Martha Middlemiss Lé Mon Välfärd från vaggan till graven? Kyrkan som civilsamhällesaktör i Sverige och England idag Martha Middlemiss Lé Mon Jag har mest bedrivit forskning gom England i dessa frågor, men alltid i samarbete med svenska forskare och alltid med ett jämförande perspektiv i baggaget där Sverige blir ett spegel som jag kan hålla upp mot det engelska situationen och därmed belysa vad som är kontext beroende och vad som eventuellt kan ses som mer allmänna frågor av relevans till en större debatt på europeisknivå samt inom andra kontexter. Idag kommer jag därför att prata mycket om situationen i England och utgår ifrån statistik om och analyser av situationen där, men alltid med en fokus på vad som kan vara intressant och relevant i ett Svenskt kontext och med försök hela tiden att dra parelleler samt belysa olikheterna. Jag hoppas dock att ni som har gediget kunskap om den Svenska kontexten ifrån era olika perspektiv kan plocka upp olika aspekter som er av intresse för er och hjälper mig att utveckla min analys med era frågor efteråt. Jag ska försöka inte vara för långrandigt så att vi har gott om tid för frågor och diskussion.

Historiska perspektiv Kyrkorna i England och Sverige bedrev välfärdsarbete långt innan välfärd blev en statlig angelägenhet Kyrkornas teologi i de olika länder har påverkat utvecklingen av de olika välfärdsstatsmodeller Typ av majoritetskyrka, välfärdsstatsmodell samt civilsamhällets roll inom välfärdsstaten har tillsammans påverkat vilken roll kyrkan har spelat i välfärden – nu under omförhandling Jag har inte tänkt att ge en föreläsning i kyrkans roll I välfärden historiskt sett eller historien av kyrkans roll I utvecklingen av välfärdsstaten men det är värt att nämna ett par saker som bakgrund till det jag vill ta upp idag om kyrkors (och framför allt tänker jag på statskyrkor och liknande majoritetskyrkor) roll

“Church of England är fortfarande en viktig spelare i tillhandahållande av välfärd i landet oavsett vad motståndarna tycker. Kyrkan har förtjänat rättigheten som den största välfärdsorganisation (och så mycket mer) i landet att få gehör och bli en respekterad samarbetspartner i välfärdsområdet på samma sätt som med utbildningen.” Bishop for Urban Faith and Life’, Stephen Lowe, Bishop of Hulme (2008). I England har kyrkan aldrig varit en statskyrka på samma sätt som I Sverige (dvs den har och har haft starka band till staten, men är inte en myndighet). Samtidigt har utveklingen av välfärdsstaten sett annorlunda ut och bland annat känneteckas det av att civilsamhällets roll i välfärden nedtonandes alldrig I England på samma sätt som I Sverige. Men det finns samtidigt många likheter – både länder har majoritetskyrkor med nära band till staten och där en stor del av befolkningen är medlemmar eller känner tillhörighet med institutionen. Men frågan är vad det betyder idag för kyrkans möjligheter att agera som en välfärdsaktör i civilasamhället och hur det påverkar den större bilden stat – civilasamhället I välfärdsområdet då kyrkan vill agera som en aktör? Biskopen Stephen Lowe skrev följande I förordet till en rapport om kyrkans roll I området - Moral, But No Compass: Government, Church and the Future of Welfare (2008), Men är det? Som Lowe själv säger finns det motståndare till hans position både inom och utanför kyrkan. Själva rapporten lägger märke till att det finns biskopar inom kyrkan som motsätter sig aktiv partnerskap mellan kyrkan och myndigheter I välfärds området (Davis, Paulhus & Bradstock 2008, 21). En debatt som också märks inom SvK – nämligen I vilken mån ska kyrkan agera välfärdsproducent och kan det isf begränser kyrkans möjligheter att agera kritisk röst I debatten. Kankse särsild interessant I Sverige just nu då SvK håller på att utreda frågan om att starta en särskild org för att bedriva välfärdsarbete – undersökningen som har undersökt synen på om kyrkan kan och bör bedriva sådan verksamhet kommer att offentligörs 14 dec. …

