Bäst i klassen En bok om lönsamt inneklimat Huvudbudskap I och med den här boken ses inneklimatet för första gången som en helhet. Här klassificeras klimatet, så att alla från byggansvariga till de som så småningom ska använda lokalerna får en gemensam kunskap om vad som kännetecknar ett bra inneklimat Vi visar här sambandet mellan bra inneklimat och produktivitet. Fakta Boken bygger på R1:an, Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav som ges ut av VVS Tekniska Föreningen Upplaga på 15 000 exemplar, målgrupperna är främst är beslutsfattare inom planerings- bygg och försäljningsskeendena.

Alla tjänar på bra inneklimat Människorna blir friskare Färre sjukdagar Större välbefinnande Företagens anställda blir mer produktiva Ägaren kan ta ut högre hyror Huvudbudskap Det absolut viktigaste när det gäller inneklimat är att ett bra inneklimat gör att människor blir friskare. Till följd av det ökar produktiviteten och effektiviteten. Det kan användas som ett marknadsförings – eller försäljningsargument för alla typer av lokaler Fakta Värmlandsstudien, som är världens största studie om hur inneklimat påverkar barns hälsa, visar tydliga samband mellan inneklimat och hälsa. Barn som bor i välventilerade hus har större chans än andra att slippa astma och allergier. Det är ju mycket troligt att samma sak gäller vuxna, välventilerade hus är bra för oss. Den mest kända studien om sambandet mellan sjukfrånvaro och inneklimat är Massachussettsstudien som visar att de som arbetade i utrymmen där man bara följde minimikraven på luftflöde hade 50 procent högre sjukfrånvaro än de som arbetade i lokaler där luftflödet var dubbelt så stort. Man beräknade att den årliga förlusten i produktivitet var 400 dollar per år och person.

Investeringar lönar sig Investeringar i inneklimatet kan ge produktivitetsökning på 6% Ofta enkla åtgärder Snabb återbetalning av kostnad Sedan ren ren vinst Huvudbudskap: Enkla åtgärder i befintliga hus, och en liten ökning av investeringen vid nybyggnation, gör stor skillnad för inneklimatet. Eftersom så små satsningar ger så kraftigt utslag får man fort tillbaka sina satsade pengar, och gör sedan en ren vinst på investeringen. Fakta: Produktivitetsökningen på över 6 procent uppnåddes vid en studie av Pawel Wargocki 2006. Den konkreta åtgärden här var att ta bort en gammal heltäckningsmatta från kontoret Yrkesutövningen i lokalen var skrivarbete och de som jobbade där skrev efter åtgärden 6,5 procent fortare, och minskade antalet felskrivningar med 18 procent. Källa: Indoor Climate and Productivity in Offices av P Walgocki och O Seppänen

Dålig luftkvalitet ger lägre produktivitet Sjuka hus sänker produktivitet Ökning av produktiviteten med 6-10% möjlig Åtgärder: Dimensionera ventilationen korrekt Åtgärda fuktskador Huvudbudskap: Svenska Arbetslivsinstitutet har genom sin forskning också visat att produktiviteten kan ökas med 6-10 procent bara genom att man åtgärdar luftkvaliteten och eventuella fuktskador i byggnaden Även här handlar det om mycket enkla åtgärder som skapar stora skillnader. Fakta Var tionde kvinna och var tjugonde man gör en sämre arbetsinsats på grund av att de arbetar i ett "sjukt hus" med dålig luftkvalitet. Uppgifterna kommer från kemisten och forskaren Anna-Lena Sunesson, Arbetslivsinstitutet. Hennes beräkningar visar att produktiviteten bland kontorsanställda ökar med 6-10 procent om dålig luftkvalitet åtgärdas. Så kallade ”sjuka-hus-besvär” definieras som att man varje vecka har irriterade slemhinnor (till exempel i ögon eller luftvägar), allmänna symtom (huvudvärk eller koncentrationssvårigheter) och hudbesvär. Källa: Anna-Lena Sunesson, forskare Arbetslivsinstitutet, publicering i tidningen Arbetsliv

