Möjligheter att minska flygets utsläpp av växthusgaser, i linje med 2-gradersmålet (10-11-18) Jonas Åkerman    Avdelningen för miljöstrategisk analys – fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Tel: 08-790 73 02

Utrikesflygets utveckling

Flygets klimatpåverkan orsakas inte bara av CO2-utsläpp. Dagens bästa kunskap: Utsläppen av H2O och NOx på hög höjd orsakar tillsammans nästan lika stor klimatpåverkan som CO2 i ett 100 års-perspektiv. GWP100 (total/CO2): 1.9-2.0 (GWP20: >4) Dock fortfarande stor osäkerhet om hur stor denna ”uppräkningsfaktor” är. Källa: Lee, D.S. et al. 2009. Transport impacts on atmosphere and climate: Aviation. Atmospheric environment.

”Svenskt” flygresande Svenska befolkningens totala flygresande orsakade år 2006 8 milj ton CO2-ekv. Inrikesflyget orsakar 10-15% av dessa utsläpp. Sveriges personbilar släppte år 2006 ut ca 12 miljoner ton CO2-ekv. De senaste decennierna en fördubbling av flygresandet vart 15:e år. Källor: Lee, D.S. et al. 2009. Transport impacts on atmosphere and climate: Aviation. Atmospheric environment. Nationella resvaneundersökningen 2005/2006.

Prognos för flygets utsläpp (EU-25) jämförd med hela samhällets utsläppsutrymme om 2-gradersmålet ska nås. Källa: Anderson et al., 2006. Growth scenarios for EU&UK aviation: contradictions with climate policy. Tyndall Centre for Climate Change Research.

Olika sätt att minska flygets klimatpåverkan Energieffektivare flygplan ”Långsamma” flygplan (ca 650 km/h) Bättre organisation av flyget (rakare flygvägar, grön inflygning etc) Högre beläggning Bränslen med lägre CO2-utsläpp Anpassning av flyghöjd för att minska klimatpåverkan av H2O och NOx. Påverka volymen flygresande (jämfört med prognoser)

Långa ledtider inom flygindustrin Från att en ny generation flygplan börjar utvecklas tills dess det sista flygplanet av denna generation pensioneras tar det ca 50 år. Viktigt skilja mellan: Bästa nya flygplan som kan köpas Genomsnittliga nya flygplan Genomsnitt för flygplansflottan

Alla samhällssektorer vill minska just sina utsläpp med biobränsle...... Produktiv mark behövs i första hand för produktion av mat, fiber, byggnadsmaterial och ekosystemtjänster. Uppodling av naturmark för att producera biobränslen kan ge ökade CO2-utsläpp under de första decennierna. Betydligt högre klimatnytta om man använder bioenergi till att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel för transportsektorn. Dessutom minskar inte biobränslen utsläppen av Nox och H2O som står för ca hälften av flygets klimatpåverkan. Slutsats: Bara en mindre del av transporternas bränslen går att ersätta med biobränsle på global nivå.

Är alger lösningen på flygets klimatproblem? Algbaserat flygbränsle har föreslagits som ett sätt att kraftigt minska den mängd mark som krävs för produktionen. Denna teknik är i ett tidigt utvecklingsskede och det finns många osäkerheter inte minst kring kostnader. Finns också ett större problem: För att få högt markutnyttjande krävs tillförsel av koncentrerad CO2 t ex från kolkraftverk. Bara ca 0,7% från atmosfären. Om några decennier kommer sannolikt koldioxidavskiljning att vara vanligt på kol- och gaskraftverk. I ett sådant läge kommer algbaserat flygbränsle att ge lika stora utsläpp av CO2 som fossilt flygbränsle.

Måste det svenska flygresandet minska från dagens nivå om 2-gradersmålet ska nås?

Det beror på! Källa: Åkerman, J, Isaksson, K, Johansson, J, Hedberg, L (2007), Tvågradersmålet i sikte? - Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050. Naturvårdsverket rapport 5754.

Något om styrmedel Idag är flygets och sjöfartens bränslen undantagna från koldioxidskatt, energiskatt och moms (utom 6% moms på inrikes resor). Från 2012 ska flyget ingå i EUs system för handel med utsläppsrätter (ETS). Om priset på utsläppsrätter då skulle vara dubbelt så högt som idag, så ökar priset för flygbränsle med ca 80 öre per liter. Detta kan jämföras med dagens skatt på bensin som är över 7 kr per liter.

Slutsatser Effektivare flygplan är viktigt Potentialen för biobränslen är osäker, men räcker sannolikt bara till en mindre del av transportsektorns behov Samstämmig forskning pekar på att den snabba ökningen av flygresandet också måste brytas. Hur nå dit: Överflyttning till andra transportslag som tåg har begränsad effekt (då ca 90% av flygresandet är utrikes) Videokonferenser/Skype-möten etc, kan ersätta en del tjänsteresor och ge win-win effekter (se t ex Telia). Men, viktigast är ekonomiska styrmedel, som att avveckla flygets undantag från koldioxidskatt och moms. Källor: Macintosh and Wallace 2009. International aviation emissions to 2025: Can emissions be stabilised without restricting demand. Energy policy 37 (2009) 264-273. Lee et al. (2009). Anderson et al., 2006. Growth scenarios for EU&UK aviation: contradictions with climate policy. Tyndall Centre for Climate Change Research. Åkerman, Jonas & Höjer, Mattias (2006) How much transport can the climate stand? – Sweden on a sustainable path in 2050, Energy Policy, Vol 34/14 pp 1944-1957.