Betesdrift till mjölkkor Torbjörn Lundborg Skara Semin

Betesstrategier Rastfålla Kontinuerligt bete Styrd storfålla Rotationsbete Stripbetning Hög beläggningsgrad, lågt näringsintag från betet. Beteshöjd: 6-10 cm Utnyttjande ca 50% Regleras efter kornas behov. Beteshöjd: 6-8 cm Fållor 7-8 st + reserv Utnyttjande ca 60-70% Beteshöjd 12-15 cm (max 20) Flytta stängslet Utnyttjande ca 70% Arbetskrävande

Betesstrategier Vilket betessystem är bäst med hänsyn till mjölkavkastningen? Rotationsbete eller kontinuerligt bete, försök utfört i England. Mjölkavkastning 32,5 kg eller 20,3 kg - Ingen effekt av betessystem, - beteshöjd - eller koncentrat giva (0 eller 6 kg ) på vare sig låg eller högavkastande kor. - högre beteskonsumtion, en längre betestid, längre tid till idisslande på det kontinuerliga betet (resultatet understöddes av tidigare försök). Fållbetning eller stripbetning, Finländskt försök. avkastning var omkring 20 kg mjölk. - ingen effekt på kornas mjölkavkastning - Stripbetning innebar att betesarealen kunde minskas med 26% och att mjölkavkastningen per hektar ökade med 36%.

Betessläpp

Betestillväxt

Beläggning Åkermark Kor/ ha Hagmark Försommar Avbetning 1-2 4-6 2-3 Högsommar Avbetning 3-4 3-4 1-2 Sensommar Avbetning 5-6 0-1

Beteskvalitet

Betesplanering Exempel 35st mjölkkor 10 ha bete 10 fållor 4 ha återväxt slåttervall 2 fållor återväxt Kor som kalvar i slutet av säsongen stallas in

Beteskonsumtion kg ts. Riktvärden Beteskonsumtion kg ts. Riktvärden. Kor som kalvat efter Jul –över 25 kg ECM 1.a kalvare ca – 1kg ts (Eva Spörndly SLU) Kg ECM Tidigt Försom Högsom Sensom 20 10 12 8 25 30 9 11 7 35 6 40 45

Kor som skall sinas vid installning Tidigt Försom Högsom Sensom Analys 11,5 MJ 11 MJ 10,5 MJ 10,8 MJ Kg ts bete 11 14 12 Kg hö 2 1,5 Räcker till Kg ECM 18 13

Buffertutfodra Hö/ensilage åtgången mäter betestillgången Ökad konsumtion: 1 kg ts hö/ ens (- 2 kg ts bete) +1 kg kraftfoder

Betesbalar som tillskottsfoder Skörda fållor som djuren inte hinner med att beta på försommaren. Detta bör göras innan ordinarie ensilageskörd så att gräset inte hinner bli förvuxet. Betet förblir bra och balarna kan utfodras, när tillgången på bete är sämre. Detta ger jämnare tillgång på foder, och jämnare mjölkproduktion under sommaren

Forts. betesbalar Tag undan 25-50% av betesarealen Ensilera minst en vecka innan ”vanlig skörd” Ev skörd två, när gräset vuxet upp till 25cm Förtorka till minst 40%

Temperatur (Seath, 1946. USA) Betesintensitet och Dagstemperatur Del av dygnet + 23 grader C + 30 grader C Dag 62% 25% Natt 48% 68% Hela dygnet 56% 49%

Vatten Mjölkkor dricker 40-100 l per dygn på bete vid ”normal” väderlek Kor är flockdjur och vill därför kunna dricka samtidigt. Är flödet för dåligt avbryts drickandet i förtid. Kor föredrar att dricka från en stor öppen vattenyta, de kan då dricka 15-20 l/min.

