För dig som har typ 2-diabetes

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Advertisements

Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kroppen är själens hus……
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
VÄLKOMNA Till en eftermiddag när vi ska prata om
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Bra mat för dig – som tränar
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Näring och individuella behov åk 8
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Mat och hälsa åk 6.
Vad innebär hälsa för dig?
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Ämnesomsättningssjukdomar
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Kost i sport Tartu 2014 Ilja-Ülo Nukka Siavash Ehsan Rosta.
Vad finns i maten?.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Repetition.
Få mer energi efter jobbet!
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Diabetes.
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Presentationens avskrift:

För dig som har typ 2-diabetes Grupputbildning För dig som har typ 2-diabetes Den här bildpresentationen utgår från innehållet i patientmaterialet Fakta – för dig som deltar i en typ 2-diabetesutbildning. Bekanta dig gärna med guiden innan du leder utbildningen. På varje bild i bildspelet hittar du sidhänvisningar till Faktaguiden.

Är det verkligen farligt med typ 2-diabetes? Jag mår ju bra. Måste jag hålla en viss diet nu? Vilken nytta gör fysisk aktivitet? Är det farligt att vara överviktig? Är det bra att dricka rödvin? Vilken behandling är mest effektiv? Bilden kan användas vid samtal om vad gruppen tycker är viktigt att ta upp under utbildningen. Läs mer i kapitel 1 Grupputbildning på sidan 8 och 9. Grupputbildning typ 2-diabetes

Grupputbildningsmaterial Presentation av grupputbildningsmaterialet. Materialet är särskilt framtaget för grupputbildning av patienter med typ 2-diabetes. Handledningen vänder sig till dig som handleder patienten. Faktaguiden och Mina sidor vänder sig till patienten. Läs mer på sidan 6 i Faktaguiden. Grupputbildning

Faktaguide 1. Grupputbildning 2. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen? 3. Fysisk aktivitet 4. Mat och matvanor 5. Andra vanor 6. Koll på läget 7. Viktigt att veta om diabetes 8. Ordlista Presentation av Faktaguiden: Guiden är särskilt framtagen för grupputbildning om typ 2-diabetes, den kan även läsas på egen hand. Det fungerar bra att läsa kapitlen i den ordning man vill. I slutet av faktaguiden finns en ordlista (sidor 42-44). Grupputbildning

Mina sidor 1. Mitt diabetesteam 2. Behandling och mål 3. Checklista 4. Matdagbok 5. Blodsockerdagbok 6. Planering och målsättning 7. Aktivitetsdagbok I ”Mina sidor” finns bland annat plats att föra matdagbok och blodsockerdagbok och skriva aktivitetskalender och sätta upp mål. Grupputbildning

Socker och insulin Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen? Bilden beskriver sockrets väg från magsäcken, via blodet till lever, hjärna och muskelcellen. Bilden visar också bukspottskörtel och insulinets roll för inlagring av glukos i muskelcellen. Läs mer i kapitel 2 Typ 2-diabetes - vad händer i kroppen på sidan 11. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Insulinets roll i kroppen 2. För att sockret ska ta sig in i cellerna måste särskilda dörrar låsas upp. 1. Efter en måltid färdas sockret i blodbanan på väg mot lagringsplatserna inne i cellerna 3. Dörrarna kan endast öppnas av hormonet insulin. Bilden visar insulinet betydelse för inlagring av glukos. Läs mer i kapitel 2Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen , sidorna 10 och 11. 4. När cellerna tagit hand om sockret från maten håller sig blodsockret på en bra nivå. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Så utvecklas typ 2-diabetes 4. Ett högt blodsocker är en signal till bukspottskörteln att tillverka mer insulin 1. Om kroppen får mycket fett och socker cellernas energidepåer fulla 5. När bukspottkörteln gått på högvarv en längre tid blir bukspottkörteln uttröttad och tillverkar istället mindre insulin än normalt. Bilden visar utvecklingen av typ 2-diabetes, läs mer i kapitel 2 Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen, sidorna 10 och 11. 2. När energidepåerna fyllts kan insulin inte längre öppna celldörrarna 3. Sockret stannar kvar i blodbanan vilket leder till ett högt blodsocker Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Långtidsblodsocker HbA1c Diagrammet visar kopplingen mellan medelblodsocker och HbA1c. Den röda färgen i diagrammet indikerar HbA1c-värden som är skadliga för patienten som innebär förhöjd risk att utveckla komplikationer till sjukdomen. Diagrammet ingår även som ett lösblad (Sambandet mellan medelblodsocker och HbA1c) i det patientmaterial som är knutet till ”Behandlingsstrategi – typ 2 diabetes”. Lösbladet finns att ladda ner på SKL:s webbplats. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Åderförfettning Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen? Friskt blodkärl Åderförfettat blodkärl Bilden visar utvecklingen av åderförfettning och efterföljande risk för förträngning samt blodpropp. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Behandling som minskar risken för åderförfettning Inga läkemedel är på egen hand lika effektiva som bra mat och fysisk aktivitet Bra mat Bättre blodtryck Bättre blodsocker Bättre blodfetter Större välbefinnande Markant lägre risk för hjärtinfarkt och stroke Fysisk aktivitet Bilden syftar till att visa kopplingen mellan fysisk aktivitet/bra mat och minskad risk för allvarliga diabeteskomplikationer. Kapitel 2, 3 och 4 ger en helhetsförståelse för denna viktiga koppling. Typ 2-diabetes – vad händer i kroppen?

