UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård fogare Magnus Fogelberg Stockholm 2005-12-12

Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA ledamot SIS/TK 334 och dess AG II ordförande CEN/TC 251/WG II ledamot av SIS/TK 115 projektledare i ISO/TC 37/SC 1/WG 5 för ISO WI 24156

Disposition Om modeller Minikurs i UML Terminologisk begreppsanalys Statiska och dynamiska begrepp Processanalys Vårdprocessen med begreppsmodeller

Ämnet för dagen informatik handlar om information kommunikation och lagring av data data – information - kunskap

Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Fokus Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Hur kan arbetsprocessen göras begriplig för en dator? Hur skall informationen struktureras i IT-system?

Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk kommunikation via IT-stöd

Kommunikation mellan alla enheter Klinik A Mott Klinik B Avd Klinik B Mott åb VC Avd Kom- mun Hem VC åb Viktigt med väl definierade termer och fastställd informationsstruktur för kommunikation mellan olika enheter

Modellering

Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Begreppsmodeller beskriver begreppens statiska samband utan att visa deras samverkan i dynamiska processer. Processmodeller beskriver hur arbetsmoment, aktiviteter, påverkar förädlingsobjekt. Flödesmodeller visar hur parallella processer samverkar och åskådliggör en arbetsordning. Informationsmodeller beskriver hur begreppen representeras i en informationsstruktur som tar hänsyn till hur begreppen hanteras i processerna. Datamodeller beskriver den logiska strukturen hos lagrad information. Verksamhetsmodeller fokuserar på uppgiften för en viss verksamhet och hur processer stöder verksamhetens syfte.

Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken

Processmodellering Beskriver ett flöde Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs).

Informationsmodellering Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag

Datamodellering Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla Redovisar attribut till objekten Optimeras för prestanda, inte för systematisk klarhet

UML

UML Unified Modeling Language Grady Booch Ivar Jacobson James Rumbaugh Unified Modeling Language (UML) tillkom som en syntes av tre objektorienterade utvecklingsspråk i samarbete mellan Grady Booch, Ivar Jacobson och James Rumbaugh. Ivar Jacobson fann behovet av ett språk för objektorienterad utveckling när han arbetade med Ericsons AXE-växlar, som alltså har bidragit till dagens objektorienterade programmering. Språket är stort och täcker modellering av de i ett system ingående objekten till hårdvaruarkitekturen. Det innefattar statiska och dynamiska bilder för att visa begreppssamband, onjektens statusförändringar och aktivitetsföljden i mjukvaran.

UML språket har skapats för systemutveckling har sin styrka i informationsmodellering fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen

UML strukturella bilder dynamiska bilder

UML strukturella bilder klassdiagram

UML klass = begrepp (abstraktion) instans = objekt (konkretisering) ö Visingsö : ö

Relationer (samband) generalisering association

Relationer (samband) generalisering generisk/hierarkisk/logisk vattendrag å bäck generisk/hierarkisk/logisk

Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck

Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck

Relationer (samband) generalisering isa-relation vattendrag å bäck är en isa-relation is a

UML: objekt och länk länk objekt objekt = klassinstans besök 2005-12-12:vårdkontakt Sven Karlsson:patient Erik Brattvette:hälso- och sjukvårdspersonal objekt objekt = klassinstans

UML: klass och association namnriktning association association vårdkontakt deltar i deltar i 0..* 0..* associationsnamn 1..* 0..1 patient hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet klass association = beskrivning av förbindelsen mellan klassinstanser

Partitiv association aggregation delarna bildar helheten * avdelning sjukhus består av 1 .. 1 * ..

Partitiv association aggregation delarna bildar helheten sjukhus avdelning

Generalisering Indelningsgrund

Terminologi

Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1, rev 2000, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp

Begrepp Kunskapsenhet som vi kan äga vetskap om Begrepp görs kända för oss genom sinnena ISO har valt att byta ordet ”tankeenhet” mot ”kunskapsenhet” när standarden 1087 reviderades 2001. Jag uppfattar det så att man i definitionen inte kräver att begreppet skapas i en persons tankevärld men skall ha möjlighet att skapas där.

