Miljökrav för upphandling av entreprenader 2014-09-02 Ulrika Franzén, Sweco Jag heter UF och arbetar som konsult på Sweco. Jag har blivit ombedd att komma hit och presentera de miljökrav för upphandling av entreprenader som tagits fram genom ett samarbete mellan de största offentliga beställarna av entreprenadarbeten i Sverige. Jag kommer att presentera vilka som står bakom kraven, hur kraven är uppbyggda, varför de tagits fram och hur de kommer att utvecklas framgent samt var ni kan hitta mer information kring detta.

Gemensamma miljökrav Samarbete som pågått sedan 1990-talet och som ständigt utvecklas och förbättras. Första gemensamma kraven 1999. Det är en statlig myndighet, Trafikverket, och tre storstadskommuner, Stockholm, Göteborg och Malmö, som har samarbetat sedan 1990-talet med att minska utsläppen och annan miljöpåverkan från arbetsmaskiner och entreprenadverksamhet. Tillsammans har dessa organisationer bildat en beställargrupp med representanter och jag fungerar som stöd och koordinator åt den beställargruppen. De första kraven trädde i kraft 1999, men då hade ett långt utredningsarbete skett innan.

Historien bakom Personbilar hade börjat Bussar och lastbilar var på god väg Arbetsmaskiner? Vägen fram till dagens krav har varit lång och inte rak. Redan på 1990-talet uppmärksammade de offentliga beställarna att personbilar hade börjat utvecklas så att utsläppen minskade. Även bussar och lastbilar var på väg åt detta håll. Men för arbetsmaskiner stod det helt still eftersom det helt saknades lagstiftning kring detta. Inte minst i Göteborg hade man mycket stora problem med luftkvalitet och utsläpp av kväveoxider och partiklar. Med arbetsmaskiner som helt oreglerat kunde släppa ut stora mängder avgaser mitt i tätorterna så insåg man att det inte gick att vänta på att lagstiftningen skulle lösa detta utan man valde helt enkelt att samarbeta genom upphandlingskrav för att påverka marknaden.

Miljökraven har omarbetats ett antal gånger Miljökraven har omarbetats ett antal gånger. Den senaste stora revisionen genererade krav som blev skarpa 2012. I samband med den senaste revideringen togs även en Vägledning till kraven fram. Där beskrivs tanken bakom kraven, hur de är tänkta att tillämpas, definitioner av ord och uttryck samt vad påföljderna blir om kraven inte efterlevs. Vägledningen justeras fortlöpande utifrån de frågor och diskussioner som uppstår i samband med användning av kraven. Dessa två dokument hittar ni som sagt på webben.

7 gemensamma krav som miniminivå Tidigare har kraven varit omfattande, detaljerade och ganska komplicerade. I samband med de nya kraven från 2012 togs ett nytt grepp och nu finns sju krav som är funktionskrav. Tanken är att entreprenören själv ska få avgöra hur målet om lägre miljöpåverkan bäst uppnås. Till exempel ställs inte längre krav på en speciell utbildning utan på god kompetens – hur kompetensen uppnåtts är upp till entreprenören. De sju kraven är minimikrav som de fyra beställarorganisationerna alltid ställer i alla entreprenadupphandlingar. Utöver dessa ställs också högre och fler krav gällande miljöpåverkan utifrån den aktuella entreprenadens förutsättningar och behov.

Krav på kraven Ett allvarligt miljöproblem ska tacklas Metoden att använda krav vid upphandling ska påtagligt bidra till att problemet minskar Efterlevnaden och resultatet av kravet ska gå att följa upp Kravet ska vara lättbegripligt och tydligt definierat Kravet ska inte vara konkurrensbegränsande, men samtidigt ska det stimulera entreprenörer till innovativa lösningar I samband med att nu gällande miljökrav arbetades fram var beställargruppen väldigt noga med att klargöra mål och syfte med kraven och med att skapa relevanta, kostnadseffektiva krav som bidrog till god miljönytta. Därför ställde man upp förutsättningar för kraven som de hela tiden vägdes mot när de mejslades fram. En del miljökrav kanske är intressanta, medialt populära eller visuellt betydelsefulla, men de krav som ställdes på miljökraven var att de skulle tackla ett reellt miljöproblem, att det var krav vid upphandling som var rätt sätt att hantera miljöproblemet, att kravet skulle vara möjligt att efterleva och lätt att följa upp, att kravet ska vara så fritt från tolkningar som möjligt och att alla entreprenörer skulle ha möjlighet att klara dem. Just uppföljning har fått en allt högre prioritet. Att ställa krav som inte följs upp är inte meningsfullt och skapar orättvisa och minskar förtroendet i branschen. Därför vet jag att beställarna prioriterar uppföljning i entreprenaderna högt, även om det alltid kan utvecklas mer.

Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Arbetsmaskiner Kemiska produkter Så, vilka är de sju kraven? Jag tänkte inte presentera de exakta formuleringarna här – de kan ni läsa om på webben efteråt om ni önskar – utan beskriva vad kraven går ut på och syftar till. Det är som sagt sju krav som kan delas in i olika grupper. De två första kraven handlar om arbetssätt och planering. Nästa krav handlar om drivmedel till fordon, maskiner och utrustning. Därefter ställs krav på själva fordonen och maskinerna. Det sista kravet handlar om de kemiska produkter som används i entreprenaden.

Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Arbetsmaskiner Kemiska produkter De två första kraven är mer strategiska och ska visa hur man jobbar med miljöfrågan på arbetsplatsen. Systematiskt miljöarbete är i princip synonymt med miljöledningssystem. Inga krav på tredjepartscertifiering finns, men kravet anger att företaget måste ha en relevant miljöpolicy, utrett betydande miljöaspekter, mål och åtgärder samt rutiner för regelefterlevnad och kompetensutveckling inom miljö och energi. Kravet på miljöplan är det som ska visa hur entreprenören planerat att leva upp till egentligen alla andra krav. Miljöplanen ska bland annat innehålla just en plan för att uppfylla ställda krav - såväl dessa generella krav som lagkrav och objektsspecifika krav, men även entreprenörens egna åtgärder och aktiviteter. Den ska också innehålla en bedömning av energianvändningen i entreprenaden och hur man tänker sig effektivisera användningen. Miljöplanen ska presenteras för beställaren senast på startmötet.

Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Arbetsmaskiner Kemiska produkter Kravet på drivmedel för fordon och maskiner är att bensin och diesel ska uppfylla kraven för miljöklass 1. För bensindrivna maskiner och redskap ska alkylatbränsle användas om inte katalytisk rening finns. Det finns inte, i de generella kraven, krav på alternativa drivmedel, men entreprenören kan få använda sådana efter godkännande från beställaren.

Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Arbetsmaskiner Kemiska produkter Lätta fordon – personbilar och lätta lastbilar – förekommer i varierande grad i entreprenaderna. Beroende på vad som ska göras får bilarna olika stor betydelse för den totala miljöpåverkan. Därför ställs ganska låga krav på dem i de generella kraven. I till exempel driftsentreprenader som utförs i princip uteslutande med lätta lastbilar kompletterar beställaren med högre krav utifrån vad som är rimligt och relevant. I dessa krav anges att personbilar högst får emittera 200 g CO2 (fossil eller ej) per km och lätta lastbilar 250 g. Personbilar får inte heller vara äldre än 8 år. Lastbilar ska uppfylla Euro IV. I känsliga områden och inom kommungränserna för Göteborg, Malmö och Stockholm ska lastbilarna klara Euro V. Känsligt område specificeras i den aktuella upphandlingen. Arbetsmaskiner ska uppfylla Steg II. I känsliga områden och i kommunerna ska maskinerna uppfylla Steg IIIA. Maskiner som inte ryms inom Steg-definitionerna får vara högst 10 år och i känsliga områden och kommunerna högst 6 år.

Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon (totalvikt under 3,5 ton) Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) Arbetsmaskiner Kemiska produkter Kravet på kemiska produkter utgår i mångt och mycket från Trafikverkets regelverk, som har en gedigen historia. Märkningspliktiga kemikalier ska granskas och produktvalsanalyser ska göras. I känsliga områden och i de tre kommunerna ska miljöanpassad hydraulolja användas. Trafikverket har mer långtgående krav inom detta område och har ett väl uppbyggt system för granskning.

Krav som minskar klimatpåverkan från entreprenadverksamheten Framtiden Krav som minskar klimatpåverkan från entreprenadverksamheten Vad händer då nu? Det som den skarpögde och nutidsmedvetne snabbt kan identifiera som saknat är krav som tydligt genererar minskad klimatpåverkan. Detta har beställargruppen i fokus i talande stund. Under hösten kommer klimatkrav att arbetas fram. Detta är dock ganska komplicerat när det gäller entreprenader i allmänhet och arbetsmaskiner i synnerhet. På samma vis som maskinerna släpade efter på 90-talet ligger de nu längst bak i ledet vad gäller bränslebesparing, mätning och effektivisering. Så detta är nästa stora utmaning – dels att få information om klimatpåverkan dels att vidta åtgärder för att minska den.

www.trafikverket.se Avslutningsvis vill jag visa denna supertydliga bild på var ni kan hitta kraven på internet. Både kraven och Vägledning till kraven finns att hämta på Trafikverkets webb. Gå in via dessa steg – Företag, Upphandling, Så upphandlar vi, Förfrågningsunderlag, Kravdokument och Miljökrav i entreprenader. Eller sök efter ”miljökrav i entreprenader” på sidan. På denna sida finns även kontaktpersoner in i beställargruppen och till mig, om ni får frågor framgent.

Tack för er tid! Ulrika Franzén +46 76 106 17 41 ulrika.franzen@sweco.se