Behandlingsriktlinjer vid impetigo

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Kan en förkylning ge övervikt?
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hud- och mjukdelsinfektioner
Individual Consequences of Antibiotic Use
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
MRSA och smittskyddslagen
Behandling vid impetigo
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
SBU:s kommentar publicerad
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Anti Aciklovir ATC-kod: D06B B03 Godkänd: (Nationell)
Handläggning av faryngotonsilliter
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Terapiriktlinjer.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Välkomna till bords Läkemedelskommitten
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
MRB.
Frida Wilske Infektionsläkare
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Antibiotikaval i sluten vård
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Presentationens avskrift:

Behandlingsriktlinjer vid impetigo Hela dokumentet finns på läkemedelsverkets hemsida, www.mpa.se, under publikationer: Information från läkemedelsverket 2:2003

Bakgrund Rapporter om ökande förekomst av impetigo orsakad av fusidinsyra-resistenta stafylokocker→ Begränsade behandlingsalternativ

Epidemiologi Förekomsten av impetigo i samhället är okänd. Vanligare? Svårare? Vanligast hos barn 0-12 år Vanligast under perioden juli-september

Klinisk bild Ytlig hudinfektion m. blåsbildning Icke-bullös Bullös Ffa S aureus, ibland grupp A streptokocker Kortvarig blåsbildning→gula krustor Ansikte,extremiteter Bullös Huvudsakl. S aureus Dessa bildar exfoliativa toxiner → progredierande blåsbildning, allvarligare infektion Bålen, snabb spridning

Resistens-fusidinsyra 1999 noterades i södra Sverige ökad förekomst av fusidinsyraresistenta stafylokocker isolerade från pat med impetigo Retrospektiv studie i 8 län 1992-2001→ klonal spridning i hela landet Kristianstad 1999-2002-uppmaning odla alla pat med impetigo: Ffa stafylokockgenes, fusidinsyraresistens ssk hos barn 0-12 år 60 % fusidinsyraresistens juli-september Österlund A, et al. Scand J Infect Dis 2002;34:729-34

Resistens-fusidinsyra Paralellt med resistensökningen-kraftigt ökad användning av fusidinsyrakräm: Barn 0-12 år-ökning 4-12 g /1000 inv Individer >12 år-ökning 3-6 g/1000 inv Fortsatt användning av fusidinsyrakräm underlättar sannolikt fortsatt spridning av stammen

Resistens-mupirocin Internationella rapporter: Sverige??? Resistensutveckling hos sjukhusisolat av stafylokocker vid hög mupirocin-användning Spridning på sjukhus av MRSA-stammar med samtidig mupirocin-resistens Epidemisk MRSA-stam med mupirocinresistens Sverige??? Lund, 2000 (100-tal isolat): 10 % resistens hos KNS-isolat på avd. där mupirocin användes Resistensgen överförbar mellan stafylokockarter

Behandling A) Begränsad, icke-bullös impetigo Oftast lindrig sjd, självläkande förlopp, odling ej nödvändig Hygienråd LOKAL behandling: Noggrann uppblötning och rengöring av ev. krustor med tvål och vatten EJ fusidinsyra-pga aktuell resistenssituation EJ mupirocin-bör pga risk för resistensutveckling reserveras för eradikering av MRSA-bärarskap

Behandling B) Utbredd/progredierande impetigo, ofta den bullösa formen samt impetigo som inte svarat på lokalbehandling Hygienråd Peroral antibiotikabehandling, 7 dagar Bör täcka stafylokocker: 1) Flukloxacillin/dikloxacillin alt. cefadroxil/cefalexin (vuxna/barn) 2) Klindamycin (pc-allergi)

Recidiv Enstaka: Upprepade, trots upprepade kurer och hygienråd: Smittspårning Analys av social situation Ånyo hygienråd. Följsamhet? Ny antibiotikakur. Beh. även anhöriga med kliniska symtom Upprepade, trots upprepade kurer och hygienråd: Remiss t. barn/infektionsklinik?