Löner största kostnad Källa: Olli Seppänen Huvudbudskap De här staplarna visar vilka kostnader ett företag har. De byggrelaterade kostnaderna är således bara en liten del av ett företags hela kostnadsmassa. En liten ökning av satsningen på installationer ger stort utslag i inneklimatet. Tankekedja: Om man ser till helheten för en verksamhet är de byggrelaterade kostnaderna en mycket liten del. Om man sedan bryter ner de byggrelaterade kostnaderna är produktionskostnaderna mindre än hälften av detta. Installationerna utgör en femtedel av produktionskostnaderna. Av företagets totala kostnaderna är de ungefär en procent- Källa: Olli Seppänen

Liten andel gör stor skillnad Huvudbudskap. Om man ökar installationskostnaderna med 50 % - vilket skulle ge ett superklimat inne – ökas totalkostnaden bara med 0,5 %. Det superklimat man då skulle få skulle öka produktiviteten med långt mer än de 0,5 % som är den totala kostnadsökningen. Frågan är om det finns några investeringar förutom denna som har så stor effekt på sista raden i bokslutet. Fakta: Siffrorna kommer från professor Olli Seppänen vid Helsingfors Tekniska Högskola Källa: Olli Seppänen

Vad är ett bra inneklimat? Bestäms av följande faktorer: Luft Temperatur Ljud Ljus Kvalitetsklasser finns i ”R1 Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav” Huvudbudskap Ett bra inneklimat måste alltid bedömas som en helhet bestående av luft, temperatur, ljud och ljus. Fakta: De värden som används är hämtade ur den reviderade R1:an Beståndsdelarna i inneklimatet är ljud, ljus, luft och termiskt inneklimat. Ingen av dem är viktigare än någon annan – poängen är just helheten

Hur bedöms inneklimatet? Skiljer på lokaler och bostäder Luft 2 klasser – ppm CO² och föroreningar Temperatur 2 klasser – sommar och vinter Ljud 3 klasser – decibel A och decibel C Ljus Styrka, bländning och färgåtergivning Huvudbudskap Grunden till det nyskapade klassifikationssystemet är R1ans definiering av inneklimatets kvalitet. Fakta: Luft Man mäter koldioxid i ppm – parts per million (delar per miljon), man mäter också mängden av ett antal specifika föroreningar i luften. Temperatur Kraven på temperaturen inomhus får skilja sig åt mellan sommar och vinter, det anses rimligt att vi har lite varmare inomhus sommartid. Ljud Decibel A är det ljud vår hörsel uppfattar, decibel C används för att man ska kunna mäta även lågfrekvent ljud. Ljus Ljus har i praktiken bara en klass – godkänt. Det som bedöms är styrkan, bländningen och färgåtergivningen.

Inneklimatet Övergångsbild för att gå från faktadelen om inneklimat till stjärnsystemet. Här har vi förmodligen en innemiljö som inte når upp till ens de lägsta kraven i vårt system – men bilden illustrerar rätt väl det faktum att inneklimatet är ett negligerat område. Det bullrar – det bländar – hon eller han fryser - och behöver ansiktsmask för att andas. Sedan berättar du övergripande om stjärnsystemet. Huvudbudskap Stjärnsystemet är skapat för att kvaliteten på inneklimatet kan och ska definieras och mätas som en helhet. Vi tar det hela ett steg längre – vi väger samman inneklimatets beståndsdelar och delar in helheten i olika kvalitetsklasser.

Stjärnsystemet En enkel sammanfattning av inneklimatets kvalitet Tar hänsyn till möjligheten till individuell reglering. Huvudbudskap Stjärnsystemet skapar en helhetssyn på inneklimatets kvalitet Stjärnsystemet är tänkt att användas främst vid försäljning och uthyrning av kommersiella lokaler och industrilokaler samt lokaler som används inom den offentliga sektorn. Annonsen är en fiktiv annons med ett femstjärnigt inneklimat i Västerås. Fakta: De värden som används är hämtade ur den reviderade R1:an. R1an klassindelar varje faktor separat, ger alltså ingen totaltbild. Beståndsdelarna i inneklimatet är ljud, ljus, luft och termiskt inneklimat. Ingen av dem är viktigare än någon annan, däremot är det mycket viktigt att se dem som en helhet.

