Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel. 035-465 22 076-105.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Advertisements

Torben Kudsk Jordbruksverket
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Underlag till modul 12A Markpackning
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Klimatpåverkan från livsmedel
BIOGAS – Ditt bidrag till miljön och till din lönsamhet
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Olika djurslags metanproduktion
Klimatpåverkan från livsmedel
Enheter: vikt 1 ton = 1000 kg 1 kg = 10 hg 1 hg = 100 g 1 kg = 1000 g.
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Beräkningsverktyg info Klimatkollen Vad behövs för att bli godkänd som användare av beräkningsverktyget? Delta i denna webkurs Gör övningsuppgift.
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Klimatkollen i rådgivningen
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Anna Hagerberg Jordbruksverket
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Lantmännen – först ut med klimatdeklarerade livsmedel
Tips inför val av moduler
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Klimatet och tillväxten Fredrik Larsson Ekonomifakta.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Cofoten klimatberäkningar Grundkurs – info
Klimatpåverkan från växtodling
Beräkningsverktyg Klimatkollen 20/ Vad behövs för att bli godkänd som användare av beräkningsverktyget? Delta i webkursen Skicka in övningsuppgift.
Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/ Uddetorp.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från djurproduktion
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Livscykelanalys Tomas Ekvall Avdelningen för energisystemteknik
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
- En metod att beskriva en potentiell miljöpåverkan av en nyttighet (produkt, tjänst eller aktivitet) under hela dess livscykel. -en av de mest etablerade.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen.
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Klimat och utfodring.
Klimatkollen i rådgivningen
Jordbruket i Sverige är klimatsmart
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Miljösmart utfodring utav mjölkkor
Presentationens avskrift:

Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel

Om verktyget Förenklat ”Carbon footprint” av en hel gård (ton CO 2 -ekv) –Vad stort/smått, vad har betydelse –Ännu inget om åtgärder

1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv 4AR (IPCC, 2006) Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser

Om verktyget Förenklat ”Carbon footprint” av en hel gård (ton CO 2 -ekv) –Vad stort/smått, vad har betydelse –Ännu inget om åtgärder Indata – samma typ som i STANK, men med visst annat fokus –”Nya” delar: Utsläpp före gården, energi, inköpta tjänster, kol i mark –Kvävet viktigt, men N-förlusterna har mindre betydelse Beräkningarna bygger på schabloner

Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 NO 3 -, NH 3 Växtodling N2ON2ON2ON2OCO 2 gårdsgräns Försålda varor systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster

Datainsamling för växtodlingsgården CO 2, N 2 O, CH 4 NO 3 -, NH 3 N2ON2ON2ON2OCO 2 Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Vilka varor/tjänster? Hur mycket (kg, l, kWh…)? Egna värden på växthus- gasutsläpp per enhet? Grödor: Areal, avkastning (N-gödsling) Jordart: mulljordar Annan/mer data när modellerna förfinas Mycket data från SiM/Greppa moduler etc.: NH 3 -förluster, N-utlakning, kol i mark(?) Växtodling Vilka produkter? Hur mycket (kg, kWh…)?

Datainsamling för djurgård Samma som för VO- gård Egna värden på växthus-gasutsläpp per enhet? Gäller speciellt för foder Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data, ev betessäsong Stallgödsel: Spridningsteknik, -tidpunkt etc. Mängder Växtodling – samma som för VO- gården Samma som för VO- gård N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 Växtodling Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster

Att tänka på… Modellen kan användas för att visa vad stort/smått i nuläget ”ton koldioxidekvivalenter” –Svårt ta till sig –Stora ”utsläpp” (100-tals ton), men egentligen en omräkning –Ska ALLTID följas med viktenhet ”Nya” utsläppsbilder – lär dig förstå resultaten

Läs mer…