ACG i primärvården 2013-10-08 Ledningsstaben Camilla Paananen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
IT-vårdval IT-ersättning
Advertisements

Justerad metod i RAMS Justerad metod i RAMS 2011 I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende.
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
VG Primärvård ACG ACG Simuleringar innehållande golv och tak.
Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen, HU, 60 hp
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Uppdatering av familjesituation Pirjo Svedberg MMS.
Viktiga utgångspunkter
Omvärldsanalys, statistik, nyckeltal
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
DIVISION Primärvård VAS-administratörsträff
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Hushållstorleksutredningen, tester Pirjo Svedberg MMS.
Svevac Analys.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Fördelningen av ansvar för SÄBO-platser samt ersättning
ACG-uppföljning i primärvård Version Ledningsstaben Camilla Paananen.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Att styra mot och följa upp mål i offentlig upphandling
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Plasmacellsleukemi Bo Björkstrand, 2014.
Europeiska socialfonden
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
ALF- och Fakultetsmedel Lunds Universitet 2007 Yvonne Giwercman, Pirkko Härkönen, Helena Jernström, Ewa Roos, Gunilla Westergren-Thorsson PROJEKT AKKA.
Resultat för Mål och mått våren 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hur påverkar det som händer i omvärlden – det lokala, regionala och nationella sociala välfärdsarbetet? Fredrik Eliasson 17 januari.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
VG Primärvård VG Primärvård Ersättning och kostnadsansvar.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Ersättningsmodell för Vårdval Rehab
Vårdval i primärvården
Analys av vård och omsorgstunga målgrupper Styrgrupp Proaktiv hälsostyrning Jos.
Vårdvalet * Verksamhetsdialog våren 2014 Bilaga 1.
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete?
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
1 Ny redovisning av AKU fr o m oktober år Heltidsstuderande som sökt och kan arbeta räknas som arbetslösa.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Ersättningssystemet inom primärvården i Östergötland
Landstingsdirektörens stab BILD 1 Verksamhetsresultat delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten.
Landstinget i Kalmar län Demensprogrammet, Jan Strömqvist Riktlinjer för demensutredning inom primärvården i Kalmar län Stockholm,
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Ersättningssystemet inom primärvården
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.
Bilaga 3 – Akut omhändertagande Samtal till Dr Kry och Min Doktor ÅR per 1000 listade (Y-axel, vänster) relaterat till socioekonomiskt index,
Styr- och ledningssystem för specialiserad sjukvård
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Presentationens avskrift:

ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen

Ersättningsmodell för vårdcentraler jämförelse dagens modell och genomförd modell

Camilla Paananen & Lars Walter ACG i primärvården

Camilla Paananen & Lars Walter ACG i primärvården

Fler diagnoser per besök ger högre ACG

Högre täckningsgrad ger högre ACG

Socioekonomisk ersättning, CNI Ersätter för socioekonomiska förhållanden som ACG inte fångar. En patient med socioekonomiska problem kan ta mer resurser oavsett diagnos. Baseras på sju variabler: Ålder över 65 år och ensamboende6,15 Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika)5,72 Arbetslös eller i åtgärd 16–64 år5,13 Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre4,19 Person 1 år eller äldre som flyttat in i området4,19 Lågutbildad 25–64 år3,97 Ålder yngre än 5 år3,23 Utgör ca 7% av ersättningen Bygger på individdata 60% av befolkningen har ingen CNI-variabel. 7-8% har två eller flera

Kravspec rapporter ACG 1.ACG-värde per listad (alla VC i samma rapport) 2.Antal listade i varje ACG-grupp (en rapport per VC) 3.ACG-värde per listad i olika åldersgrupper (en rapport per VC) 4.Antal använda diagnoser, antal kroniska diagnoser och antal allvarliga diagnoser (alla VC i samma rapport) - Alla rapporter finns med 1) alla diagnoser och 2) PV-diagnoser - Man kan välja period CNI 1.CNI-värde per listad (alla VC i samma rapport 2.Antal listade i varje CNI- parameter (en rapport per VC) 3.Andel listade i varje CNI- parameter (en rapport per VC) Diagnosregistrering 1.Andel kontakter med visst antal diagnoser (alla VC i samma rapport) - Man kan välja period

Diskussionspunkter Hur diagnosregistrera utan administrationshets? Vilka insatser behövs? Riktlinjer tillräckliga? Hur ska uppföljning gå till? Vad ska fokuseras vid uppföljningen? Hur ska återkoppling ske? Rapporter tillräckliga?

Synpunkter