5-stjärningt inneklimat ***** Klarar de högsta kraven enligt R1 för Luft, temperatur, ljud och ljus Har individuell reglering I en bil med femstjärnigt inneklimat kan samtliga passagerare, och föraren, ställa in ”sin” temperatur och luftflöde Huvudbudskap Detta är självklart den nivå som alla ska sträva efter. I ett femstjärnigt inneklimat minskar sjukskrivningarna och ökar produktiviteten Lägg till om bilarna Fakta: Gränserna för vilka mätvärden som ska uppnås finns i R1:an. För ett femstjärnigt inneklimat gäller att ljud, luft och termiskt inneklimat alla når de högsta värdena. Dessutom skall varje människa ha möjlighet att ställa in sitt individuella klimat. Ljus har bara en klass, det är antingen godkänt eller icke godkänt och här förutsätts att alla är godkända.

4-stjärnigt inneklimat **** Samma krav som det 5-stjärniga inneklimatet Ingen individuell reglering I en bil med fyrstjärnigt inneklimat har alla samma inneklimat Huvudbudskap Enda skillnaden mellan det femstjärniga och fyrstjärniga klimatet är den individuella regleringen. Alla inställningar är därför gjorda så att de ska passa så många som möjligt – några kommer dock alltid i kläm.

3-stjärnigt inneklimat *** En av tre tekniska parametrar uppfyller inte högsta kraven Risken för störningar är liten Bra inneklimat som dock varierar mer Huvudbudskap: Detta är fortfarande ett bra inneklimat, men eftersom avvikelserna från medelvärdena är större krävs det högre krav på brukarna att anpassa sig till klimatet De tre parametrarna som kan ha en avvikelse är luft, ljud och termiskt inneklimat, ljuset måste alltid vara godkänt. Fakta En långfärdsbuss har bra inneklimat – men det varierar en del beroende på belastningar som direkt solstrålning och antal personer i bussen. Ett fordon med ett trestjärnigt inneklimat är en bra långfärdsbuss

2- och 1-stjärnigt inneklimat ** = Två av de tre tekniska parametrarna uppfyller inte högsta kraven för * = Myndigheternas minimikrav System slits – börja därför aldrig på grundnivån Huvudbudskap I det tvåstjärniga inneklimatet varierar klimatet ännu mer Det enstjärniga inneklimatet är de minimivärden som myndigheterna har satt Vanligt är att man projekterar för lägsta nivå vilket betyder att man när systemet startar redan ligger på gränsen till de godkända värdena. När systemet används förlorar det i effektivitet – och man hamnar mycket snabbt under den lägsta nivån. Därför är det viktigt att man projekterar med sikte på ett bättre inneklimat än det sämsta tillåtna. Annonsen är en fiktiv annons där objektet är en lokal på Söder Mälarstrand i Stockholm.

Inneklimatets ekonomi - Forskning Bättre hälsa / mindre sjukfrånvaro Produktivitet Övergångsbild Huvudbudskap Boken som just givits ut går igenom den forskning som finns i dag när det gäller sambandet mellan inneklimatet och förbättrad hälsa samt ökad produktivitet Fakta: Bokens huvudkälla i detta avsnitt är en rapport, Guidebook No 6, som givits ut av REHVA, ”Indoor Climate and Productivity in Offices”.

Faktorer som påverkar produktiviteten Sjukfrånvaro Antalet skador och olyckor Arbetstakt och avbrott i arbetet Noggrannhet och omsorg i arbetet Allt detta påverkas av inneklimatet Huvudbudskap De faktorer som man mäter när man kontrollerar produktivitet är dessa punkter. Det är faktorer som vi alla vet, inte minst från egen erfarenhet, att de påverkas av inneklimatet. När det gäller punkt fyra finns det också en säkerhetsaspekt för tredje part att ta hänsyn till. I vissa miljöer, som i exempelvis flygledartorn, är inneklimatet en ren säkerhetsfråga. Sådant som buller och hög värme påverkar de som har ansvar för många människoliv negativt.