Är Church of England verkligen en frivilligorganisation? Är kyrkan organiserad som en frivilligorganisation? Är kyrkan en medlemsorganisation som drivs av sina medlemmar? Vad gör kyrkorna som frivilliga aktörer I välfärds området? Är rollen frivillig? Som bakgrund därför och så att man kan börjar fundera kring likheter och skillnaderna mellan Sverige och England när det rör kyrkans roll som välfärdsaktör i det civila samhället har jag ställt några frågor till mig själv kring frågan om kyrkan verkligen kan anses vara en frivillig organisation (som Lowe påstår) och isf hur/ på vilket sätt?

Frivilligorganisation för samhällets bästa? Juridisk ställning - Charities Act (2006) Antagen position - Church for the Nation? “Its history, its constitutional position – however controversial that may have become for some – means that it is obliged just to be there speaking a certain language, telling a certain story, witnessing to certain non-negotiable things about humanity and about the context in which humanity lives.” Archbishop of Canterbury, Dr. Rowan Williams, 2002 Sedan 2006 har inte längre en organisation som har som sitt huvudsyfte att ‘värna / progagera religion’ inte längre automatisk rätt att inneha status som en ‘charitable organisation’ enbart på grund av detta. Kyrkor, som alla andra org I civilasamhället måste kunna bevisa ‘public benefit’ (vinster för allmänheten) om de vill ff räknas som charities med de skatte och insamlings fördelar som medföljer. Rapporten som jag citerade tidigare påpekar att detta är en tydlig förändring jämfört med den tidigare jurisk situation där ‘advancement of religion’ antogs vara for the public benefit (Davis, Paulhus & Bradstock 2008, 23–24). Det här kan betyder, inte minst, att den grad till vilken kyrkor rapporterar och gör reklam för activititer I välfärds sektorn kan ha direkt påverkan på ekon status och inkomst. Archbiskopen of Canterbury, Dr. Rowan Williams, är tydlig exempel av de I kyrkans ledning som har argumenterad för en roll för kyrkan som ‘creator of space for humanity in the midst of deprivation’. Religösa org haa en roll att spela I det moderna samhälle, enligt Williams, om de kan erbjuda sin vision I ett försök att vinna social kontroll, men som ett sätt att öppna upp djup I människors val möjligheter’. Han argumenterar då för en roll för kyrkan som en organisation som kan skapa plats och platser för människor

Frivillighet i och för kyrkan 4 av 10 kyrkobesökare i England tar sig an frivilligt arbete utanför kyrkan och en liknande mängd utför frivilligt arbete i kyrkans regi. (Barley 2007) Relativt få anställda. Kyrkan skulle inte kunna bedriva den verksamhet som den bedriver idag utan frivilliga insatser på flera nivåer Church Statistics 2009/10 (2011) The National Churches Trust survey 2010 beräknad1.6 million frivilliga i kyrkor i UK. 200 000 är inte regelbundna kyrkobesökare. 29% av tid som frivilliga lägger ned går till ‘community activities’. Utöver detta visade rapporten att circa 4 av 10 kyrkobesökare i England tar sig an frivilligt arbete utanför kyrkan och en liknande mängd utför frivilligt arbete i kyrkans regi. Barley, Linda (2007) Community Value. London: Church House Publishing, s. 39 2010 var antalet heltidsarbetande avlönade präster 8 135 och totalen för alla kategorierna 29 029. Kyrkan skulle inte kunna bedriva den verksamhet som den bedriver idag utan frivilliga insatser på flera nivåer inte minst från pensionerade präster och lekmän med utbildning och tillstånd att leda gudstjänster. Här finns en stor skillnad mellan CofE och SvK som är fortfarende väldigt resursstark i jämförelse (både i fråga om inkomster allmänt, antalet utbildade anställde personal samt ändamålsenliga byggnader). The National churches trust survey undertaken in 2010 estimated (from a basis in their sample survey) a total number of 1.6 million volunteers (people of volunteer in any capacity in the church in question) 200, 000 of whom are not members of worshiping congregations. Här ser vi någonting intressant – de som utför frivilligt arbete I och omkring kyrkorna är inte nödvändigtvis regelbundna kyrkobesökare – kanske ännu mer anmärkningsvärd I England som inte har medlemskaps begrepp på samma sätt som I Sverige. Utöver detta är det intressant att notera att även om en del av denna frivilligtarbete ägnas åt gudstjänster och arbete med kyrobygnaderna så var 29% oav de frivilligas tid (som angavs I undersökningen) ägnat ät aktiviteter för det lokala samhället - ‘community activities’. (page 37)

