Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Gymnasiearbetet p..
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kursplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Skola 2011, K-dag 28 mars.
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Pedagogisk dokumentation
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Högskoleförberedelse
Tema Feedback och hållbar utveckling Välkomna!
Lokal pedagogisk planering
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Centrala innehåll och kunskapskrav
Hjärtligt välkomna.  Kursintroduktion  Diskussion av läst litteratur  Inför nästa träff  Fika infaller vid väl valt tillfälle! Dagens program.
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Lokal pedagogisk planering enligt Lgr 11
Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut?
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Diskussionfrågor Processtödjarutbildning vt11 Grupper som arbetat med Els-Mari Törnquist, Bengt Cederberg och Sverker Aasa.
Mobila yrkeslärare i Halland SkanKomp Aktivitet Start augusti 2010.
Välkommen till Språkhandledningen!. Akademiskt skrivande – en introduktion.
Det reflekterande samtalets inre liv
Organisationsteori 7,5 hp Kursansvariga: Gary Kokk och Patrik Zapata Den pedagogiska idén För de flesta av er är detta den sista kurs ni.
Aktiviteter och upplevelser
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Nätverk kursplanepiloter
Uppföljning och utvärdering
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Läroplansträff Välkomna!.
Dagens program Kunskapsprocesser, dokumentation och kvalitetssäkring
Marknadsföring och försäljning
Digital portfölj i lärarutbildningen
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Planering Tydliggöra Strukturera Kommunicera Utvärdera Bedömning Kartlägga Värdera Synliggöra Återkoppla Utvärdera.
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Vilka är vi? GR Utbildning Pedagogiskt Centrum Sandra Svensson.
Hur kan vi förstå begreppet?
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
VFU!. VFU? Det var väldigt lärorikt för att vara första gången. Min tid ute på skolan har inspirerat mig och gett mig idéer.
Valbar VFU Termin 6 Syfte med kursen är att ge den studerande möjlighet att fördjupa och utveckla sin kliniska kompetens inom ett valfritt verksamhetsområde.
Presentation av Projektet Salutis om träning av generella förmågor Hur gick det för studenterna efter 3 år. Lasse Bourelius och Lena Kransberg.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Begreppet undervisning Utbildning: Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Undervisning: Sådana målstyrda processer som under.
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz.
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Lära för livet!.
Välkommen till svenska 1
Fördjupning och examination av VFU
Lektionsplanering Hanna Sepp.
Krav inför VFU Studenten skriver en studieplan Dokumentation av VFU
L3VU20.
Att förstå uppgiften Anette Wahlandt Språkhandledare
IBSE Viktiga punkter i IBSE
Begreppet undervisning
Kvalitativa forskningsmetoder, 6 hp Kurstid: 21 januari–15 februari Kurskod: 729G07 Michael Tholander.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Varmt välkommen till kursen Avslutande VFU, 13,5 hp. VT 2019
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14

Dagens program 13.00-15.00 LUN – VFU platser – Kristina Lindahl, Liv Nilsen Presentation av kursupplägg - Praxisseminarium 1 och 2 - Examinationsuppgift - GUL - Basgrupper - Övriga frågor

1a Individuell uppgift – observera och beskriva Datum/tid: Situation: Lärande Tema: Kommunikation Tema (vad handlar samtalet om?) Personer Beskrivning av lärarens kommunikation: Hur inleder och upprätthåller läraren kommunikationen? Hur använder läraren frågor? Hur använder läraren rösten, ansiktsuttryck, ögonrörelse, gester och andra kroppsrörelser etc.

1b Individuell uppgift – observera och beskriva Utifrån din observation (1a) ska du reflektera över vad som hände i lärandesituationen med kommunikationen mellan lärare och elever. Fokusera på lärarens kommunikation/perspektiv. Analysera kommunikationen med hjälp av den kurslitteratur som är kopplad till uppgiften och reflektera över vad du sett. Din analys och reflektion fungerar sedan som underlag för diskussionen vid praxisseminarium 1.

2 Individuell uppgift – reflektera, problematisera och kritiskt granska Innan seminariet: Du skall reflektera över, problematisera och kritiskt granska din process att byta/växla yrkesidentitet dvs. från yrkesman/kvinna till lärare. Reflektera även över vilka krav och förväntningar som du har identifierat, uppmärksammat eller upplevt under din VFU. Som ett stöd i reflektionen – läs Engström (2009), samt relevanta styrdokument. Din text ska fungera som diskussionsunderlag vid praxisseminarium 2.

Du kan ta hjälp av följande frågor: Vilka svårigheter och möjligheter finns det i processen att byta/växla yrkesidentitet, från yrkeskvinna/man till professionell yrkeslärare? Vilka kompetenser har du nu som är viktiga i rollen som yrkeslärare, och vilka är du i behov av att utveckla för att kunna leva upp till omvärldens krav och behov? Din text ska synliggöra din förmåga att reflektera, problematisera och kritiskt granska. Din reflektion ska vara max en A4-sida.

Avslutande individuell examination Uppgiften består av två delar: 3a – planera, genomföra och utvärdera 3b – beskriva och reflektera 3a Individuell uppgift – planera, genomföra och utvärdera Tillsammans med din lokala lärarutbildare ska du planera, genomföra och utvärdera en pedagogisk aktivitet utifrån styrdokumenten (uppgift 3a behöver du inte lägga in i GUL).

3b Individuell uppgift – beskriva och reflektera På vilka sätt påverkar läroplanen och examensmålen ämnets syfte, kursens centrala innehåll och undervisningens utformning? Hur kopplas ämnespunkterna ihop med relevant/relevanta delar av centrala innehållet? Hur kopplas ämnespunkterna och det centrala innehållet ihop med relevant/relevanta kunskapskrav?

Planering av innehåll och bedömning Syfte Examensmål Mål Centralt innehåll Kunskapskrav Läroplanen Examensmål ----- De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop på ett tydligt sätt. Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang. Syftet och målen är formulerade för ämnet som helhet. Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas. Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta.   Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De är inte placerade i någon rangordning. De går in i varandra och är beroende av varandra. Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling – det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte lika konkreta som det centrala innehållet. Det finns en tydlig koppling mellan målen och kunskapskraven. Kunskapskraven uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Ordningen i kunskapskraven är densamma som i målen. Om målen till exempel börjar med förmåga att läsa texter börjar också kunskapskraven med det. Däremot är det inte så att varje mål alltid motsvaras av ett stycke i kunskapskraven. Ett stycke i kunskapskraven kan lika gärna relatera till flera mål som till ett mål.