Exempel 1 - luftflöde Ökning av luftflödet per person från 6,5 liter/sekund till 10 liter/sekund Kostnadsökning per person/år i investering, drift/underhåll: 22 euro Produktivitetsökningen per person och år: 300 euro Huvudbudskap I detta exempel har man använt en ett vanligt kontorshus med fem våningar, blandat öppen planlösning och kontorsrum. Varje anställd hade 15 kvadratmeter till sitt förfogande, det är mindre än normala svenska kontor. Siffrorna visar att investeringen mycket snabbt kommer att återbetala sig. Fakta: Energi ingår i driftskostnaden Den totala investeringen som gjordes beräknades till 141 euro per kvadratmeter för att höja luftflödet till 10 l/s, och 170 euro per kvadratmeter för att höja till 20 liter per sekund. Värdet av en kontorsanställds arbete per år beräknades till 30 000 euro. Caset finns på sid 56 i Olli Seppänens bok Indoor Climate and Productivity in Offices. Källa: Indoor Climate and Productivity in Offices av P Walgocki och O Seppänen

Exempel 2 - luftflöde Ökning av luftflödet per person från 6,5 liter/sekund till 20 liter/sekund Kostnadsökning per person/år i investering, drift/underhåll och energi: 63 euro Produktivitetsökningen per person och år: 690 euro Huvudbudskap Samma exempel som den förra bilden – men nu en ännu större ökning av luftflödet Trots ökade kostnader betalar sig investeringen även här ännu snabbare. Fakta: Energikostnaden ingår i driftskostnader Den totala investeringen som gjordes beräknades till 141 euro per kvadratmeter för att höja luftflödet till 10 l/s, och 170 euro per kvadratmeter för att höja till 20 liter per sekund. Värdet av en kontorsanställds arbete per år beräknades till 30 000 euro. Caset finns på sid 56 i Olli S bok Indoor Climate and Productivity in Offices Källa: Indoor Climate and Productivity in Offices av P Walgocki och O Seppänen

Exempel - temperatur Hög temperatur ger sänkt effektivitet Solinstrålning, maskiner, människor Låg investeringskostnad för kyla Återbetalningstid 1 år Huvudbudskap Många kontor har för hög temperatur på grund av bland annat följande belastningar. Solinstrålning Maskiner För stort antal personer i lokalen Temperatur har stor betydelse för effektivitet. Fakta: En investering i en anläggning för att sänka temperaturen kan normalt räknas hem på ett år Källa: Indoor Climate and Productivity in Offices av P Walgocki och O Seppänen

Rätt temperatur ger ökad prestation Huvudbudskap: Temperatur är en av de saker som påverkar oss mycket snabbt. Redan några få grader för hög, eller för lång, temperatur, påverkar vår effektivitet med tio-femton procent. Fakta: Riktlinjen för temperatur är 22 grader. Vid 27 grader minskar koncentrationsförmågan med mellan 30 och 50 procent. Källa: David Wyon

Exempel - ventilation Massachusettsstudien 2 likvärdiga byggnader 1 följde minimikrav 1 dubbla värden 50% högre sjukfrånvaro vid minimikrav Onödig kostnad 400 USD per person/år Huvudbudskap Don Miltons forskning visar att kostnaderna för sjukfrånvaro och sänkt produktivitet är betydligt högre än den investeringskostnad som behövs för att skapa ett bra inneklimat. Studien gällde luftflöde. Anledningen till det låga luftflödet var att man ville ha låga energikostnader. Det fick man. Men kostnaderna för högre sjukfrånvaro och lägre effektivitet är högre än besparingen. Fakta Forskningen är från 2002 Byggnaderna låg nära varandra och de som jobbade i dem arbetade med jämförbara arbetsuppgifter En av de få fältstudier som genomförts på detta område Källa: Don Milton, Harvard, USA