Den semiotiska triangeln Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet semiotik = teckenlära Referent Term Term = den språkliga beteckningen

Begreppstetraedern Begrepp Referent Term Definition Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet Referent Term Term = den språkliga beteckningen Definition Definition = entydig språklig beskrivning

Begreppsmodellering Informationsmodellering

Geografisk karta

Modellering å ö association

Geografisk karta

Modellering ö å ligger i .. * .. 1 Multiplicitet

Begreppssystem Dä ä e å, å i åa ä e ö. ö å ligger i .. * .. 1

Informationsmodeller innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 0..* 0..* 0..* 0..*

Informationsmodeller innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 1..* 0..* 1..* 0..*

Förekomst av öar i Sveriges åar 2001 STATENS ÅVERK Förekomst av öar i Sveriges åar 2001 Statens åverk rapport 2002:25986

Begreppsmodell - informationsmodell Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 å ligger i ö 1 .. * Informationsmodell ”öar i åar”

Begreppsmodell - informationsmodell Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 Informationsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * 1 .. 1

Terminologiskt arbete i praktiken Fånga informationsinnehåll och bestämma term Identifiera begrepp med dess kännetecken Beskriva termanvändning för det identifierade begreppet med ett visst term Begreppsanalys, kan stödas av begreppsmodellering Språklig definition av begrepp

Ellipsen (igelkotten) Kännetecken Arbetsmiljö: • inre miljö Typ av: • yttre miljö Variabel Lokalisation : • arbetar som…. • ort • företag Intervall: Tidsaspekt: • dagtjänst ARBETE • debut • nattjänst • avslut • skiftarbete • antal år Mängd: Består av: Karaktär: • heltid • varierande arbetsuppgifter • fysiskt påfrestande • deltid • avlönade arbetsuppgifter • % Termanvändning : Information om nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer samt eventuell sjukskrivning. Definition : avlönad uppgift som utförs av person

Begreppsmodellen Definition : avlönad uppgift som utförs av person

Begreppssystem logiska – klassifikationer, trädstruktur, över- och underordnade begrepp ontologiska – associerade system utan rangordning

Organ Hjärta Förmak Klaff Kammare Bakterie Streptokock Diagnos vänster Hjärta Organ orsakar orsakas av lokaliserad till är ett del av Bakterie Streptokock Diagnos Endocardit är en höger

Exempel på ontologiska begreppssystem i hälso- och sjukvård: SNOMED CT

Statiska och dynamiska begrepp statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp

Dynamiska begrepp handlingar händelser utförs med viss avsikt inträffar utan mottagarens kontroll

Gemensamma kännetecken alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats

Kännetecken för handlingar agent avsikt metod förhållanden

Kännetecken för händelser påverkande faktor sätt

Handling: blindtarmsoperation agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation)

Händelse: plötslig blödning sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl

Processlära

Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden

Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall”

SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling

Structured Architecture for Medical Business Activities SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde Structured Architecture for Medical Business Activities

SAMBA Presenterat vid MIE 2005 i Genève 2005-08-29 av Maria Areblad, Linköpings universitet

Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall” SAMBA tilläggsbeskrivning för ”process” värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis

Process processen är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna

Aktivitet aktiviteten är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är aktivitetens arbetssätt

Processen ”är en …” Aktiviteten ”är en …”

Tjänst Alla tjänster är aktiviteter Vad särskiljer tjänsten? Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En aktivitet utförs

Tjänst Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion!

Undvik krångel! SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast aktiviteter

Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden

Process Vårdprocess Klinisk process

Process Vårdprocess Klinisk process

Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess

Process Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess

Processpaket

Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess

Processpaket (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process)

Processpaket

Processpaket Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess In the following presentation of the SAMBA process model, we have cut the process leaving a quarter cake and turned it back with the core process on top. Styrprocess Kommunikationsprocess

Processerna i paketet enligt SAMBA Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden

Modellens byggstenar Arbetsflödet Förädlingsobjektets väg Objekt Aktivitet Förädlingsobjektets väg

Modellens byggstenar Aktivitet i processen

Process i aktiviteten Aktivitet

Process i aktiviteten Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Kärnprocess Kommunikationsprocess

Begrepp i processen

Processens begreppsmodell

Processens begreppsmodell

Processens begreppsmodell

Processens begreppsmodell

Processmodell med resurslager Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering

Övning: vårdprocessen

Sätt det hela i arbete! Processanalys Begreppsanalys Informationsanalys

Begreppsmodell modellen omfattar alla begrepp modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig

Modelleringsteknik skriv upp alla ord som har med det centrala begreppet att göra tag bort alla exakta kopior ordna orden i kategorier dubbelkolla placera och relatera avgör vilka begrepp som behövs för definition skall följa med till informationsmodellen

Processmodell Vårdbegäran mottas Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information

Vårdbegäran beslut om bedömning Styrprocess - mandat besluta om bedömning Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information

Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information

Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Kommunikationsprocess- information vård- begäran motta mottagen besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran bedöma tillstånd uppfattat Rutin i några landsting pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran

vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information identifiera hälsoproblem uppfattat vårdåtagande beslut att att bedöma vårdbegäran mottagen vård- begäran pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Problemkomplex, mål i vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot till- gängliga aktiviteter