Kyrkobyggnader som resurs 47,000 kyrkobyggnader som är faktiskt eller potentiella resurser för lokala samhället. Nästan 8 av 10 kyrkobyggnader I UK används för annat än gudstjänster I 60% av dessa inkluderas aktiviteter för lokala samhället organiserad av församlingen. 47,000 kyrkobyggnader som är faktiskt eller potentiella resurser för lokala samhället Nästan 8 av 10 kyrkobyggnader I UK används för annat än gudsstjänster I 60% av dessa inkluderas aktiviteter för lokala samhället organiserad av församlingen.

Aktiviteter I kyrkobyggnader år 2010 Chart 31: Breakdown of activities held in church buildings in the last year Här ser vi att aktiviteter för ungdomar och olika typer av rådgivning och stöd är det mest vanligt förekommande, men lågt andel ‘sekulära tjänster’ som lokala postkontor, röstlokal och kafféer (det kan vara pga att sådanna initivative är relativt nya och kräver mycket organisation). Äldre, ungdomar och föräldrar med småbarn är de som oftast anses vara de som ta del av aktiviteterna. Här är visar resultaten likheter med annan forskning som har titat på social arbete som bedrivs av relig org från kyrkobyggnader. 14 National Churches Trust Survey 2010

Anledningar till att inte fler aktiviteter för det omgivande samhället hålls I kyrkobyggnader Reason % of sample Lack of suitable space available 33 Lack of suitable facilities available (e.g. toilets, parking for the disabled) Lack of volunteer time 28 Financial limitations 24 Lack of volunteer skills and knowledge 23 Lack of interest in community to partake in activities 17 Lack of interest from other organisations to co-run activities 13 Unsuitable access 11 Decision made to preserve the building solely as a place of worship 8 None of the above 3 (National churches trust survey p 45)

Religion och frivillighet Greg Smiths analys av GB ‘medborgarskaps undersökning’ 2010. Religiös tillhörighet ingen signifikant effekt på frivillighet MEN de som säger att religiös identitet är viktigt och/eller är regelbundna kyrkobesökare är mer benägna att utföra frivilligt arbete I grupp kontext. (särskild kristna). Greg Smith 2010 Religion as a motivator for volunteering Greg Smith’s secondary analysis of figures from the GB citizenship survey led him to the following conclusion: religious affiliation as such appears to have no significant effect on volunteering rates when class related variables, ethnicity, age, gender and variables relating to integration into the local neighbourhood are taken into account. However, those who report their religious identity as important or who have been recent or regular attenders at worship are significantly more likely to report formal volunteering in a group context. This effect is particularly noticeable among Christians (Greg Smith 2010)

Vilken roll spelar religiösa grupper I välfärden idag? Undersökning av ‘faith based social action’ på region nivå i England. (Dinham 2007) Många olika initiativ inom vitt sprida områden Ingen täckande oberoende data Brist på gemensamma begrepp Dinham, A. (2007) Priceless, Unmeasureable: Faith-based Community Development in England in the 21st Century, FbRN, London

