SMÄRTA OCH DEMENS hans.johansson@sts.sll.se

Smärta är en Subjektiv Upplevelse

Smärtupplevelsen Sensorisk VAR ? NÄR? HUR ? Affektiv Kognitiv Autonom OBEHAG ORO RÄDSLA ÅNGEST MINNE TOLKNING BETYDELSE VAKENHET ÅTGÄRDER BEMÄSTRING PULS BLODTRYCK SVETTNING ANDNING VAKENHET ”Jag har ont ” ” Det är obehagligt ” ” Det innebär ” ”Jag är redo ”

Smärta kommuniceras Det talade språket Kroppsspråket Smärtbeteende Funktionsförlust Smärtkultur Personlig erfarenhet

Vad är vårt stora bekymmer ? Att tolka och förstå en annorlunda smärtkommunikation i den kliniska vardagen.

Hur förändrar demens smärtkommunikation ? Talspråket utarmas, blir oprecist, mindre abstrakt med benämningsförluster, upprepningar, nyansfattigdom och förlångsammat för att sedan förloras. Kroppsspråket stelnar, blir mindre och långsammare med sämre motorisk kontroll. Förlusten av funktioner och förmågor har skett till följd demenssjukdomen. Livsföringen är redan inskränkt och nya förändringar svårare att upptäcka. Smärtbeteendet styrs och förändras av den förlorade kognitiva förmågan. Kontroll förloras. Bemästringsstrategier blir omedvetna och oöverlagda.

Vanliga beteende förändringar Motorisk oro Psykisk oro Aggressivitet Konfusion Depression Skrikbeteende Perserverationer Stel kroppshållning Aptitlöshet Sömnlöshet Orkeslöshet Apati Irritabilitet Plågat ansiktsuttryck Som skall tolkas och förstås av oss !

Och hur gör man ? Kunskap om individens normala beteende avgörande. Systematisk registrering av beteendeförändringar. Dokumentation, dokumentation, dokumentation... Kroppsundersökning och frikostigt med röntgen. Kännedom om individens tidigare sjukhistoria. Förståelse för en annorlunda smärtkommunikation. Tolkning, diskussion, teamarbete. Behandla, utvärdera.

Nio frågor om Demens och Smärta

Är det vanligt att dementa har ont ? Få studier på enbart definierade dementa Blandade populationer vanligt Vem besvarar frågan ? 61- 88 % med smärta på sjukhem

Kan dementa självskatta sin smärtan ? Följer kognitiv funktion. VAS är abstrakt = svårt. Ca 30 % av de på sjukhem kan . Går det så går det. Försök.

Varför har dementa ont ? Samma orsaker som icke – dementa: Skelett, led och muskelsmärta. Neuropatisk smärta. ”Akut smärta” – Frakturer Smärta vid cancer ? !

Har dementa mer eller mindre ont ? Smärttröskel – Oförändrad / Högre / Lägre Smärttolerans – Högre (en studie)

Har dementa ont på annorlunda sätt ? Diskrimination – Oförändrad / lite sämre Autonoma reaktioner - Mindre Kognition – sämre förutseende, förståelse, tolkning kontroll och bemästring Afektion- Mer / Mindre / Sämre

Får dementa en annan behandling ? Postoperativ smärta - ca 1/ 3 av analgetica. Smärtlindring på sjukhem – ca 1/ 3 av analgetica Smärtlindring vid cancer – ca 85% utan analgetica SVAR : JA ! En sämre behandling !

Tål dementa opioider ? Vid behov av opioider, använd opioider. Fråga först: Vilka alternativ finns till läkemedel ? - Finns bättre läkemedelsalternativ än opioider ? - Är det rimligt att smärtan är opioidkänslig ? Vid behov av opioider, använd opioider. ”Svaga” inte bättre än ” starka”. ” Start low, go slow ”

Är olika demenssjukdomar olika ? Ja. Olika hjärnskador ger olika påverkan på smärtupplevelse och smärtbeteende vilket leder till olika bemötande och behandling. Befintliga studier skiljer ej mellan tex Alzheimer och vasculär demens. I klinisk vardag ser vi olikheter.