Klinisk process - uppfattat tillstånd inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd avgränsa problemkomplex mål i vårdplan i HoS- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information matcha mål mot till- gängliga aktiviteter hälso- och sjukvårds- hälsoproblem mottagen vård- begäran prioritera, formulera problem- komplex bedöma vårdbehov behovs- bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista Kommunikationsprocess - information

Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser Kommunikationsprocess - information

Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

Klinisk process - uppfattat tillstånd välja aktiviteter besluta att planera vård planerings- beslut Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information boka resurser aktivitets- lista tillstånd med aktivitetsplaner behovsbedömt tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista fastställa besluta om användning av planerad aktivitet pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

tillgängliga tjänster Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet undersökt tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information

utföra aktivitet undersökande bedöma tillstånd åtgärdande utvärdera resultat

Klinisk process - uppfattat tillstånd utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information matcha mål mot tillgängliga tjänster undersökt tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista bedöma bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Aktiviteter - åtgärder Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

Aktiviteter - åtgärder Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet åtgärdat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

Klinisk process - uppfattat tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information åtgärdat tillstånd förnya beslut att aktivitet bedömt mål i i HoS- mandat besluta om användning av planerad aktivitets- lista resurssatt aktivitetslista boka resurser pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall ompröva mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

Klinisk process - uppfattat tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvalitets- utfall Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information bedömt tillstånd avseende vårdbehov kontrollera kvalitet åtgärdat tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan resurssatt aktivitetslista utvärdera resultat bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Slut på processen målet nått Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information

Slut på processen målet nått Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information

Klinisk process - uppfattat tillstånd avslut av vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov besluta att vård- åtagande skall avslutas meddela bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd avslutsmed- delande mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Slut på processen målet ej nått förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information

förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov förnya hälso- och sjukvårdsmandat bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem förnyat vårdåtagande resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. Kommunikationsprocess - information vårdin- formation matcha mål mot till- gängliga aktiviteter

Informationsmodellering Ett exempel: Samordnad vårdplanering enligt RIV

RIV Regelverk för elektronisk Interoperabilitet i Vård och omsorg Principer för utveckling av informationsspecifikation för IT-utveckling

RIV informationsspecifikation Verksamhetsanalys Arbetsflöde Informationsflöde Informationsmängder Grupperade informationsmängder Termer och definitioner Informationsobjekt (arketyper, GPICar, datatyper) Domäninformationsmodell

prEN 13940 EHRCom Electronic health record communication Principer för journalutdrag Inför begreppet arketyp Schema för struktur och innehåll i informationsmängder Restriktioner för dataomfång och datatyp

EN 14822 GPIC General purpose information components Lista över kliniska och icke kliniska standardobjekt för informationsförmedling

Informationsmodellering Utgår från studiet av informationsflöden Identifierar informationsmängderna Definierar informationsmängdernas innehåll Definierar informationsmängdernas samband

Uppdraget Att beskriva informationsmängder som skall vara gemensamt tillgängliga för sjukhus, primärvård och kommun när patienter som vårdas på sjukhus behöver kommunala insatser efter utskrivningen

Översikt Sjukhus

initiativ hos-pers. beslut patienten bedöm ankommer vårdbehov mottagningen bedöm vårdbehov återsänd 0..* vårdbegäran inlagd hos-pers. beslut bedöm behov av inskr.medd behov nej och har inga insatser sänd inskriv- ningsmed- delande behov ja och/eller har redan insatser känd av omsorgen 1 inskrivnings- meddelande

sänd underlag vårdplanering erhåll bestäm tid mottagnings- för möte behov nej erhåll mottagnings- bevis bestäm tid för möte känd av omsorgen behov ja föremål för betalningsansvar dag 0 föremål för tidsbestämt vårdplaneringsmöte mottagnings- bevis avser 0..1 1 vårdplane- ringsunderlag återkallelse (0..1) kallelse vårdplanering återkallelse (0..1) genomför SVPL meddela utskrivnings- klar vårdplanerad patient utskrivningsklar patient upprättad vårdplan utskrivnings- meddelande

besluta utskrivning skriv ut avsluts- meddelande

Domäninformationsmodell

Del av informationsmodellen

Informationsobjekt

Arketyper Upprättad vårdplan och dess attribut

Arketyp

fogare

GPIC

Arketyp

Arketyp

Tack! Grafisk bearbetning av SAMBA-modellen: Lars Björkman Xml-schema InfoVU: Ted Wigefeldt Materialet i bildspelet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg fogare www.fogare.se binder samman begreppen