kan ideologi och politik förenas? Liberalismens väsen kan ideologi och politik förenas? Det liberala arvet förankrat i tid och rum Ann-Sofie Hermanson PD, Akademilektor, ÅA 15.11.2007

Liberalismens väsen liberal = frisinnad; tolerant hållning  rikt och omfattande idéarv tolerans, opartiskhet och rationalitet centrala drag Liberalismen tar form under upplysningen på 1700-talet Sedan 1800-talet har ”liberalism” gett upphov till politiska rörelser och partier 15.11.2007

Liberalismens väsen Etymologi och begreppshistoria kan inte säga vad liberalism är idag, men hjälper oss förstå vad liberalism betytt och kan betyda för människor i olika samhällen vid olika tidpunkter De centrala begreppen identifierar de svårigheter och konflikter som samhällen konfronterats och fortfarande konfronteras med 15.11.2007

Frihet, liberalismens honnörsord I Många olika skeden med varierande betoning av frihet: Frihet från staten Mänskliga rättigheter Folksuveränitet Ekonomisk frihet Politisk frihet Social frihet Andlig frihet 15.11.2007

Centrala drag i liberalismen politiskt: konstitutionalism allmän rösträtt ekonomiskt: laissez faire ingrepp i marknaden socialt: folkbildning politisk fostran demokrati Gradvis samhällsförändring Negativ frihet = frånvaro av tvång och påbud Positiv frihet = reella möjligheter att utvecklas 15.11.2007

Individen, liberalismens honnörsord II Individen viktigare enhet än samhället Den enskilda individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan Individens utveckling är ett mål i sig, inte ett medel att uppnå något annat Tro på människans förnuft och förmåga 15.11.2007

Ideologins betoning Politiska ideologier konfronteras med begreppspar såsom: frihet – jämlikhet individ – samhälle Dialog och utveckling Pendelrörelse 15.11.2007

Liberalismens tudelning Herbert Spencer John Stuart Mill 1820-1903 1806-1873 Liberalism Socialliberalism Ekonomisk frihet Politisk frihet 1800- och 1900-tals liberalism hävdade bägge 15.11.2007

Dynamisk utveckling I modern liberalism införs ett kausalt samband: politisk frihet förutsätter ekonomisk frihet Linjär utvecklingssyn = samhället utvecklas, människorna och folken förkovrar sig 15.11.2007

Försvarar marknadsekonomin: 1. Individens rättigheter, frivilliga kontrakt som inte kränker andra 2. Rationellt, överlägset andra ekonomiska system Staten bygger på ett samhällskontrakt 1. Statens uppgift att skydda individerna 2. Inget tvång att leva på ett visst sätt 15.11.2007

Politik och ideologi Politik är intresseavvägning och resursfördelning Det goda samhället jämkar goda värderingar som står mot varandra, kolliderar Hur jämka olika intressen och värderingar? 15.11.2007

Ideologierna är situationsbundna, system- eller aktörsförankrade Ideologierna existerar inte i ett tomrum Olika drag och funktioner framträder beroende på den nivå som studeras: Idégivare och opinionsbildare Politiska partier och rörelser Medborgare och väljare Ideologiska tankesystem utvecklas med förändrad omgivning över tid 15.11.2007

Traditionellt två olika samhällstyper som betonat: Individen Frihet ”Gesellschaft” det nya samhället: Regelsystem med rättsregler och sanktioner Fritt väljande individer Marknad, avtal Beräknande ”egoister” Libertarianism Kollektivet Jämlikhet ”Gemainschaft” traditionellt samhälle: Gemenskap kring moralkoder Värdegemenskap, rättvis fördelning Likriktning, förändringsmotstånd Avvisande mot främlingar Kommunitarism 15.11.2007

Libertarianism ex. privat egendomsrätt: beskattning=stöld betonar liberalismens misstro för statlig auktoriet (anarkistiska libertarianer avvisar helt statsmakt) Individuella rättigheter ex. privat egendomsrätt: beskattning=stöld Marknaden, oreglerad laissez faire Kapitalism är bästa formen för social organisering Konstitutionalism Binder statsmakten med skriven författning och maktdelning: lagstiftande, verkställande och dömande makt 15.11.2007

Olika inriktningar inom liberalismen Opartiskhet  vänster och höger liberal Vänster liberalism = socialliberalism Förnekar inte att motsättningar uppstår av otyglat egenintresse, talar för skydd av svaga Opartiskhet = egendomsrätt balanseras mot sociala rättigheter 15.11.2007

Inriktningar inom liberalismen Högerliberalism Politiken bör vara minimalistisk  konflikter flyttas över till ett fritt marknadssystem så alla fritt kan välja mellan olika alternativ Individer olika, skilda förutsättningar  delvis skilda värderingar och utveckling ofrånkomlig Opartisk samhällsordning = välskyddad egendomsrätt 15.11.2007

Inriktningar inom liberalismen Nyliberalism motreaktion på soc.lib. statsmaktsutvidgning betonar igen stark individualism offentliga sektorns tillväxt mera i byråkratins egenintresse än medborgarnas  gradvis minska efterfrågan på statlig service 15.11.2007

Inriktningar inom liberalismen “Frihetens liberalism” John Rawls: A Theory of Justice 1971 (1921-2002) Politiken är överordnad ekonomin I Rawls idealsamhälle garanterar staten varje medborgare ett fritt och anständigt liv Rättviseprinciper Alla skall ha så vittgående friheter som är förenliga med andras grundläggande friheter Skillnader i sociala och ekonomiska villkor inte större än att de är till fördel för alla 15.11.2007

Nya utmaningar i politiken Debatt om europeisk integration: federalism eller konfederation frågor om nationellt beroende Ekonomiska problem: omvärdering av välfärdspolitiken och statens åtaganden 15.11.2007

Krav från svåravgränsade grupper: ungdomar, invandrare … Betoning av individen och universalism ? Särbehandling genom erkänsla och grupprättigheter? DEMOKRATI JÄMLIKHET <=> OLIKHET 15.11.2007

Hur kan stat och samhälle hantera individer / grupper? Liberaldemokrati: endast individer utgör grunden för dem. mått på god och rättvis demokrati är välutvecklade rättigheter för individen universella rättigheter Kommunitarism (gemenskapstänkande): grupper utgör grund för politik och dem. grupprättigheter (kollektiva rättigheter) 15.11.2007