Tre sätt som reliigon blir mer synlig som aktör I samhället I UK idag : Religiösa grupper anses vara en rik källa till fysisk och socialt kapital Religion anses i regeringens policy ha en nyckel roll i att framhäva lokala gemenskaper (community cohesion). Regeringen är interesserad av att öka rollen som religiösa grupper ha i styrande (governance) på lokal nivå. (Dinham and Lowndes, 2009. See also Rana Jawad 2012 ) What role do faith groups play in welfare today Dinham and Lowndes (2009) identify three main ways in which religion is gaining visibility as an actor in the public sphere in the UK: religious groups are considered to be a rich source of physical and social capital meaning they have buildings and human manpower and synergy through their meeting places and places of worship, their adherents and volunteers. To this end, government polices since the 1990s have stressed the useful way in which religious groups can build on their existing services in the areas of education childcare and urban regeneration in order to expand their remit and social welfare roles. Such a role is seen by government policy as a way of promoting more responsive local services and diversifying provision to suit local needs. religion is considered in government policy to play a key role in promoting community cohesion. Inter-faith networks in particular are seen to have an especially strong role in this regard. In many respects, religion is here understood as proxy for ethnic identity.   government is also interested in increasing the role of religious groups in governance particularly at local level. This is exemplified in for example the establishment and promotion of Local Strategic Partnerships, regional assemblies and neighbourhood management boards. Faith representatives have thus found their way into policy-specific consultation forms with the police, health authorities and social care agencies. At national level, a Faith Communities Consultative Council has been established to advise minsters (Dinham and Lowndes, 2009). (See Rana Jawad 2012 forthcoming)

Kyrkans rapport - Resourcing Christian Community Action 2010 Regeringens språk är vänligt inställt till ‘faith communities’ roll, det verkar finnas en öppen inbjudan att ta sig an en större roll I den lokala gemenskapen MEN Retoriken och verkligheten är inte den samma. Med andra ord finns det chanser för kyrkor att bli involverad som tjänsteleverantörer, men oftast utan resurserna som möjliggör detta. (Resourcing Christian Community Action January 2012, 39). Church of Englands kyrkomöte beställde en rapport 2010 som skulle studera ‘best practice’ i kyrkors samhälls orienterad arbete runt om I landet, men som också skulle adressera en nyckel fråga nämligen om ‘ I tider med stora neddragningar I offentliga satsningar, idéen om ‘Big Society’ hjälper eller motverkar det som kyrkor vill åstadkommer (Resourcing Christian Community Action January 2012, vi). Rapporten presentarar projekt från runt om I landet och bygger på punkterna på bilden innan I sin analys. Rapporten hävdar att: Regeringens språk är vänligt inställt till ‘faith communities’ roll, det verkar finnas en öppen inbjudan att ta sig an en större roll I den lokala gemenskapen MEN Retoriken och verkligheten är inte den samma. De samlade effekter av economisk nedgång samt regeringens neddragningar betyder att det finns ökande behov I områden där behoven redan var stora samt färre möjligheter till bidrag från de potentiella finansiärer av frivilliga organisationer, inkl grupper med ankntning till kyrkor. Med andra ord finns det chanser för kyrkor att bli involverad som tjänsteleverantörer, men oftast utan resurserna som möjliggör detta(Resourcing Christian Community Action January 2012, 39).

Fallstudium Kvalitativ Kartläggning av området Intervjuer Fokusgrupper

DATA / Tre perspektiv 1) Hur ser lokala sociala myndigheter på kyrkliga tjänster som en del av välfärdssystemet? 2) Hur ser den lokalbefolkningen på det? 3) Majoritetskyrkors agerande på det lokala planet både som producent av välfärdstjänster och som opinionsbildande aktör.