Vatten, tillgänglighet Vattenkoppar Flödet bör vara minst 10 l/min Minst en vattenkopp på 5 djur Exempel på dålig tillgång Flöde i vattenkopp: 5 l/min. Antal kor per vattenkopp: 10 kor  Varje ko dricker ca 15 l vid ett tillfälle. 3 min/ko * 10 kor Det tar 30 minuter effektiv tid för 10 kor. Permanent vattenledning, nergrävd + Vattenkoppar på en flyttbar vagn?

Vatten, tillgänglighet Kar Flöde <15-20 liter/min = min 200 liters kar >15-20 liter/min = min 100 liters kar Max 20 djur/ kar, 10 cm djur Fler små kar ger bättre vattenomsättning Utformade så att de lätt kan rengöras och tömmas

Vatten, placering Inte ha längre än 200 m att gå till vattnet Vattenkoppar och kar bör placeras med gott om utrymme omkring Vattenanordningen bör placeras så att risken för söndertrampning minimeras

”Sommartoppen” Många får förhöjda celltal under betesperioden Idisslare är känsligare än enkelmagade djur för främmande mikroorganismer i vattnet. Dricksvatten med mikrober + stress p g a annan miljöpåverkan t ex hög värme? Det är mycket vanligt med alger i vattendrag. Algerna kan bilda toxiner

Vatten, hygien Djuren dricker ofta där det är enklast även om vattenkvaliteten kan vara tveksam. Stängsla bort ,vattensamlingar och naturliga vattendrag. Dessa är oftast av för dålig kvalitet. Kar måste rengöras minst 1 ggr/vecka, helst varje dag. ”Tumregel”, du skall själv vilja dricka vattnet

Stängsel Elstängsel det bästa och billigaste sättet att stängsla. 2 trådar på 40 respektive 80 cm höjd över marken. Grov ståltråd (2–3 mm) syns bra och leder strömmen bra.

Drivgångar, Vallgator Gatans bredd 2,5 m < 100 kor (I Nya Zeeland rekommenderas dubbelt så breda drivningsgator) AMS kräver kort gata 250-500 meter mellan bete och mjölkanläggning. 4-5 meter bred för att klara av mötande kotrafik Stängsel Elstängsel fungerar ofta bra Trästängsel gärna vid trånga passager (absolut inte taggtråd)

Drivgångar, Vallgator Korna går helst på mjuka ytmaterial men med fast underlag. Drivingsgatan bör läggas på fast och väl dränerad botten Drivningsgatan bör ha naturligt fall och få krökar Geotextil (markväv) mycket goda, erfarenheter.

Drivgångar, trafik Inga vattenkar längs gatan Tillskottsfoder bör ej ges nära ingången Bred ingång till stallet, jämn bra belysning Det ska vara lätt att passera en ko som har stannat

Drivgångar, övergångar Svårt! Gör breda övergångar. Gör fler ingångar till betet Undvik vattenkar eller foderhäckar nära ingången. Markstabilisera med t ex gräsarmering. Extra dränering.

Hårdgjorda ytor Hårda ytor måste rengöras ofta Gärna ett tunt lager med något mjukt material ovanpå. Vid övergång mellan mjuk mark och hårda ytor blir marken lätt upptrampad. Nya produkter som plastgaller kanske kan avhjälpa till viss del.

Drivgångar forts.. Kan laddas ner i PDF- format på www.jti.se/uploads/jti/jtiinfo104.pdf

AMS, kotrafik betestider Fri eller styrd kotrafik? Fri + Korna väljer själva när de skall äta eller bli mjölkade I försök sett, hämta fler djur till mjölkning I praktiken sett tendens till att korna synkronisera sina beteenden. Styrd + korna blir mjölkade oftare + korna styrs ut på bete efter mjölkning. + mera utspritt beteende och en mera regelbundenhet i mjölkningen.

AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind Mjölkkorna kan släppas ut på bete genom dörrarna i gaveln. Den avdelningen som vintertid är avsedd för sinkorna tas bort sommartid för att ge de mjölkande korna tillgång till dörrarna. Selektionsgrind Ritning: DeLaval

AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind Korna kan ”skickas” ut på bete genom selektionsgrinden i överkant på bilden (när de lämnar rbbt). Och kan komma in genom envägsgrinden i gången till höger. Selektionsgrind Ritning: DeLaval

AMS avstånd Längre till bete (250m- max 850m), än nära (50m- max 350m) SLU Halva betes intaget, andra halvan av sommaren 90 vinkel i drivningsgatan, detta kan ha påverkat trafiken Holland har inte visat på minskning av antal mjölkningar eller avkastning på avstånd upp till 500 m.

AMS Tillskottsutfodring SLU Uppsala Fri tillgång till ensilage eller 3 kg ts ensilage inne Lika mycket utomhus och betande Endast en begränsad effekt på produktionen Antalet mjölkningar var 2,1 i den tillskottsutfodrade 2,4 med den restriktivt utfodrade

AMS vatten Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög produktion oavsett system. Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna oftare tillbaka stallet. Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med vatten på bete samt i stallet. - ingen större skillnad på: vattenintag avkastning - högre mjölkningsfrekvens: enbart vatten på stall.

AMS betesstrategier ( Holland) Betessystem Antalet gårdar % Timmar på bete Rotationsbete 28 47,5 10,7 (4-24) Stripbetning 5 8,5 13,0 (10-16) Siësta Grazing* 8 13,6 8,5 (6-15) Kontinuerligt bete 10 16,9 6,8 (3-14 ) Annat 2 3,4 5,5 (3-8) Rotationsbete korna kan dröja sig kvar under det första dygnet på ny fålla. Stripbetning den lägsta andelen djur som behövde hämtas *Korna hämtas in två gånger per dag (middag och skymning) och utfodras med majsensilage på eftermiddagen

AMS ”Grönrastfålla” vanligast Locka korna med Kraftfoder i stationer/robot Stödutfodring ensilage/ svag mix - restriktiv giva 3 ggr/dag - bra att ha buffert i foderavdelningen ”kalla på korna”

AMS och bete Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen. Ko antal 10 dagar före betessläpp 10-20 dagar e. Betessläpp Mjölk (kg) Mjölkningar/dag 34-50 28,0 3,1 +1,6 +0,1 50-55 28,1 2,8 +0,9 -0,1 55-60 26,3 +1,1 -0,2 >=60 26,8 2,5 -0,4

AMS Bete måste vara så bra att korna vill ut till det. Korna skall se betet och sina ”kompisar” när de tittar ut genom lagårdsdörren. Ge extra ensilage inomhus. Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka som måste mjölkas innan de släpps ut. Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte om förändringar. Vattentillgången styr korna ganska dåligt - vatten även ute på betet om korna har mer än 300-400 m att gå hem till lagårn.

Arter

Arter

Arter

Exempel Vallfröblandningar marknaden SW 951 Bete Väst 10% Vitklöver Lena 25 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel Tyko 10 % Eng rajgräs Helmer 15 % Eng rajgräs Leia 10 % Ängsgröe Sobra 10 % Rödsvingel Rubin SW 953 Bete Intensiv 10 % Vitklöver Lena 20 % Ängssvingel Tyko 20 % Ängssvingel Sigmund 10 % Eng rajgräs Tivoli 15 % Eng rajgräs Gunne 10 % Eng rajgräs Leia 10 % Ängsgröe Sobra 5 % Rödsvingel Rubin

Vallfrö blandning kombi EKO SW 381 Flora Göta För 2-3-årig slåttervall. Återväxt kan betas då ingående sorter tål bete väl. 7 % Rödklöver SW Ares 7 % Rödklöver SaraEKO 10 % Vitklöver Ramona 27 % Timotej RagnarEKO 24 % Ängssvingel SigmundEKO 16 % Eng rajgräs Helmer 9 % Eng rajgräs Helmer EKO