Fysisk aktivitet Mest effektiva sättet att minska risken för skador och åderförfettning till följd av diabetes Knappt en timmes aktivitet håller celldörrarna i 24–48 timmar. Ger alltid effekt Kapitel 3 Fysisk aktivitet på sidorna 12-17 i Faktaguiden är ett bra diskussionsunderlag tillsammans med denna bild. Fysisk aktivitet och diabetes

Hitta din nivå Fysisk aktivitet och diabetes Fysisk aktivitet har alltid effekt, intensitet och mängd avgör resultatet. Bilden beskrivs i kapitel 3 Fysisk aktivitet på sidan 14 i Faktaguiden. Fysisk aktivitet och diabetes

Livsmedel som skyddar Fisk Nötter och jordnötter Alkohol Kaffe Fullkorn Grönsaker, rotfrukter Frukt SBU:s forskningssammanställning från 2010 (Mat vid diabetes) visar att ett flertal livsmedel har en skyddande effekt hos patienter med typ 2-diabetes. I kapitel 4 Mat och matvanor sidan 23 listas livsmedel som skyddar. Mat och matvanor

Forskningssammanställning från SBU visar: Flera koster är bra vid diabetes Gemensamma nämnare finns Frukt och grönt Nyttiga fetter Långsamma kolhydrater Totala mängden energi är viktigare än fördelning mellan kolhydrater och fett. I SBU:s sammanställning jämfördes även olika koster. Effekten av dessa koster beskrivs även i Socialstyrelsens skrift Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (2011). Bilden ovan sammanfattar delar av vad man fann. Mer om skriften Kost vid diabetes läser du i utbildningspaketets Handledarmanual (Kapitel 5 Matens betydelse, sidorna 20-22). Mat och matvanor

Huvudsakliga energikällor i de undersökta kosterna Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Vilka koster är bra vid diabetes? Medelhavskost Måttlig lågkolhydratkost Traditionell diabeteskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Bilden sammanfattar de koster som visats vara bra vid diabetes. Data baseras på SBU.S forskningssammanställning Mat vid diabetes. Effekten av dessa koster beskrivs även i Socialstyrelsens skrift Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården. Mat vid diabetes (SBU) och Kost vid diabetes (Socialstyrelsen) finns också att ladda ner på respektive myndighets hemsida. Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Medelhavskost Mat och matvanor Bilden visar ett exempel på hur kyckling, kolhydratkälla (här pasta) och grönsaker kan komponeras enligt ”Medelhavskosten”. en. Från Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Måttlig lågkolhydratkost Bilden visar ett exempel på hur kyckling, kolhydratkälla (här potatis) och grönsaker kan komponeras enligt så kallad Måttlig lågkolhydratkost. Från Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Traditionell diabeteskost Bilden visar ett exempel på hur kyckling, kolhydratkälla (här potatis och bröd) och grönsaker kan komponeras enligt så kallad Traditionell diabeteskost. Från Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Traditionell diabeteskost med lågt GI Bilden visar ett exempel på hur kyckling, kolhydratkälla (här bulgur och bönor) och grönsaker samt frukt kan komponeras enligt så kallad Traditionell diabeteskost med lågt GI. Från Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Vilka koster rekommenderas inte vid diabetes? Extrem lågkolhydratkost Mer än 50 % av energin från maten kommer från fett 10-20 % kommer från kolhydrater Mindre än 30 % från protein Bilden beskriver de koster som utifrån rådande forskningsläge inte rekommenderas vid diabetes av Socialstyrelsen . Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Extrem lågkolhydratkost Bilden visar ett exempel på hur kyckling, ost, fet sås samt kolhydratkälla (här potatis) och grönsaker kan serveras enligt så kallad Extrem lågkolhydratkost. Här kommer en stor del av kaloriimängden i rätten från pesto, ost samt olja i potatissalladen. Från Kost vid diabetes – en vägledning för hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen 2011) Mat och matvanor