Ökad risk för astma/allergi Värmlandsstudien Risk att få asttma / allergi Huvudbudskap Värmlandsstudien visar ett tydligt samband mellan låg luftomsättning och en ökad risk för astma/allergi Värmlandsstudien är världens största undersökning av just detta och pågår just nu Vi har under många år minskat luftomsättningen i våra bostäder. Samtidigt har vi sett en kraftig ökning av antalet fall av astma och allergi. Fakta: Värmlandstudien gäller bostäder men resonemanget kan överföras även till andra typer av lokaler Studien startades år 2002 och görs av forskare i Danmark och Sverige. 11 000 barn är med i undersökningen, 400 av dem undersöks mycket noga, övriga är med via enkäter. Vi har alltså under en lång period minskat luftomsättningen i våra bostäder – samtidigt som antalet fall av astma och allergi ökat kraftigt. Det finns också ett tydligt samband mellan dessa två saker. Om luftomsättningen sjunker till en tredjedel, från 0,6 till 0,2, fördubblas risken för att få astma eller allergi. Forskarna som står bakom Värmlandsstudien visar att det finns ett klart samband mellan låg luftomsättning i bostaden, och astma och allergi hos barn. Redan nu kan forskarna se att risken för sjukdomar ökar om ventilationen är dålig i huset. I de 25 procent av småhusen med den lägsta luftomsättningen var risken för astma, eksem och hösnuva dubbelt så hög som i de 25 procent av småhusen som ventilerades enligt de normer som finns. En bra luftomsättning tar inte bort risken för astma eller allergi men barn som bor i välventilerade hem har bättre förutsättningar för att förbli friska. Luftomsättning/h

Exempel – Frikyla Nattkyla  stor produktivitetsökning Låg extrakostnad Energikostnaderna ökar eftersom anläggningen körs en större del av dygnet Intäkten av produktivitetsökningen är mer än 20 gånger större än kostnaden Huvudbudskap Ett av de snabbaste sätten att få tillbaka en gjord investering är att använda den kalla nattluften för att kyla Ingen investeringskostnad eftersom anläggningen bara körs under längre tid Kostnaden består av ökad energianvändning Källa: Indoor Climate and Productivity in Offices av P Walgocki och O Seppänen

Miljöexperten ”Styrkan med R1:an är att man hittar ett gemensamt språk och därmed kan diskutera fram en ambitionsnivå för olika lösningar på ett övergripande sätt.” Martin Erlandsson är en av dem som varit med och tagit fram R1:an. Huvudbudskap: Det gemensamma språket, och därmed ofta synsättet, är en av de saker som väldigt många lyfter fram med R1:an som ju vår bok Bäst i Klassen bygger på. Martin Erlandsson säger så här om detta: LÄS HÖGT Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet

Utvecklingschefen ”I R1:an ges anvisningar för hur funktionskrav kan ställas upp och mätas.” Erik Westin jobbar för en av Sveriges största fastighetsägare och är mycket engagerad i inomhusklimatfrågor. Huvudbudskap: Som representant för en av våra största beställare visar Erik Westin på vad han prioriterar – funktionskraven måste specificeras och sedan mätas. Erik Westin säger så här om detta: LÄS HÖGT Erik Westin, Akademiska Hus

Forskaren ”R1:an är en sammanställning av den etablerade kunskap som finns.” Lars Ekberg, docent och projektledare på Chalmers Industriteknik, har varit huvudredaktör för R1:an. Huvudbudskap: Här finns alltså all kunskap samlad – det måste tas tillvara. Lars Ekberg säger själv så här: LÄS HÖGT Lars Ekberg, Chalmers Industriteknik

Resultatet Investera i ett bättre inneklimat Sänk sjukfrånvaron Höj värdet på lokalerna Slutbild Sammanfattning som antingen bara får ligga uppe när man tackar för sig – eller som man läser upp och sedan tackar för sig.

Tack! Namn Företag Telefon Mail Slutbild med kontaktuppgifter att fylla i