Gödsling P lättlöslig markkartering är under klass IV K lättlöslig markkartering är under klass IV N 30 % vitklöverandel enbart startgiva på högst 50 kg kväve Gräsvallar 1 kg N= +20 kg ts södra Sverige. +16 kg ts norra Sverige. Startgiva tidigt på våren God tillgång av betesareal på våren uteslut startgivan. Sedan direkt efter varje avbetning utom efter sista avbetningen. Lämplig del giva är 40–50 kg kväve per ha. pH > 5,5 Stallgödsel bör ej spridas - minskar smakligheten - hygieniska kvaliteten

Putsning Syfte: - Stimulera skottillväxt - Ta bort rator - Bekämpa ogräs Putsa redan efter andra avbetningen. För övrigt vid behov d v s - mycket bete - mycket ogräs. Sprid inte ut gödselhögarna, förrän efter sista avbetningen

Ogräs Brist i betesdriften Ogräs Bristande dränering tuvtåtel kärrkavle revsmörblomma* kärrtistel älgört fräken

Ogräs Brist i betesdriften Ogräs Svagt näringstillstånd eller lågt pH fibblor bergs- och ängsyra* violer korsört grässtjärnblomma brunven kruståtel fårsvingel fräken

Ogräs Brist i betesdriften Ogräs För hög beläggningsgrad För låg beläggningsgrad eller dålig putsning trampört groblad brännässla åkertistel smörblommor* örnbräken fräken tuvtåtel

Kemisk ogräsbekäpning Endast vid stora ogräsproblem Åtgärda brister i betesskötseln som orsakat ogräsen - högre betestryck - flitigare putsning. Vårbehandling är effektivast men smaklighet kan försämras. En höstbehandling är vanskligare (väderleken).

4 FÄLLOR Betessläpp Betessvacka Sensommarbete Installning

Släpp djuren tidigt Så fort bete torkat upp Senast när betet är en tvärhand högt, 6-10 cm + Korna hinner bättre att beta av fållorna innan de blir förvuxna. + Mjuk övergång från vinterfoderstaten, håll inne på nätterna i början.

Betessvackan Förebygg med Stöd utfodring Tidigt betessläpp Ensilage (betesbalar) Förebygg med Tidigt betessläpp Intensiv avbetning Högbeläggningsgrad Putsning av betet Vegetativ tillväxt

Sensommarbete Ser frodigt ut men… - är blött och - förorenat av gödsel

Installning Öka tillskottsutfodringen minst 3 veckor innan planerad installning De två sista veckorna håll korna inne på natten Sista veckan full stallfoderstat Höjd utfodringsnivå: 1 MJ/kg ECM (från 5-6) 6-8 första veckorna på stall (ca 0,8- 1,0 kg ECM/ kg krf)

Betesgång Mjuka övergångar God betesskötsel Tillskottfoder Flexibel foderstat

Rätt beläggningsgrad Det är viktigt att ta hänsyn till årsvariationen och fundera på hur många djur som betet klarar av att föda. En låg beläggningsgrad  förvuxet bete  sänkt konsumtion  mjölkavkastningen sjunker. Hög beläggningsgrad  betet tröttas ut  återväxten försämras  konsumtionen sjunker  mjölkavkastningen sjunker.

Referenser Pehrson, I mfl. 2001. Bete och betesdjur. Ed. Brasch, A. & Carlsson, L-B. Jordbruksverket. Kvalitetssäkrad mjölkproduktion – bete, 2003. Svensk Mjölks Rådgivarsajt/Lantbrukarsajt Spörndly, E., Krohn, C., van Dooren, H.J. and Wiktorsson, H. 2004. Automatic milking and Grazing. I: Automatic milking – a better understanding (ed  A. Meijering, H. Hogeveen and C.J.A.M. de Koning). Wageningen Academic Publishers, Wageningen, The Netherlands. Häll-Larsson, K. och Swensson, C. 2004. Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004. Rapport nr 7042-P, Svensk Mjölk. Lindgren, K. och Benfalk, C. 2004. Drivningsgator för kor – planering, material, kostnad. JTI informerar nr 104. AMS-ritningar från DeLaval.