1 Framtidens SUNET för framgångsrik forskning, inledning Uppsala 26 april 2004 Bengt Persson

2 Nuvarande situation  Alla (eller nästan alla) forskare (doktorander + lärare) använder Internet regelbundet i verksamheten  Bra bandbredd inom Sverige  Bra förbindelser med utlandet  Tjänster utnyttjas inte fullt ut  FTP-arkiv och webkatalog endast ca 10%

3 Regelbunden användning av Internet i forskningen UtbildningsområdeDoktoranderForskare  Samtliga 9577  Vård  Teknik10070  Samhällsvetenskap Källa: Användarstudier inom SUNET, s. 107

4 Sammanlagd användning av Internet (timmar per vecka) Grupp> 1 > 7  Doktorander9863  Forskare/lärare9757 Källa: Användarstudier inom SUNET, s. 55

5 Forskningens krav på kommunikation  Internationella förbindelser med hög kapacitet  Bra förbindelser mellan universiteten i Sverige.  Säkerhet viktigt men får inte leda till osmidighet, t.ex. för uppsättande av nättjänster för andra forskargrupper.

6 Framtida användningsområden som kräver stor bandbredd  GRID-tillämpningar  nätet får inte vara begränsande  Bildöverföring  t.ex. bilder från röntgen, CT, PET, MR, histologi m.m.  Stora dataöverföringar  distribuerade databaser  helgenom-sökningar (3,2 Gbyte/person)  data från biobanker

7 Tänkbara framtida tjänster av intresse för forskare  Databaser  t.ex. inom biomedicinen vore värdefullt med spegling av databaser från EBI, NCBI, SIB (European Bioinformatics Institute, National Center for Biotechnology Information, Swiss Institute for Bioinformatics)  Datortjänster  t.ex. spegling av bioinformatiktjänster såsom vid NCBI (finns på nationell nivå i Finland)  t.ex. virusspaning i E-post  Datalagring

8 Fler tänkbara framtida tjänster av intresse för forskare  Programvaror för universiteten  t.ex. ”select-avtalet” och campuslicenser  Elektroniska tidskrifter  förslagsvis i samarbete med biblioteken

9 Ytterligare intressanta tjänster, som vi redan diskuterat  Autentiserings- och auktoriseringssystem  för smidig åtkomst oavsett vistelseort  för säkerhet och minskade ”spam”  IP-telefoni  Bildtelefoni  Elektroniska konferenser

10 Klinisk forskning  Samverkan mellan SUNET och sjukvårdens nät  Nödvändigt för den kliniska forskningen  Sekretesskrav för patientrelaterad information

11 Ekonomi  Rättvis finansiering från universiteten, t.ex. proportionell till användningen.  Undersöka möjligheten att någon stiftelse finansierar utrustning och underhåll för nästa generations nätverk.

12 Slutanvändarperspektiv  Campusnätet oftast svagaste länken  Viktigt att SUNET fungerar som rådgivande eller t.o.m. styrande i dessa frågor

13 Axplock ur SERENATE:s rapport D10 om forskningens krav på NREN (motsv. SUNET)  Campus-nätet svagaste länken  Behov av utökade NREN-tjänster i framtiden  Dialog mellan NREN och universiteten  14% av forskare överför regelbundet stora filer (>100 Mb).  Ett fåtal överför extremt stora filer (>1 Tb).  Nätverksbehoven kommer att öka dramatiskt de närmaste 5—10 åren  GRID-system kommer att krävas inom en 5- årsperiod

14 Axplock..., forts.  AAA (Autentisering, Auktorisering, Accounting)  AAA-systemen bör vara kompatibla inom Europa  Spam-reducering och skydd mot virus och intrång  Ökad bandbredd kommer att krävas t.ex. av visualisering och videokonferenser  NREN bör planera för forskares bredbandstillgång på kontor, på laboratorier, i hemmet och på tjänsteresor.  NREN bör tillsammans med universiteten svara för licensavtal.