Darlington Ca 90 000 invånare Homogen population Tidigare industristad nu dominerad av tjänstesektorn Utvecklad och formaliserad samarbete mellan kommunen, företag och frivilligorganisationer Stora klyftor mellan de rikaste och fattigaste i staden

Kyrkans välfärdsarbete i Darlington Kykans aktiviteter Kyrko-baserade aktiviteter Sociala samlingar i anslutning till gudstjänster Healing gudstjänster Kör Samtals grupper/ Gruppträffar för kvinnor och män Grupper/aktiviteter för barn och ungdomar Föräldrar/barn grupper Barnvakts tjänst - ‘Shoppers crèche’ Drop-in centre/ caféer Luncher, Hembesök/ stöd till sörjande/ sjukhusbesök Andra hand försäljningar Soppkök för hemlösa Möbel återanvändning projekt

Church interaction with the public sector Church presence in the public sector Arts Centre chaplain Folkhögskolepräst Polispräst Gudstjänster och besök till samt rådgivning för anställde vid äldre boende Morgonsamlingar/ besök till skolor/ Präster som ordf i styrelsen för olika skolor. Publicly financed activities run by the Church Grundskolor Sjukhuskyrkan

Andra former av samarbete/ aktiviteter Samarbete mellan kyrkan och andra organisationer Präst tillgänglig för stöd samtal mm på lokala supermarket Kyrkobyggnader änvänds av lokala grupper/ scouter mm Ekonomiska bidrag från kyrkor till välfärds projekt Relationer mellan kyrkans personal och andra aktörer Kyrkan använder sig av lokala myndigheters resurser för t.ex julsånger på marknadsplatsen Samarrangemang mellan kyrkor, offentligsektor och andra organisationer Kris-stöd Stadens Partnerskap/ local community partnerships Drop-in för hemlösa Bostads projekt för hemlösa Samägda - Kyrko/lokala ‘community ‘ bygnadder

Församlingsprästens syn på saken Kyrkan har en roll i välfärd och välmående - Som samhälls/gemenskapsbyggare - Som kritisk röst - Präster är inte outbildade social arbetare - Kyrkan som de troendes gemenskap Data from the interviews with representatives of the churches in the WREP study highlight a shared understanding of a definition of welfare as being broader than the provision of material welfare and all interviwees share an understanding that the churches have a clear role to play in people’s welfare and welbeing. Within this too there is some agreement on what this role can include. Expand points above …. There are however also differences Martha Middlemiss Lé Mon

Församlingsbors och myndigheters syn på saken Kyrkan har en roll i välfärd och välmående - Som tillhandhållare av tjänster utöver det som lokala myndigheterna erbjuder - Så länge kyrkan inte blandar ihop tjänster med ’predikande’ - Som en kritisk röst i samhället If attitudes to the church’s role in welfare from within the church are influenced by personal religious orientation the same can be said for attitudes of those outside the churches. Understandings of what the church ought to do and be in the welfare sector seldom tally with expectations of the church at local level and in particular in relation to what they as individuals would like to see the church doing. There is general agreement that the church has a role to play although many would not consider it themselves as somewhere to turn in either professional or private capacity. Martha Middlemiss Lé Mon

 RESULTAT Kyrkan som välfärdsaktör i England Kyrkan som en del av frivilligsektorn Kyrka som social röst Har kyrkan fortfarande en särskild roll i det engelska samhället? Kyrkan ’mittemellan’ The Church is seen as a natural part of the welfare sector in England in a manner which situatates it between the nordic model and the southern european model. Its history means it is expected to take a part and this is accentuated by the fact that the market model of welfare provision both encourages and assumes the participation of both voluntary and private actors. In this way the church is naturally assumed to have a larger role in the provision of welfare than has been typical in the nordic countries, but a much smaller role than in the south of europe where the churches are the only providers of welfare in some areas. Despite this however the church is not a rich church so in comparison to its nordic counterparts is much more dependent on the work of volunteers. This means amongst other things that the welfare services provided by the church vary hugely from region to region and even from parish to parish depending on the commitment of both clergy and volunteers. In Darlington, where the case study took place the activities of the churches vary widely. Many run community centres in cooperation with local community groups, all have some form of childrens and youth work, there are drop in cafes, thrift shops, jumble sales and a ‘surgery’ in the local Asda. Interestingly however the most far reaching and ambitious work is done by the local Baptist church with its minister at the healm. In the recent history of the town that proactive role was taken by two churchmen (one CofE, one RC). The fact that these two figures have now moved on is noted by church and town alike. Martha Middlemiss Lé Mon

