Produktionsfunktionsansatser Tillgänglighetsansatser Regionförstoring eller regionförtätning? Hur mycket av tillväxteffekter fångas av samhällsekonomiska kalkyler? CTS Temadag 5 november: Skapar infrastrukturinvesteringar ekonomisk tillväxt?

Empiri: tillgänglighet och tillväxt Maria Börjesson Docent transportsystemanalys, KTH Biträdande föreståndare CTS

Agglomerationseffeker Väl utvecklad teoretisk grund Många empiriska studier: Först: Samband mellan storlek och produktivitet Sedan Sedan samband mellan täthet eller tillgänglighet och produktivitet Mer policyrelevant Empirin studerar sällan enskilda mekanismer Orsaksambandet kan ifrågasättas (trots teoretisk grund) Riktning Selektion (Combes, Duranton, & Gobillon, 2008; Graham, Melo, Jiwattanakulpaisarn, & Noland, 2010)

Sjunkande transportkostnader samt skalfördelar Intern för en bransch, ett företag eller en stad. Grunden: agglomerationseffekter

Mekanismer Delning – fler kan dela på offentliga och privata anläggningar, infrastruktur och utrustningar, och på marknader och risker. Det innebär ett effektivare utnyttjande av resurser och en mer specialiserad, diversifierad och anpassningsbar arbetsmarknad. Matchning – en förvärvsarbetandes kompetens kan matchas bättre mot en specialiserad arbetsuppgift hos en specifik arbetsgivare Lärande – genom att träffa många andra sprids och vidareutvecklas kreativitet, idéer och kunnande (”knowledge spillover” )

Högre löner i städer indikerar agglomerationsfördelar Strömquist (2005)

Högre löner i städer indikerar agglomerationsfördelar Yankow (2006) finner en urban lönepremie på procent Många studier med elasiticter på mellan 1% och 6% Gould (2007) estimerar en modell som tar hänsyn till selektionsprocessen för arbetstagare som flyttar till städerna och finner ingen urban lönepremie alls.

Studies

Täthet bättre mått Senare studier täthet (baserat på avstånd) istället för storlek ger elasticitet på 3-5% Indikerar att man kan öka produktivitet med transportinvesteringar genom att öka den effektiva densiteten.

Tillgänglighetsmått ger bättre policyrelevans

Produktivitetseffekter av en investering

Studies

Konsensus om att en större effektiv täthet (eller bara täthet) leder till högre produktivitet, men en elasticitet mellan 2-10% Svensk skattning i intervallet Högre elasticitet i Mälardalen Högre elasticitet för resenärer med höga löner Vad säger empirin?

Högre i mer kunskapsintensiva branscher: Högre i kunskapsintensiva branscher

Hur stora blir inkomsteffekterna? Namn KÖ från arbetsresor Inkomst- effekt E18 Hjulsta - Ulriksdal3320 E4/E12 Umeå22 Marieholmspaketet2936 E4 Förbifart Stockholm Norrbotniabanan4028 Åtgärdsplan

Sambandet kan gå åt olika håll Endogenitet: Oberoende variabel påverkas av den beroende Vanligaste lösningen: instrument Svårt att dra säkra slutsatser om hur skattningarna påverkas Mer rumsligt och branschmässigt mer disaggregerade data gör det än svårare att hitta adekvata instrumentvariabler. Graham och van Dender (2011): följa istället enskilda mekanismer som skapar agglomerationsfördelar på mikronivå. Men tappar man något annat då? Metodproblemen gör skattningarna osäkra

Effekter på sysselsättning Ersättning från socialförsäkringar i förhållande till löner

Få studier gör explicit skillnad Det finns skäl att tro att arbetsmarknaden fungerar bättre om man att förtätar regionen snarare än ”förstorar” den genom längre pendling (Strömquist, 2005). De flesta städer med hög tillväxt har en attraktiv/koncentrerad kärna Preferenser för korta avstånd/tät bebyggelse Förutsättning för gång/cykel och minskat bilresande Regionförstoring med ny infrastruktur riskerar dessutom att på sikt sprida ut bebyggelse Kräver än mer investeringar på sikt Regionförtätning och regionförstoring?

Dyrt att förtäta…men…

Väl utvecklad teoretisk grund. Konsensus om att en större effektiv täthet (eller bara täthet) leder till högre produktivitet, men en elasticitet mellan 2-10% Verkar gälla även tillgänglighet från transportsystemet. Större effekt på mer specialiserade arbetsmarkandander. Färre studier gäller sysselsättning – men omvända ser ut att gälla. Men svåra metodproblem gör orsakssambandet oklart Graham och van Dender (2011): följa istället enskilda mekanismer som skapar agglomerationsfördelar på mikronivå. Men tappar man något annat då? Slutsats