika bankkonton (betalningar och överföringar). Inflation = En allmän höjning av priserna i samhället. Deflation = Samhälle med fallande priser. Orsaker till inflation: Det finns för mycket pengar att handla för. Företagens kostnader ökar. Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 %. Inflationen i nov. 2013
Big Mac Index
Bokhyllan Billy Index