Kyrkan ’mittemellan’ Kyrkan som neutral mark (inkl symboliskroll) Kyrkan som medlare Kyrkan som kritisk röst

Individers förväntningar av kyrkan: låg i teori, hög i praktik Infact while a general picture emerges of the church being welcome in the welfare sphere by both users and professionals a certain level of contradiction is also evident. One and the same individual often makes both of the paired comments seen here Martha Middlemiss Lé Mon

1: offentligvården, chef Kyrkor har goda kunskaper om sina lokala områden och har därför någonting att bidrager med Kyrkan är bara en av många frivilliga organisationer Martha Middlemiss Lé Mon

2: offentligvården, chef Dörren är alltid öppen för kyrkorna om de vill samarbeta Kyrkan är knappt nämnd som en möjlig partner för myndigheterna i välfärden Martha Middlemiss Lé Mon

3: förtroendevald politiker, kommun Att vara ’statskyrkan’ idag betyder ingenting Kyrkan har ansvar pga. sina privilegier Martha Middlemiss Lé Mon

3: förtroendevald politiker, kommun Kyrkan borde tala ut och agera på grund av sin ideologi Kyrkan borde inte tvinga sina åsikter på andra Martha Middlemiss Lé Mon

 Kyrkan i välfärdssystemet – i både England och Sverige Den Nationella kyrkan behåller en särskild roll i välfärden trots nedgång i kyrkogång och utökad pluralism Kyrkan som komplement Kyrkan som både kritisk röst och aktör Churches both in England and Sverige är sett som komplement (men på olika sätt) Martha Middlemiss Lé Mon

 Kyrka i välfärdssystemet – skillnader England/Sverige Olika syn på kyrkan både inom kyrkan och från andra i samhället? Kyrkan som komplement eller mer tvetydig roll? Kyrkan “mittemellan” i England Civilsamhället och frivillighet Olika syn på kyrkan - tex - inom kyrkan I sverige anställda/ I England frivilliga Martha Middlemiss Lé Mon

Ny roll för kyrkan som bygger på sin historia/ tidigare ställning Inte längre ’ramverk’ för samhället, men förväntas spela en ny(?) roll på grund av att den ses som förvaltare av värderingar och försvarare av ’the common good’.

Added value ? Gemensamma begrepp? Metoder Vi vet för lite! Finns det mötespunkter for politiska och analytiska begrepp (eg Big society)? Kapital – Religious, Andlig, Kulturell – användbar eller problematisk? Metoder Vad behöver mätas och hur ska det mätas? Most recent research in this area, whilst flagging up some interesting overlaps between faith based and non faith‑based service providers  is inconclusive with regard to possible ‘added value’ with respect to faith‑based provision ( see eg on homeless service providers Cloke, May and Johnsen, 2010:55).

The Big Society ‘Big Society’ är en koncept som har fått fäste i UK efter valet 2010 Målet med ‘Big Society’ är att flytta mer makt ifrån regeringen till lokala samhällen och individer för att åstadkomma en mer deltagande samhälle. Kyrkorna har setts som och I viss mån ser sig själva som en viktig del av civilsamhället här. The Big Society The ‘Big Society’ is a concept that emerged after the 2010 General Election in the UK and has become an important concept to take into account in surveying the field today. The aim of Big Society is to move power away from government and give it to local communities and individuals to achieve a more participatory society. The churches have been seen and to some extent have seen themselves as an important part of the voluntary and community sector in this regard.