Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga Lpfö 98 Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelse för symboler samt deras kommunikativa funktioner Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum

Matematikord – jämförelseord Storlek: stor, större, störst liten, mindre, minst Antal: många, fler, flest få, färre, ? Kvantitet: mycket, mer, mest litet, mindre, minst Massa: tung, tyngre, tyngst lätt, lättare, lättast Längd: lång, längre, längst kort, kortare, kortast Höjd: hög, högre, högst låg, lägre, lägst Bredd: bred, bredare, bredast smal, smalare, smalast Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast Ålder: gammal, äldre, äldst ung, yngre, yngst (Malmer, 1999).

Räkneprinciper Abstraktionsprincipen Ett-till-ett principen Principen om godtycklig ordning Principen om bestämda räkneord Kardinaltalsprincipen

Dokumentation ur barns perspektiv Dokumentation kan hjälpa barn att: synliggöra sina föreställningar då de lär sig minnas och skapa inre föreställningar reflektera kring ett innehåll - låta sig utmanas i sina föreställningar tillsam- mans med kamrater och lärare - följa en process eller ett händelseförlopp - bli medveten om den variation som finns i deras sätt att tänka och i kamraternas sätt att tänka ( Doverborg & Anstett, 2003).

Max, 3:4 år visar hur många äpple- Bitar han vill ha genom att rita ett sicksackmönster. Två månader senare uttrycker Max antal med hjälp av handens fingrar

bitar han vill ha sin banan delad i. Max 4,2 år visar hur många bitar han vill ha sin banan delad i. Kardinalprincipen Max 4,8 månader vill ha sitt äpple delat i 10 bitar. Han ritar 10 ringar och räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.

Fruktstund Uppskatta, räkna antal, jämföra, gruppera hela frukter. Uppskatta, räkna och jämföra hur många delar som finns i olika frukter. Undersöka delar av helhet som halv, hälften, tredjedel, fjärdedel osv. Hur ska jag dela halvor för att det ska bli fjärdedelar? Åttondelar? Vilka delar är störst? Halvor eller fjärdedelar? Gör stapeldiagram över vilka frukter som är populärast. Vilka är Oftast förekommande under två veckor?

Gå på talraden och ramsräkna framåt och bakåt. Starta på olika tal och tag ett steg framåt, ett steg bakåt (talens grannar). Starta på olika tal och tag två steg framåt, två steg bakåt (nästan grannar) etc.

Kapsyler, muggar och byttor Thunholm & Bergehed (2002) Samla kapsyler eller knappar Räkna, sortera och jämför mängder Växla till tiotal och hundratal 124

Kajsas köttbullar Idag serveras det köttbullar till middag hemma hos Kajsa. Mums, Kajsa gillar köttbullar. Hon tar fem stycken. Katten Tusse kommer in genom dörren. Han ser hungrig ut. Kajsa ger två av sina köttbullar till Tusse. Rita och skriv hur många köttbullar Kajsa hade från början, hur många katten fick och hur många köttbullar Kajsa fick.

Rumsuppfattning Kan förstå och beskriva var i rummet ett föremål befinner sig i förhållande till omgivningen med hjälp av begrepp som uttrycker avstånd, riktning och läge Kan beskriva var i rummet det själv befinner sig Kan se, jämföra och uppfatta avstånd Kan känna igen och beskriva egenskaperna hos vanliga geometriska objekt Har förmåga att kunna avbilda föremål och orientera sig i ett tänkt rum, har en inre rumsuppfattning, kan förstå att ett föremål ser olika ut om det avbildas från olika håll

Lägesord i framför utanför på ovanpå bakom innanför över överst bredvid ovanför under underst mellan nedanför först i början högst upp sist i slutet längst ner före i mitten nära efter mitt på närmast upp uppåt fram framåt till vänster ner neråt bak bakåt till höger Gudrun Malmer, (1999).

Rum i rummet För att så småningom förstå begreppet ”modell” måste barn redan tidigt få rika möjligheter att uppleva och utforska rummet Barn skapar många gånger med hjälp av t ex stora plastkuddar, madrasser och filtar små rum då de gömmer sig, leker rollekar, bygger kojor osv. De gestaltar också omvärlden i leken med hjälp av t ex byggklossar då de bygger rum till sina djur, dockor och bilar. Att observera - På vilka sätt barn skapar egna rum i rummet. Hur skapar barn i byggleken ett rum för sina dockor, bilar och djur mm? Hur kan du som lärare ta vara på och utmana barnen i dessa situationer? Reflektera över hur du som lärare kan vidga barnens förståelse av rummet genom att använda lägesord i samtalen.

Julia och Felicia bygger hagar åt sina djur Klassificerar, sorterar Antalsgrupperar Bedömer form, avstånd och läge Kommunicerar ord och begrepp kopplat till tal- och rumsuppfattning Samarbetar och löser problem med hjälp av matematik

Julias dokumentation av bron

Inre föreställningar