Smarta val vid diabetes Långsamma kolhydrater Fibrer Nyttiga fetter Dryck med mindre än 0,5 g kolhydrater per deciliter Bilden beskriver exempel på hur man kan anpassa sin befintliga kost till att bli mer näringsriktig. Kapitlet Mat och matvanor, sidorna 19, 20 och 22 i Faktaguiden sammanfattar smarta livsmedelsval. Mat och matvanor

Övervikt Är det farligt att vara överviktig vid diabetes? Vad blir man överviktig av? Diskussionsunderlag som kan användas ihop med information om mat och vikt i kapitlet Mat och matvanor på sidorna 19-21, Faktaguiden. Övervikt och diabetes

Övervikt Vad händer i kroppen när övervikten minskar? Vilket sätt är bäst när man vill gå ner i vikt? Vad ska man äta om man vill gå ner i vikt? Diskussionsunderlag som kan användas ihop med info på sidorna 19-21 i Faktaguiden. Övervikt och diabetes

Andra viktiga vanor vid diabetes Varför är det viktigt att prioritera sömn? Vad händer o kroppen vid långvarig stress Enkla tips för friska fötter Vad händer i kroppen när man slutar röka? Punkterna beskriver områden som tas upp i kapitel 5. Sömn: sidorna 24-25 Stress: sidorna 26 Enkla tips för friska fötter sidan 26 Effekt av rökstopp: sidan 27 Andra vanor

Prover och undersökningar Blodsocker och HbA1c Blodfetter Blodtryck Vikt, BMI och midjemått Äggviteämnen Vitamin B12 Ögonbotten Fotundersökning Bilden beskriver de prover och undersökningar som är aktuella vid typ 2-diabetes. Läs mer i kapitel 6 Koll på läget, sidorna 29-31. I kapitel 7 Viktigt att veta om diabetes beskrivs även betydelsen av ett bra blodsocker (sidorna 35-38), blodtryck (sidan 37) och blodfetter (sidan 37) . Koll på läget

Högt blodsocker Gör så här: Tecken: Gör så här: Kontakta din läkare eller diabetessjuksköterska. Eventuellt behöver din behandling ändras. Trötthet Törst Stora urinmängder Dimsyn Dessa symtom försvinner när blodsockret blir normalt igen Bilden beskriver viktiga tecken på högt blodsocker och hur patienten bör agera vid sådana tecken. Läs mer i kapitel 7 Viktigt att veta vid diabetes, sidan 35. Viktigt att veta om diabetes

Om du får tecken på lågt blodsocker Gör så här: Svettning Yrsel och darrning Huvudvärk Hunger Synstörning Irritation, aggressivitet Blekhet Svårt att hålla koncentrationen Mät blodsockret Är det lågt - ta 4 druvsockertabletter* Kontakta sjukvården Kvarstår tecken efter 10-15 min ta några druvsockertabletter* till. Ät gärna ett mellanmål efter känningen. * Det går det lika bra med ett glas juice eller några sockerbitar. Bilden beskriver viktiga tecken på lågt blodsocker och hur patienten bör agera vid tecken på lågt blodsocker. Läs mer i kapitel 7 Viktigt att veta vid diabetes, sidan 35. Viktigt att veta om diabetes