Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m. Bild 5-9: Vallgödsling, matriser m.m. Bild 11-13: Kostnadsskillnad mellan produkter

Markkarteringsmatriser, markkartering m.m.

Gödslingsmatris: Huvudgiva till stråsäd NPK 20-6-8 NPK17-4-13 NPK 20-4-8 NPK 21-4-7 NPK 21-3-10 NK 22-11 NPK 24-4-5 NPK 25-3-5 NP 27-5 + P 20 NP 27-5 NP 26-4 KsS Axan På NPK-utbildningen visades markarteringsstatistik samt mängd sålda NPK-gödselmedel inlagt i OptiCrop-matrisens rutor. Exempelvis om ett visst marknadsområde har markkarteingsstatistik som visar att 17% av arealen ligger i mitten av matrisen och bör gödslas med NPK(24-4-5) så bör även 17% av mängden såld NPK utgöras av NPK(24-4-5). Så är emellertid sällan fallet. Markarteringsstatistik respektive mängd sålda gödselmedel för varje marknadsområde visas tyvärr inte här.

Vallgödsling, matriser m.m.

Vallgödsling – förutsättningar och mål 2003-01-13 FÖRUTSÄTTNINGAR VID VALLODLING Intensiteten i vallodlingen kan vara allt från extensiv med långliggande vallar med en höskörd och återväxt som betas till mycket intensiva kortvariga vallar som skördas 3-4 gånger per säsong. Växtnärings- och gödslingsbehovet kan därför variera stort. Areal som finns tillgänglig för odling för grovfoderproduktion Klimatet påverkar valet av valltyp och skördestrategi Jordarten är en viktig faktor vid vallgödsling Stallgödsel, särskilt på djurtäta gårdar är det mycket växtnäring som cirkulerar. Det är en resurs som felanvänt kan ge problem bl. a med för höga kaliumhalter i grovfodret. MÅL MED VALLODLINGEN Kvantitetsmål: tillgodose mjölk- eller köttproducentens behov av grovfoder Kvalitetsmål: balanserat mineralinnehåll, bra näringsinnehåll då det har stor inverkan på ekonomin i animalieproduktionen (god hygienisk kvalitet förutsätts).

NPKS till vallen Kväve: 2003-01-13 Kväve: har stor påverkan på gräsens avkastning och råproteinhalt är det viktigaste styrmedlet i blandvallar för att uppnå rätt sammansättning av klöver/gräs nivåerna ska anpassas efter valltyp, skördenivåer och skördetidpunkter. Kalium: tas upp i stora mängder. Såväl brist som alltför stor tillgång kan medföra skördesänkning. för mycket kan ge för hög kaliumhalt i fodret medan magnesiumhalten blir för låg ska finnas i rätt mängd till varje skörd Svavel: brister är svåra att se i vallen behovet hos baljväxterna är något större än hos gräsen bör tillföras motsvarande 15-20 kg/ha Fosfor: tillförseln kan justeras i växtföljden I låga klasser rekommenderas tillförsel. En aktuell markkarta är en förutsättning för att lyckas. Mineralanalys ger svar på om gödselgivorna varit rätt.

Relativ gödslingseffekt av kalium, medeltal av 61 försök En kraftig skördehöjning fås vid kaliumgödsling till vall. Kvalitén är emellertid lika viktig eller viktigare vid vallproduktion. Risk finns för magnesiumbrist hos idisslare vid för höga kaliumgivor.

Så här används vallmatriserna

Klöver/gräsvall år 2, 10 ton ts/ha med stallgödsel Nyligen framtagna vallgödslingsmatriser, finns även i växtodlaren.

Kostnadsskillnad mellan produkter

Kostnadsskillnader mellan produkter Slutsats: OptiCrop 24-4-5 är det gödselmedel på marknaden som bäst balanserar bortförseln! 5 ton/ha vårspannmål. Bortförsel och tillförsel. 100 kg/ha N.

Hemsidan godsla.npk.nu. Här kan beräkningar göras för att jämföra olika gödslingsalternativ. Ett bra underlag att visa för lantbrukaren i en säljsituation. Detta alternativ ville du ha, men tycker du inte detta är ett bättre alternativ. Skriv ut en beräkningssida och ta med.